Ambassadör Marja Lehto arbetar i FN för miljöskydd under väpnade konflikter

Ambassadör Marja Lehto arbetar i FN för miljöskydd under väpnade konflikter

Väpnade konflikter kan orsaka stor skada för miljön. I Kuwait , i Syrien har kemiska fabriker attackerats och i Colombia har skyddade skogar förstörts. Miljöförstörelse kan användas som en metod för krigföring, men de omedelbara miljökonsekvenserna är bara toppen av isberget.

Ambassadör Marja Lehto.

Ambassadör Marja Lehto utnämndes 2017 till specialrapportör för FN:s folkrättskommission (International Law Commission). Hon har arbetat vidare med ett projekt som inleddes fyra år tidigare för att fastställa principer för miljöskydd i väpnade konflikter.

Kommissionen har i år godkänt utkast till 28 principer, som diskuterades i FN:s generalförsamling 30.10–5.11.2019.

”Utgångspunkten för kommissionens arbete är att omfatta hela konfliktens livscykel: före, under och efter. Detta sätt att närma sig miljöförstöring i samband med konflikter fick starkt stöd i generalförsamlingen. Det breda perspektivet har gjort det möjligt att tänka utanför lådan och lyfta fram nya konkreta frågor som inte omfattas av gällande bestämmelser. Samtidigt har det varit nödvändigt att vid sidan om den humanitära rätten också beakta aspekter som gäller de mänskliga rättigheterna och miljörätten”, säger Lehto.

”Även de åtta nyaste utkasten till principer som presenterades i år fick huvudsakligen ett gott mottagande. De gäller bland annat de vanligaste miljöproblemen i interna och icke-internationella väpnade konflikter och ansvarsfrågor.”

Internationellt samarbete behövs

”Principer gällande ockupationer ansågs allmänt taget vara nödvändiga. De rättsregler som gäller ockupationer härstammar från en tid då det inte fanns några internationella bestämmelser om miljöfrågor. Ändå kan de tolkas så att de ålägger ockupationsmakten förpliktelser gällande miljön”, berättar Lehto.

Några stater anser att man bör gå ett steg längre och till exempel ställa stater som orsakat miljöskador till svars. Kommissionen har fastställt att de allmänna reglerna om statsansvar också gäller väpnade konflikter och miljöskador, och att miljöskador ska ersättas också när de inte orsakar omedelbar skada åt människor eller egendom.

Samtidigt inser kommissionen att det i praktiken kan vara svårt att verkställa ansvaret. Därför tar utkastet också upp internationellt samarbete i form av informationsutbyte, miljöbedömningar och biståndsåtgärder, som kan behövas för att förbättra miljöns tillstånd efter en konflikt.

Naturresurser och konflikter har ett nära samband

Svarta rökmåln på öken.
Brännande oljekällor i Kuwait. Foto: Everett / Lehtikuva.

Väpnade konflikter har utöver den omedelbara förstörelsen också långvariga skadliga verkningar på mark, grundvatten, ekosystem och naturens mångfald. Konflikter efterlämnar oexploderad ammunition, miljögifter, övergivna och förstörda maskiner och annat avfall. Dessa frågor behandlas i utkastets principer om militär närvaro i en främmande stat, fredsinsatser samt giftigt och farligt avfall.

Kopplingen mellan naturresurser och konflikter erkänns allmänt i generalförsamlingen, i synnerhet hur naturresurser kan orsaka och dra ut på konflikter. Angriparen har inte alltid som mål att kontrollera ett territorium, utan kanske är ute efter att utnyttja naturresurserna.

Ofta är det också fråga om lönsam affärsverksamhet med kopplingar till såväl multinationella företag som organiserad brottslighet. Olaglig gruvdrift och avverkning har allvarliga konsekvenser för miljön”, säger Lehto.

Syftet med de föreslagna principerna som gäller företag som är verksamma i krigsområden eller en postkonfliktsituation är att förhindra skadlig inverkan på miljön eller hälsan och att fastställa företagens rättsliga ansvar för skada de orsakar.

Flyktingskap har en betydande inverkan på miljön

I synnerhet interna och icke-internationella konflikter orsakar i regel okontrollerad migration. Massiva flyktingströmmar orsakar förutom stort mänskligt lidande också betydande miljökonsekvenser. Dessa kan förebyggas genom god planering av biståndsverksamheten. Bland annat FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och FN:s miljöförsamling (UNEA) har fäst uppmärksamhet vid frågan. En av principerna i utkastet gäller denna fråga.

Henna Kosonen, utrikessekreterare

Hur framskrider kommissionens arbete för miljöskydd under väpnade konflikter i FN?

Representanter omkring ett runt bord. Marja Lehto är den andra från höger.

  1. Vid folkrättskommissionens session i år gjordes en så kallad första läsning.
  2. Den första läsningen innebär att kommissionen preliminärt har godkänt en helhet. Detta är en viktig milstolpe och har väckt stort intresse.
  3. Den första läsningen inleder en konsultationsperiod då stater, internationella organisationer och andra berörda parter (till exempel civilsamhällesorganisationer) kan lämna skriftliga kommentarer. På basis av detta lägger specialrapportören fram sina slutliga förslag för kommissionen för behandling.
  4. Stater, internationella organisationer och andra aktörer kan sända in sina skriftliga kommentarer fram till december 2020.
  5. Avsikten är att utkastet till principer ska godkännas vid en andra läsning 2021. Därefter överlämnas de till FN:s generalförsamling, som fattar beslut om fortsättningen. Generalförsamlingen kan till exempel foga principerna till en resolution och uppmana stater och internationella organisationer att beakta dem i sin verksamhet.