Utrikesminister Pekka Haavistos blogginlägg: De mänskliga rättigheterna i utrikespolitiken
”Ibland beskrivs försvaret av de mänskliga rättigheterna som ett ”mjukt” område inom utrikespolitiken. Efter mina diskussioner i Genève i FN:s råd för mänskliga rättigheter, kan jag konstatera att de mänskliga rättigheterna i allt högre grad hör till utrikespolitikens hårda kärna”, skriver utrikesminister Pekka Haavisto i sitt blogginlägg om sammanträdet i rådet den 24 februari.
Soumaia Talo Alolabi är 38 år och tvåbarnsmor. Hon har en examen i juridik från Damaskus universitet i Syrien. Det är den 24 februari 2020 och Soumaia talar i FN:s europeiska högkvarter i Genève. Medan hon talar sitter vi tysta – ministrar från Liechtenstein, Sverige, Danmark, Kanada, Nederländerna, Belgien och Finland.
Det pågår ett möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter och vi har tillsammans ordnat ett sidoevenemang där syriska tortyroffer berättar sina historier. Soumaia var politisk fånge i Syrien. Hon torterades och hon hotades med att hennes barn skulle torteras. Idag är hon flykting i Koblenz i Tyskland
FN:s råd för mänskliga rättigheter sammanträder i Genève tre gånger per år och behandlar förutom allmänna principer gällande de mänskliga rättigheterna också ärenden som rör enskilda länder.
Syrien är ett av de länder där bland annat Finland kräver att det ska utföras en internationell utredning om brotten mot de mänskliga rättigheterna. Kriget kastar en lång skugga, också över civilbefolkningen. Nu söker civila personer rättvisa med det internationella samfundets stöd.
Respekten för de mänskliga rättigheterna är en viktig princip för Finland. Det lyfts tydligt fram i regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Regeringsprogrammets avsnitt om utrikespolitiken inleds så här: Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet.
De här värdena ska vi främja också på internationella arenor. Finland driver nu en kampanj för att väljas in i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. Vi främjade detta mål under utrikesministermötet i Genève där jag deltog i 20 olika möten och evenemang.
Under mitt hjärtliga möte med FN:s generalsekreterare António Guterres gick vi igenom världens krishärdar och läget för de mänskliga rättigheterna där. Under sin period som generalsekreterare har Guterres i allt sitt arbete framhållit kvinnors och flickors ställning och vikten kvinnors delaktighet i fredsprocesser. Det har varit betydelsefullt för Finland.
Chefen för FN:s flyktingorganisation Filippo Grandi hade nyligen besökt länderna i Sahel, Mali, Burkina Faso och Niger, och han lyfte fram det ohållbara humanitära läget i regionen. När säkerhetsläget i Sahel försämras kan det ha direkta följder för EU:s säkerhet i form av terrorhot och okontrollerad migration.
Med Libyens utrikesminister Mohammed Taher Siyala diskuterade jag EU:s roll i att stödja Libyens fredsprocess. EU har avtalat om att fortsätta sin insats Sophia för att övervaka FN:s vapenembargo mot Libyen. Ministern framhöll att man förutom kustområdet också bör man övervaka den illegala vapenhandeln vid landgränserna.
Ibland beskrivs försvaret av de mänskliga rättigheterna som ett ”mjukt” område inom utrikespolitiken. Efter mina diskussioner i Genève kan jag konstatera att de mänskliga rättigheterna i allt högre grad hör till utrikespolitikens hårda kärna. Brott mot de mänskliga rättigheterna har satt igång utvecklingsförlopp som hotar den internationella freden och säkerheten. Därför ska vi se till att de mänskliga rättigheterna tillgodoses då när det fortfarande känns som en liten sak.
Text: Utrikesminister Pekka Haavisto