Stöd till kvinnliga människorättsförsvarare, förhindrande av könsstympning, företagarutbildning – civilsamhällesorganisationer främjar kvinnors och flickors rättigheter på flera olika sätt

De civilsamhällesorganisationer som får stöd av utrikesministeriet har en viktig och värdefull roll i att främja kvinnors och flickors rättigheter och ställning. Organisationernas arbete är ägnat att säkerställa att utvecklingen också når de personer, grupper och samhällen som är i de mest utsatta situationerna.

Att stärka kvinnors och flickors rättigheter i utvecklingsländer är den första av de fyra prioriteterna i Finlands utvecklingspolitik. Under COVID-19 -pandemin är arbetet på detta område särskilt viktigt, eftersom krisen påverkar speciellt kvinnors och flickors ställning och tillgodoseendet av deras rättigheter.

Inom hälso- och sjukvården är resurserna koncentrerade på att svara på de utmaningar som pandemin orsakar, vilket tillsammans med existerande maktstrukturer som diskriminerar kvinnor minskar tillgodoseendet av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och tillgången till tjänster i krissituationer, såsom hälsokontroller under graviditeten, trygga förlossningar och tillgången till moderna preventivmedel.

De globala ekonomiska och andra samhälleliga konsekvenserna som pandemin orsakar kommer särskilt att drabba kvinnor och flickor och de befolkningsgrupper som är i de mest sårbara situationerna. Som FN:s generalsekreterare António Guterres varnade för redan i ett tidigt skede av pandemin, har till exempel våldet mot kvinnor och könsrelaterat våld ökat globalt i och med karantänsbestämmelser, utegångsförbud och social isolering. En stor del av dem som arbetar inom servicesektorn och matproduktionen är kvinnor, som nu är i fara att förlora sitt arbete.

Kvinnorna utgör också merparten av den svarta arbetskraften inom jordbruket och vårdbranschen i utvecklingsländerna. Flera finländska civilsamhällesorganisationer har redan riktat in sin verksamhet på responsen mot COVID-19 -krisen, också inom dessa områden.

Civilsamhällesorganisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och som stöds av utrikesministeriet har en viktig roll i att främja kvinnors ställning. Av de 19 organisationer som får programstöd fokuserar fem organisationer framför allt på att stärka kvinnors och flickors rättigheter enligt de utvecklingspolitiska prioriteringarna. Arbetet i de flesta andra programstödsorganisationerna är också starkt inriktat på att stärka kvinnors ställning. Denna tyngdpunkt är central också hos civilsamhällesorganisationer som får projektstöd och stöd för kommunikation och global fostran.

Civilsamhällesorganisationernas arbete når gräsrotsnivån

Organisationerna tillför Finlands utvecklingspolitik ett klart mervärde genom det arbete de utför inom sina egna specialområden. Exempelvis utbildar organisationen Solidaarisuus samhällen i Kenya och Somaliland om de skadliga effekterna av våld mot kvinnor och flickor, särskilt kvinnlig könsstympning. Fida och Dagsverke stöder flickors menstruationshygien i samhällen och skolor, och främjar samtidigt flickors möjligheter att gå i skola.

Tack vare civilsamhällesorganisationernas arbete kan kvinnornas ställning påverkas i större utsträckning än det som Finlands utvecklingspolitik annars kunde åstadkomma, eftersom organisationerna är verksamma i många av de minst utvecklade länderna, där Finland inte annars är aktiv. Organisationerna arbetar också på gräsrotsnivå i lokala samhällen.

Till exempel i Laos arbetar organisationen Plan i ursprungsfolkens samhällen för förebyggandet av tonårsgraviditeter. Föreningarna Suomi-Somalia seura och African Care samt Finlands Somalia-nätverk främjar barn- och mödrahälsan i Somalia i områden som är svåra att nå.

Fokus på  diskriminering på flera grunder

Det civila samhället främjar, stöder och mobiliserar rättigheterna för de fattigaste och mest marginaliserade befolkningsgrupperna i flera utvecklingsländer. Genom sin lokala närvaro och sina partnerskap kan organisationerna effektivt ingripa i diskriminering på flera grunder och på så sätt främja principen ”leave no one behind” i Agenda 2030.

I utvecklingsländer varierar kvinnornas möjligheter att delta i samhället till exempel beroende på om de bor i staden eller på landsbygden och om de diskrimineras på grund av sin etniska bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuella inriktning.

Många organisationer arbetar därför med människor som ofta diskrimineras på flera olika grunder. Ett av målen för Abilis-stiftelsens Tadzjikistan-program är till exempel att stödja yrkesutbildning för kvinnor med funktionsnedsättning och utbildning av lärare i syfte att förebygga våld mot kvinnor. Finlands Röda Kors har för sin del utarbetat anvisningar om inkludering av HBTQI+-personer i nödsituationer.

Även under COVID-19 -krisen koncentrerar sig organisationerna särskilt på att stödja de kvinnor och flickor som är i de mest utsatta situationerna, såsom kvinnor med funktionsnedsättning, analfabetiska kvinnor eller kvinnor och flickor som bor i flyktingläger, vilka lätt går miste om information och service.

Stöd till kvinnliga företagare, människorättsförsvarare och fredsarbete

Många organisationers arbete bidrar för sin del till den andra prioriteten i Finlands utvecklingspolitik, dvs. att stärka utvecklingsländernas ekonomier och skapa arbetsplatser, också från ett kvinnorättsperspektiv. Bland annat Kyrkans Utlandshjälp och Rättvis handel stöder kvinnors sysselsättning och affärsverksamhet. Den utbildning som Finlands Flyktinghjälp gett flyktingar i Myanmar har stärkt kvinnors sysselsättning och företagande. Av de kvinnor som deltog i Missionssällskapets utvecklingsprojekt för utkomstmöjligheter i Etiopien berättade 90 procent att deras inkomster stigit 2018.

I organisationernas arbete syns också allt starkare stöd till kvinnor som bland annat försvarar mänskliga rättigheter, miljön eller det civila samhället. Till exempel det projekt som Siemenpuu-stiftelsen stöder i Nepal syftar till att stärka fattiga kvinnor och samhällen så att de får sin röst hörd i beslutsfattandet om gemenskapsskogar. Stiftelsen KIOS arbetar för bättre säkerhet och deltagandemöjligheter för kvinnliga människorättsförsvarare till exempel i företagsprojekt inom utvinningsindustrin i Uganda.

I samband med COVID-19 -krisen betonar många organisationer behovet av att stödja kvinnoorganisationer, kvinnliga människorättsförsvarare och större jämställdhetsrörelser som en del av responsen mot COVID-19, för att garantera kvinnors lika och säkra möjligheter att delta.

Finländska civilsamhällesorganisationer har aktivt och mångsidigt deltagit i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 gällande ”Kvinnor, fred och säkerhet”. Konfliktlösningsorganisationen CMI stöder och faciliterar till exempel kvinnors ändamålsenliga deltagande i freds- och övergångsprocesser och stärker fredsmedlares kapacitet gällande könsmedvetna konfliktlösningsprocesser.

I början av året beviljade utrikesministeriet de civilsamhällesorganisationer som får programstöd tilläggsfinansiering på sammanlagt 22,5 miljoner euro för åren 2020–21 i syfte att utvidga verksamheten särskilt i Afrika. Tilläggsfinansieringen möjliggör också ett allt starkare arbete för att främja kvinnors och flickors rättigheter på ett mångsidigt och omfattande sätt.