Mandariner, tvål och havtornssaft - utvecklingssamarbetet ger uppsving för företagsamheten i västra Nepal

Vattenprojektet i västra Nepal som avslutas i höst lyckades bra med att nå målet om minskad fattigdom. Samtidigt som utvecklingssamarbetet förbättrade tillgången till vatten främjade det den ekonomiska utkomsten och företagsverksamheten.

Sex andelslagsmedlemmar som håller havtornssaftflaskor i sina händer står bakom ett försäljningsbord.
Andelslaget Maldeshi i kommunen Apihimali säljer egentillverkad havtornssaft. Bild: Juho Haapala/FCG

Den avlägsna och bergiga regionen i västra Nepal har nästan ingen som helst industri som skulle kunna ge människor sysselsättning. Andelslag är i allmänhet den vanligaste formen av företagsverksamhet med låg tröskel.

Genom att utveckla andelslagens verksamhet ökade inkomsterna och den penningmängd som cirkulerar  inom den lokala ekonomin. Det stöd som andelslagen fick under projektets tredje fas 2016–2022 gagnade 164 000 personer. Projektstödet bestod till exempel av experthjälp och materialhjälp.

Ett av projektets mål var att stärka värdekedjorna. Med värdekedja avses verksamhetsled som produkterna passerar, det vill säga produktion, förädling och försäljning. 

I vattenprojektet ingick fem värdekedjor: citrusfrukter, kardemumma, ingefära, färska grönsaker och indiskt sheanötsträd eller chiuri. Omkring 23 000 personer fick stöd för att utveckla dessa värdekedjor.

- De lokala människorna är stolta över sina produkter och har lärt sig att använda dem på ett bättre sätt både hemma och som inkomstkälla. I synnerhet kvinnornas ekonomiska ställning har förbättrats väldigt mycket. De är inte längre så beroende av penningförsändelserna från sina makar som vanligtvis jobbar på annat håll, berättar projektexpert Juho Haapala vid FCG.

Kvinnoandelslaget föregår med gott exempel

Andelslaget Swabalambi som drivits av kvinnor sedan sommaren 2017 kan vara stolt över de resultat det nått hittills. Andelslaget som inledde verksamheten i Kailali-distriktet sommaren 2017 har redan över 500 medlemmar. Andelslaget har gett så stor vinst att det har kunnat anställa två arbetstagare.

Fyra kvinnor granskar en räkenskapsbok.
Radha Bhat (till höger) med ansvar för andelslagets administration och andelslagets ledare Shanti Bohara granskar andelslagets räkenskapsbok. Bild: Liisa Takala/UM

Andelslagets alla medlemmar är kvinnor. Även personer som hör till utsatta befolkningsgrupper, till exempel daliter och urinvånare, är med i verksamheten. 

- I början tyckte vissa män att kvinnor inte kan driva ett andelslag, berättar andelslagets ledare Santhi Bohara.

Andelslaget utvecklar metoder som förbättrar odlingarnas produktivitet och skapar möjligheter att tjäna pengar. Andelslaget är också en bank som beviljar sina medlemmar lån för att utveckla och utvidga verksamheten. Kvinnorna odlar och säljer till exempel mandariner och ingefära.

Just nu arbetar andelslaget med att bygga upp en värdekedja för citrusfrukter. Det arbetar med kommunen, odlarna i regionen och med inköpare som driver försäljning och partihandel. Att starta torghandel nedanför lagret i sluttningen ingår också i andelslagets planer. Marken är redan utjämnad för det kommande torget.

- Odlarnas inkomster har flerdubblats och mentaliteten gentemot det egna arbetet har förändrats, säger Radha Bhat som svarar för andelslagets administration.

Kvinnoandelslaget tilldelades ekonomiskt stöd ur medlen för vattenprojektet i västra Nepal för att bygga en liten lagerbyggnad och för att köpa en bärbar dator och en skrivare.

Egen tvål i stället för importvara

I staden Marma finns ett andelslag med 200 delägare som använder sheanötsträdets nötter för att tillverka tvål och tvättmedel.

I regionen har inte tidigare framställts tvål industriellt, utan tvålen har kommit från Indien. Att tillverka tvättmedel har visat sig vara ekonomiskt lönsammare.

Tre män i ett rum med råvaror och apparater som man behöver för att tillverka tvål.
Tvålandelslagets anställda Krisna, Puskar och Shankar Mahara tillverkar tvål av lokal råvara, chiuri. Bild: Hanna Päivärinta/UM

Andelslaget köper nötter av lokala utbildade plockare, mal nötterna och blandar dem med skirat smör. Tvålblandningen pressas maskinellt till stänger och bitar. Resten av beståndsdelarna kan användas som gödselmedel.

Andelslaget bygger upp värdekedjan genom att utveckla och marknadsföra produkterna och genom att skapa kontakter till inköpare och bredare marknader.

- Förändringen har varit stor. Tidigare använde familjerna chiuri bara för eget behov. Chiuri växer naturligt i området och ger stora skördar som invånarna inte tidigare kunnat dra nytta av kommersiellt. Detsamma gäller havtorn, säger Juho Haapala.

- Samarbetet mellan projektgenomförarna och andelslagen har lett till att det varit möjligt att inleda en omfattande och organiserad ekonomisk verksamhet som gagnar alla invånare i regionen.

Vattenprojektet i västra Nepal (Rural Village Water Resources Management Project, RVWRMP III), den tredje fasen 2016–2022:

  • Fortsättning på projektet som inleddes 2006
  • Region: Karnali och Sudurpaschim
  • EU: 20 miljoner euro
  • Finland: 15 miljoner euro
  • Nepal: 15 miljoner euro
  • Kommunerna: 8,7 miljoner euro
  • Nyttotagare: 10,9 miljoner euro; största delen bestod av arbetsinsats
  • Projektets genomförare: Finnish Consulting Group, FCG

Hanna Päivärinta

Skribenten är kommunikationsplanerare vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning.