Finland påverkar genom krishantering

Den parlamentariska krishanteringskommittén granskade vid sin tredje session den 8 oktober 2020 Finlands resurser för krishantering i relation till behoven inom internationell krishantering nu och i framtiden.

Särskild uppmärksamhet ägnades rekryteringen och utbildningen av finländsk krishanteringspersonal samt särskilt Finlands internationellt betydande mål att öka och främja kvinnors större deltagande och ställning inom krishantering. 

”En övergripande krishantering när den är som bäst ger Finland inflytande både som internationell aktör och som aktör i operationsområdet. Dessutom utvecklar krishanteringen vår nationella kapacitet och vår inhemska beredskap”, säger ordföranden för kommittén, politiska statssekreteraren Johanna Sumuvuori

En större nationell effektivitet förutsätter bland annat att Finland kan erbjuda operationerna färdigheter och verktyg som motsvarar mållandets och operationens behov. Den föränderliga verksamhetsmiljön inom krishantering skapar naturligtvis nya typer av utmaningar för trupper, förmågor, finansiering, teknologi och utbildning. Utbildningen inom krishantering bör alltjämt anpassas efter verksamhetsomgivningens behov. 

”Genom att ytterligare öka antalet kvinnor i Finlands egen krishantering underlättar Finland kvinnors deltagande både på fältet och internationellt. Attitydklimatet måste förändras” säger kommitténs vice ordförande, riksdagsledamot Jouni Ovaska

”Det är viktigt att upprätthålla och öka finländska sakkunnigas intresse för internationella krishanteringsuppgifter samt stödja de som är verksamma i dessa uppgifter i att utvecklas också för mera krävande uppgifter. Att få ledande uppgifter inom krishantering är viktigt både vad gäller effekterna och Finlands internationella profil”, betonar Kirsi Henriksson, direktör för krishanteringscentret CMC och före detta chef för EU:s civila krishanteringsoperation EUCAP Sahel Niger. 

Finland kan enligt många mätare betraktas som en föregångare inom jämn könsfördelning inom krishantering. Redan under en längre tid har cirka 40 procent av Finlands sakkunniga inom krishantering varit kvinnor. Internationellt är det här en av de högsta siffrorna i världen.

Många finländska kvinnor har innehaft en ledande roll i operationer. Finländska kvinnor har tjänstgjort i militär krishantering sedan 1991 och deras andel är för tillfället cirka 5 procent av alla finländska fredsbevarare. Syftet är att öka detta till 15 procent som är FN:s mål. 

Kommittén hörde som sakkunniga finländare som innehaft och innehar ledande roller i civila och militära krishanteringsoperationer. Det finns många goda, praktiska erfarenheter av ett övergripande angreppssätt inom krishantering från fältet. Det övergripande angreppssättet förutsätter att det beaktas redan i operationens mandat. 

Kommittén som tillsatts för perioden 6.3.2020–28.2.2021 har till uppgift att utarbeta genomgripande målriktlinjer som sträcker sig över flera regeringsperioder.  Avsikten är att arbetet ska vara klart våren 2021.

Mer information:

Sari Rautio, kommitténs generalsekreterare, enhetschef, tfn 0295 351 534
Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.