Gemensam artikel av 18 utrikesministrar: Kampen mot strafflöshet i Syrien

För tio år sedan gick miljontals syrier ut på gatorna Dar'a, Aleppo och Damaskus för att kräva demokrati och respekt för sina grundläggande rättigheter och friheter. Regimens brutala reaktion utlöste, över en period på tio år, ett av de värsta kriminella företagen och humanitära kriserna sedan andra världskriget. Konflikten har resulterat i mer än 400 000 döda och lett till otaliga kränkningar mot de mänskliga rättigheterna.

Mer än hälften av Syriens befolkning har tvingats lämna sina hem, och mer än 6 miljoner människor har flytt landet för att undkomma regimens grymheter. Det har skett tiotusentals fall av påtvingade försvinnanden, utan att de försvunna personernas familjer fått någon information om vad som hänt.

Den syriska regimen har upprepade gånger använt kemiska vapen mot sitt eget folk, vilket Förenta nationerna (FN) och Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) otvetydigt kunnat bevisa. Regimen har konsekvent vägrat att ge förklaringar till internationella utredningsgrupper. Men de som överlevt attackerna vittnar om vad de har sett och utsatts för.

Vi kommer inte att tiga inför grymheterna i Syrien, för vilka regimen och dess externa anhängare bär huvudansvaret. Många av brotten, däribland de som begåtts av terrororganisationen IS och andra väpnade grupper, kan utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Var och en har en skyldighet att bekämpa strafflöshet och kräva ansvarsskyldighet för de brott som begåtts i Syrien, oavsett vem som utfört dem.

Det handlar om att skapa rättvisa för offren

Med tanke på brottens allvar fortsätter vi hävda Internationella brottmålsdomstolens rätt att utreda de påstådda brotten i Syrien och ställa förövarna inför rätta. För att undergräva strategin att hindra säkerhetsrådet från att överlämna målet till domstolen arbetar vi nu för att sakförhållandena ska dokumenteras, i väntan på prövning av behöriga domare. Vi har därför understött inrättandet av FN:s internationella, opartiska och oberoende undersökningsmekanism som samlar in och bevarar bevis för framtida förfaranden. Dessa insatser är av avgörande betydelse. Vi stöder också det arbete som utförs av den oberoende internationella undersökningskommissionen, som dokumenterar kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Syrien.

Det är av största vikt att dessa överträdelser, som är väldokumenterade, upphör omedelbart. Vi är också fast beslutna att genomdriva alla internationella normer för att skydda syriernas rättigheter. Ett exempel på detta är de åtgärder som  Nederländerna nyligen vidtagit för att ställa Syrien till svars för brott mot FN:s konvention mot tortyr. De nationella domstolarna, varav en del redan har inlett rättsliga förfaranden, spelar en viktig roll i detta sammanhang. I flera av de undertecknande länderna har man redan väckt åtal och fällt domar mot förövare. Redan 2016 började domstolar i Sverige lagföra allvarliga brott som begåtts i Syrien. Förra månaden avkunnade en domstol i Koblenz i Tyskland en historisk dom mot en tidigare medlem av den syriska underrättelsetjänsten för medverkan i brott mot mänskligheten. Rättsliga förfaranden pågår också i Frankrike, och ett klagomål som gäller den syriska regimens kemiska attacker  lämnades nyligen in i Paris.

Europeiska unionen har infört riktade sanktioner mot personer och enheter nära regimen som ligger bakom förtrycket av det syriska folket. Vi förkastar regimens påstående att dessa sanktioner är orsaken till det syriska folkets lidande. Det är regimens grova vanskötsel av ekonomin, som har lett till den pågående ekonomiska krisen i Syrien.

Vi måste också hitta lösningar till de fängslades och de mer än 100 000 försvunna personernas tragedi. Det är mycket viktigt att Förenta nationerna kan sätta all energi som krävs på att frambringa resultat, först och främst av den syriska regimen.

Det internationella samfundets kamp mot strafflöshet är inte bara en principfråga, den är också ett moraliskt och politiskt imperativ och en säkerhetsfråga. Användningen av kemiska vapen utgör, under alla omständigheter, ett hot mot internationell fred och säkerhet. Som reaktion på de kemiska attackerna har vi mobiliserat alla behöriga institutioner som övervakar förbudet mot kemiska vapen. Organisationen för förbud mot kemiska attacker har genomfört oberoende utredningar. För att stödja slutförandet av detta omfattande arbete grundade vi ett internationellt partnerskap mot straffrihet för användningen av kemiska vapen som sammanför 40 stater och Europeiska unionen. Detta initiativ har gjort det möjligt att fördöma dem som är inblandade i utvecklingen eller användningen av kemiska vapen. Vi kommer inte att ge upp förrän de har straffats för sina brott.

Slutligen är kampen mot strafflöshet en förutsättning för att en varaktig fred ska kunna återupprättas i Syrien. Innan kränkningarna av och brotten mot de mänskliga rättigheterna upphör fullständigt och på ett sätt som går att verifiera, kan inte Syriens folk bygga en bättre framtid. Utan ansvarsskyldighet för de brott som begåtts kommer Syrien inte att kunna förlika sig med sitt förflutna.

Vi vill uttrycka vår respekt för de heroiska insatserna från människorättsförsvarare, anställda vid icke-statliga organisationer och företrädare för det civila samhället, som riskerar sina liv för att få fram sanningen om de brott som begåtts i Syrien. Vi erbjuder dem vårt skydd när det är möjligt, och våra rättssystem arbetar aktivt för att ställa dem som är ansvariga för allvarliga brott inför rätta.

Vi måste bringa ljus över detta årtionde av grymheter. Att offren får rättvisa är en avgörande faktor i återuppbyggnaden av ett stabilt och fredligt Syrien, baserat på en trovärdig och genomförbar politisk lösning i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2254.

Våra länder är fast beslutna att se till att krigsförbrytarna och de som gjort sig skyldiga till tortyr inte förblir ostraffade. Deras brott kommer inte att vinna över det syriska folkets strävanden efter värdighet och rättvisa.

 

Artikeln har undertecknats av utrikesministrarna från Belgien, Bulgarien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Sverige, Tyskland och Österrike.