Krishanteringens genomslagskraft förutsätter ett intensivare samarbete mellan olika aktörer

Krishanteringens genomslagskraft förutsätter ett intensivare samarbete mellan olika aktörer

Den parlamentariska krishanteringskommittén granskade vid sitt fjärde möte den 12 november genomslagskraften i Finlands krishanteringsverksamhet samt kopplingen mellan inre och yttre säkerhet ur krishanteringsperspektiv.

Som en del av kommitténs arbete publicerades en utredning om bedömningen av krishanteringens genomslagskraft och bedömningskriterier som statsrådet beställt av Yrkeshögskolan Laurea. ”I bedömningen av de insatsspecifika effekterna är det en utmaning att precisera de nationella målen och att hitta de rätta kriterierna och mätarna”, konstaterar Juha Pyykönen, som utarbetat utredningen. När Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser är utgångspunkten för verksamheten utöver insatsens mandat också Finlands nationella mål.

Kommittén konstaterade att ett intensifierat samarbete mellan olika aktörer är en central utgångspunkt för Finlands och de internationella insatsernas genomslagskraft. ”Eftersom aktörerna i praktiken är beroende av varandra, uppnås goda resultat endast genom ett intensivt samarbete och en fungerande arbetsfördelning”, konstaterar kommitténs ordförande Johanna Sumuvuori. Detta mål kräver kontinuerligt arbete dels nationellt, dels internationellt och dels på insatsnivå.

I planeringen och verkställandet av Finlands deltagande i krishantering beaktas kopplingen mellan inre och yttre säkerhet. Samma mål syns också på internationell nivå och EU-nivå. Krishantering är ett instrument inom utrikes- och säkerhetspolitiken för att stödja konfliktlösning, stabilisering efter konflikter och uppbyggande av säkra samhällen. Samtidigt utvecklas också det nationella försvarets förmågor och bekämpas hot mot Finland, såsom terrorism. Såsom konstateras i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, granskar Finland säkerheten ur ett brett perspektiv där man utöver militära hot, konkurrensen mellan stormakterna och hybridpåverkan också beaktar effekterna på säkerheten av de globala utmaningarna, såsom klimatförändringen, hot mot hälsan, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, migrationen, ökad ojämlikhet, terrorism och internationell brottslighet.

Strävan är att kontinuerligt utveckla den civil-militära samverkan både i Finland och på insatsnivå. Våra nationella strukturer och kompetenta aktörer som känner varandra möjliggör ett resultatrikt samarbete också inom en internationell ram.                                                                                                         

Kommittén som tillsatts för perioden 6.3.2020–28.2.2021 har till uppgift att om Finlands krishantering utarbeta genomgripande målriktlinjer som sträcker sig över flera regeringsperioder.  Avsikten är att arbetet ska vara klart i februari 2021.

Ytterligare information: Sari Rautio, kommitténs generalsekreterare, enhetschef, tfn 0295 351 534