Finland nådde bättre placering på transparensindex för utvecklingsbistånd

Organisationen Publish What You Fund publicerade i dag transparensindexet för utvecklingsbistånd 2018. Utrikesministeriet i Finland kom in på plats 26 bland de 45 organisationer som utvärderades. Ministeriet förbättrade placeringen med nio pinnhål jämfört med utvärderingen för två år sedan och betyget steg från dåligt till medelmåttigt.

I dag finns det mer öppna data om det internationella utvecklingssamarbetet än någonsin visar biståndets färska transparensindex (Aid Transparency Index 2018). Indexet mäter hur bra biståndsgivarna följer kraven i det internationella transparensinitiativet (International Aid Transparency Initiative, IATI). Till dessa hör till exempel publicering av biståndsplaner, budgeter och projektspecifika uppgifter i en överenskommen jämförbar form.  

Enligt indexet har transparensen i de utvärderade organisationerna förbättrats avsevärt jämfört med tidigare år.  Av de 45 utvärderade organisationerna publicerar 42 sina uppgifter enligt den allmänna standarden, år 2011 bara en organisation. Uppgifterna uppdateras nu också bättre. Hälften av organisationerna ger nu ut sina uppgifter minst en gång i månaden, år 2016 bara en fjärdedel. 

Det finns dock också brister. Den största utmaningen för alla organisationer är publicering av resultatinformation. En fjärdedel av organisationerna har också problem med projektens basinformation.

Finland på andra plats bland de nordiska länderna

Finland placerar sig i mitten av den största gruppen i indexet, det vill säga bland dem som ger ut uppgifter ganska normalt. Anledningen till den bättre placeringen är att utrikesministeriet avsevärt förbättrat aktualiteten och fullständigheten i fråga om de uppgifter som gäller utvecklingssamarbetsprojekt. Projektens basinformation (beskrivning av verksamheten, finansiering) finns tillgänglig för alla på ministeriets webbplats strax efter att finansieringsbeslutet har fattats. Även budgetinformationen ges ut i bred omfattning. 

Finlands största brister i transparensen gäller projekt- och programspecifika uppgifter, såsom publicering av budgethandlingar, resultatmål, projektdokument, upphandlingskontrakt och resultat.

Det bästa resultatet nådde Asiatiska utvecklingsbanken som fick närmare hundra poäng. Till toppgruppen hör också FN:s utvecklingsorganisation UNDP, Storbritanniens departement för utvecklingssamarbete (DFID), Afrikanska utvecklingsbanken och Världsbanken. Sverige som kom på 14:e plats klarade sig bäst av de nordiska länderna. Danmark och Norge ligger efter Finland på plats 29 och 35.

Stöd från de bästa

Organisationen som ger ut indexet rekommenderar tre utvecklingsområden. För det första ska projektens basinformation vara korrekt, trots en snabb publicering. För det andra borde man ge ut mycket mer information om resultaten så att alla har tillgång till uppdaterade uppgifter om projektens mål, resultat och evalueringar.  

För det  tredje ska alla aktörer inom det internationella utvecklingssamarbetet publicera sina uppgifter. PWYF lyfter särskilt fram nya aktörer, såsom privata och internationella utvecklingsbanker. Ytterligare ska de organisationer som klarar sig bra i transparensjämförelsen dela med sig av bästa praxis och hjälpa andra med att öka transparensen.