Finland har satt sin prägel på kampen mot ökenspridningen
En FN-rapport i höstas varnade för konsekvenserna av jordmånens utarmning och ökenspridning. Finland har inga öknar – men just därför finns här kanske lösningar till problemen.
Markanvändningen ökar i snabb takt, vilket påskyndar klimatförändringen och utarmningen av jordmånen. Det hotar i sin tur livsmedelsproduktionen och försämrar livsmiljöer. Det bor närmare 500 miljoner människor i ökenområden, framgick det av en rapport av FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar IPCC i augusti.
Det här är bekanta problem för Ibrahim Thiaw, som är generalsekreterare för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning. Thiaw besökte Finland tidigare i veckan. Han framhåller att problemet i allra högsta grad berör hela världen, fastän ökenspridning kan te sig som ett avlägset problem i den skogsbevuxna Norden.
”Också länder där jordmånens utarmning inte är ett överhängande problem kommer att känna av följderna, eftersom vi i dagens värld alla sitter alla i samma båt. När situationen förvärras i någon del av världen blir människorna där tvungna att flytta någon annanstans.”
I Australien brann nyligen skogen och marken på enorma områden. Brändernas ödeläggande kraft visades på nyhetsbilderna som spreds över hela världen. Men med tanke på jordmånen är också andra extrema väderfenomen förödande.
”När växtligheten förstörts av en brand kan det hända två saker, och i Australien hände både och samtidigt. Antingen följer det hårda regn som sköljer bort jorden eller så fortsätter det torra vädret och jordens ytskikt virvlar iväg i en sandstorm.”
Finlands mål går framåt
Generalsekreteraren har också goda nyheter, och de rör också Finland. Just nu är man på många håll i världen väldigt entusiastisk över att plantera miljontals träd genom olika kampanjer. Trädplantering kan vara en hållbar lösning om den gynnar lokalbefolkningen och är anpassad till den lokala markanvändningen.
”Finland har hög kompetens när det gäller skog, och det skulle vara viktigt att dela denna expertis med resten av världen. Ni har också den teknik som behövs för att återställa mark, för att sköta solpaneler och annan energiproduktion i torra områden”, räknar Thiaw upp.
Finlands jämställdhetsorienterade utrikespolitik har också satt sin prägel på viktiga aspekter av FN-konventionen. I många länder vilar livsmedelsproduktionen i praktiken på kvinnornas axlar, men samtidigt saknar kvinnorna ofta möjlighet att besluta om markanvändning eller äga land. Kvinnor har sämre tillgång till finansiering och teknik, som skulle lösa många problem i markanvändningen.
Under sitt EU-ordförandeskap lyfte Finland för första gången upp dessa frågor på agendan för FN:s partskonferens om ökenspridning. Följande steg är nu att integrera jämställdhetsperspektivet i ländernas nationella lagstiftning.
”Det var ett stort beslut med tanke på hur många länder som förhåller sig skeptiskt till saken. Under FN-möten framskrider ärenden genom gemensamma beslut, inte genom omröstning, och därför kräver förändringar stark politisk vilja.”