Vad är Antarktis – och vad har det med Finland att göra?

Antarktis, som ligger på södra halvklotet runt den geografiska sydpolen, och de öar söder om latitud 60°S som omger kontinenten, bildar tillsammans den antarktiska regionen. Antarktis är det kallaste, torraste och blåsigaste stället på jorden. Det tillhör ingen stat och där finns ingen ursprunglig eller bofast befolkning.

Pingvin mamma och unge
Antarktis har en betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen. Foto: Pixabay

Vad har det arktiska Finland som skärs av norra polcirkeln och den sydligaste kontinenten på vår planet då gemensamt? Förvånansvärt mycket. I själva verket har den karga, nästan helt istäckta kontinenten ett nära samband med världens alla hörn. Orsaken är dess betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen.

Förändringar i istäcket påverkar miljontals människors liv runt om i världen

Antarktis är täckt av ett enormt istäcke som ställvis är nästan fem kilometer tjockt. Istäcket innehåller 75 procent av världens sötvattenreserver och 90 procent av världens is. Därför är det lätt att förstå att även de minsta förändringar i istäcket kan få omfattande globala konsekvenser.

Skalan är enorm. Lyckligtvis är det osannolikt att glaciären i Antarktis smälter helt. Enligt uppskattningar skulle detta leda till att havsnivån i världen stiger med cirka 60 meter. Medeltemperaturen har stigit i båda polarområdena, och enligt forskare smälter isen i den västra delen av Antarktis i accelererande men svårförutsägbar takt. Om hela västra Antarktis smälter, uppskattas havsnivån stiga globalt med cirka fyra meter. Till och med en mycket mindre havsnivåhöjning kan påverka livet för miljontals människor som bor vid kustområden på olika håll i världen.

Finland deltar aktivt i Antarktisforskning

Genom att undersöka isen och atmosfären i Antarktis kan man skapa klarhet i klimatförändringens mekanismer och förutse mer exakt hur snabbt den framskrider och hur vi människor påverkar den. Genom att studera islagren kan man få information som bottnar långt i det förflutna. Därför kan Antarktisforskningen på sätt och vis ses som forskning om hela vår jord och om dess historia och framtid. Den antarktiska regionen är också hem för säregna ekosystem som klarar sig i kyla och mörker.

Också Finland deltar aktivt i Antarktisforskningen. Finland har en egen forskningsstation i Antarktis, Aboa, som upprätthålls av Meteorologiska institutets Antarktisoperationer FINNARP. Man har gjort regelbundna expeditioner till denna forskningsstation sedan 1980-talet. Finländska forskare kan visserligen hitta snö och is även på närmare håll, men den forskning som bedrivs i Antarktis är helt unik. Antarktis är täckt av en vidsträckt, sammanhängande inlandsis. Dessutom har kontinenten sina säregna egenskaper bland annat i fråga om temperatur, vindar och luftfuktighet. På inget annat ställe kan forskning ge motsvarande information.

Finlands internationella samarbete inom ramen för Antarktisforskningen och Antarktislogistiken är omfattande. Till exempel de meteorologiska instituten i Finland och Argentina har länge samarbetat kring forskning om ozonminskning. Detta samarbete omfattar också kontinuerliga ozonmätningar vid Argentinas forskningsstation Marambio. Finlands Antarktisforskning samordnas under ledning av undervisnings- och kulturministeriet och finansieras huvudsakligen med projektfinansiering från Finlands Akademi.

Kuvassa Aboa-tutkimusaseman rakennuksia jäisen ja lumisen maiseman keskellä.
Finland har en egen forskningsstation i Antarktis, Aboa, som upprätthålls av Meteorologiska institutets Antarktisoperationer FINNARP. Foto: Pasi Ylirisku/FINNARP

Internationellt fördrag skyddar Antarktis på många sätt

Antarktisfördraget fredar kontinenten för vetenskaplig forskning. Militär verksamhet och mineralutvinning för annat än forskningsändamål är förbjudna. Syftet med fördraget är också att skydda Antarktis för turismens effekter. Före coronapandemin ökade turismen till Antarktis nästan explosionsartat. Dessutom anses det finnas ett strategiskt intresse för kontinenten och ett intresse för exploatering av dess resurser.

Finlands långvariga forskningsverksamhet har gjort det möjligt för landet att få konsultativ status, det vill säga bli en beslutande part, i Antarktisfördraget. Det är viktigt att vi deltar i beslutsfattande som rör Antarktis nu när behovet av information om klimatförändringen hela tiden ökar.

Finland är en central polaraktör

Finland är en central polaraktör eftersom vi är med både i Arktiska rådet och i Antarktisfördraget. I övrigt är det endast Förenta staterna, Norge, Ryssland och Sverige som deltar i beslutsfattandet i båda polarområdena.

För Finland innebär Antarktis och det internationella samarbetet där dessutom en möjlighet att dra nytta av och visa upp vår expertis om kallt klimat.

 

Jenny Haukka

Skribenten är ansvarig tjänsteman vid utrikesministeriets enhet för norra Europa