Åtgärderna mot covid-19 i partnerländerna ledde till goda resultat
Enligt en nyss utkommen rapport har Finland genom sin utvecklingspolitik bemött de behov som följde av covid-19 i partnerländerna snabbt och smidigt. I rapporten ingår också en bedömning av vad Finland kunde göra bättre i kommande kriser.
Covid-19 har lett till enormt många nya och förändrade behov både i Finland och i Finlands partnerländer. På uppdrag av utrikesministeriet har det tagits fram en översykt av hur man lyckats med covid-19-åtgärderna inom utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet.
Åtgärderna tjänade sitt syfte...
Översykten är allmänt taget positiv: utrikesministeriets reaktion på covid-19-pandemin var ändamålsenlig, den tog hänsyn till de utvecklingspolitiska målen och lyckades bemöta partnerländernas förändrade behov. Trots att hälso- och sjukvården inte är en prioritering i Finlands utvecklingspolitik, anvisade utrikesministeriet dock betydande finansiering för att leverera vaccin mot covid-19 till utvecklingsländerna.
Enligt översynen var åtgärderna konsekventa eftersom arbetet byggde på utrikesministeriets långtidsstyrkor såväl i politiskt påverkansarbete som i partnerskap. Samtidigt var det bra med nya initiativ (till exempel EU:s Team Europe-initiativ).
...snabbt och smidigt...
Utrikesministeriet reagerade på pandemin snabbt och smidigt. Finansiering kanaliserades i stor grad genom humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Utrikesministeriet omstrukturerade också det multilaterala påverkansarbetet och utvecklingssamarbetets processer, samarbetsformer och projekt. Samtidigt fortsatte ministeriet att genomföra de redan före pandemin planerade och startade utvecklingssamarbetsprogrammen. Detta ledde till en större arbetsbörda både i Helsingfors och i beskickningarna där personalens belastning på grund av pandemin redan var stor också i privatlivet.
För framgången i arbetet med att motverka pandemin får man tacka den väldigt motiverade till sitt arbete dedikerade, visserligen ibland överbelastade, personalen. Pandemin och den ökade arbetsbördan belastade utrikesministeriets och beskickningarnas personal och ministeriet kunde inte helt garantera personalens säkerhet och välbefinnande.
...men resultaten bör följas upp.
Det är än så länge lite oklart hur pandemin har påverkat utvecklingssamarbetets resultat. Pandemin har nog gjort det svårare att uppnå målen för hållbar utveckling och ökat fattigdomen, men det finns inte så mycket information om projektresultaten. Vissa projekt har senarelagts, vissa kanske lagts ner och vissa anpassats efter läget. Detta kan innebära dåliga nyheter när ministeriet inom en nära framtid får mer information om utfallet och planeringen av samarbetet under pandemitiden. Därför bör utrikesministeriet noggrant följa upp hur resultaten av utvecklingssamarbetet utvecklar sig och hur klimatvänliga och hållbara återhämtningsåtgärderna är (Building Back Better and Greener).
Utrikesministeriet har alltså kapacitet att agera - vad saknas? Inom utvecklingspolitiken bör beredskapen för kriser vara bättre. Ytterligare bör beslutsprocessen mellan ministeriets avdelningar förtydligas, men samtidigt bör enheterna ha beslutanderätt i frågor som gäller projekt och program.
Det behövs också en konkret plan för vad Building Back Better and Greener i praktiken innebär. När det gäller personalens hälsosäkerhet, behövs det å ena sidan inflytande på andra finländska aktörer och å andra sidan flexibilitet när personal överförs inom organisationen.
Utrikesministeriet är en av föregångarna när det gäller att analysera covid-19-åtgärder. Vid utgivningen av rapporten lyfte Megan Kennedy-Chouane från OECD:s biståndskommitté fram behovet av information:
”Det finns ett stort behov av att få analysinformation och att till sig informationen. De olika aktörerna vill veta vad som fungerar och vad som inte gör det. Även misslyckanden accepteras eftersom alla handlar utifrån ofullständig information. ”
Lisa Hjelm från EBA (Expertgruppen för biståndsanalys) funderade över hur man kunde använda sig av lärdomarna:
”Kriserna är olika och de lärdomar pandemin gett oss kan vi nödvändigtvis inte direkt tillämpa i andra kriser.”
Sanna Pulkkinen
Enheten för Utvärdering av utvecklingssamarbetet
Rapporten och en inspelning av utgivningen av rapporten finns att få på utrikesministeriets webbplats.