Klimatförändringen tvingar oss till handling i Arktis

En hållbar politik för Arktis och Antarktis är viktig för att bekämpa klimatförändringen. I det sjunde avsnittet i serien En hållbar utrikespolitik berättar utrikesministeriets ambassadör för Arktis och Antarktis Petteri Vuorimäki om Finlands expertis om kalla förhållanden och om vår aktiva roll i politiken för polarområdena. Arktiska frågor tas också upp vid evenemanget A Clean and Global North som ordnas i Finlandiahuset den 29 november.

Utrikesministeriets ambassadör för Arktis och Antarktis Petter Vuorimäki ansvarar för frågor som rör båda polarområdena.

 

Arktis och Antarktis står inför stora utmaningar. I polarområdena syns effekterna av klimatförändringen klart kraftigare än i resten av världen.

Den hotade biologiska mångfalden, turismens inverkan och de nya havsrutterna kräver att vi ser på skyddet av polarområdena på ett nytt sätt. Dessutom har det internationella samfundets intresse för den arktiska regionen vuxit bland annat med tanke på geopolitiken.

Vilka frågor anser Finland vara viktiga i politiken för Arktis och Antarktis?

”Finland är ett av fem länder som samtidigt är permanenta medlemmar i Arktiska rådet och konsultativa partner i Antarktisfördraget. De konsultativa parterna är den grupp länder som fattar beslut om världsdelen. Vi har hög kompetens rörande polarområdena”, säger Petteri Vuorimäki, som är utrikesministeriets ambassadör för Arktis och Antarktis. 

Tuomas Lähteenmäki intervjuar
ambassadör Petteri Vuorimäki.

”Finlands långsiktiga mål gällande Arktis och Antarktis har varit att skydda miljön, stärka det meteorologiska samarbetet och förebygga sotutsläpp. I Arktis arbetar vi dessutom för att stärka det regionala samarbetet. Att främja exporten av vår expertis om kalla förhållanden har också haft en viktig roll”, sammanfattar Vuorimäki.

Arktiska rådet är den viktigaste aktören när det gäller Arktispolitiken. Det är ett mellanstatligt forum med åtta medlemsstater. Icke-statliga organisationer som företräder Arktis ursprungsbefolkningar är ständiga medlemmar och deltar aktivt i rådets arbete. Därtill har Arktiska rådet över trettio observatörsmedlemmar som deltar i arbetsgruppernas arbete.

”Arktiska rådet främjar hållbar utveckling och miljöskydd i den arktiska regionen. Det är viktigt att förståelsen för Arktispolitikens betydelse i Finland genomsyrar hela samhället. Ärendena som rör Arktis kan inte bara delas upp i olika delområden som enbart hör till utrikes-, klimat-, vetenskaps- eller näringspolitiken”, konstaterar Vuorimäki.

”I mitt uppdrag ingår att jag är Finlands representant i Arktiska rådet (Senior Arctic Official) och att jag deltar i Arktiska delegationens arbete. Jag är också utrikesministeriets representant i styrgruppen för Finlands nya Arktisstrategi”, säger Vuorimäki.

Utöver Arktispolitiken ingår också frågor som rör Antarktis i Vuorimäkis uppdrag. Antarktis hör inte till någon enskild stat och där finns ingen fast bosättning med undantag för forskningsstationer. Hur integreras politiken för Antarktis i ambassadörens arbete?

”Jag är ambassadör för Arktis som samtidigt har ansvar för Antarktis. Detta är viktigt, eftersom miljöns tillstånd är oroväckande i båda polarområdena, bland annat på grund av issmältningen, den hotade biologiska mångfalden och den ökade turismens följder”, sammanfattar Vuorimäki.

”För många kommer det som en överraskning att Finland är ett av de länder som bedriver spetsforskning i Antarktis. Finland har forskningsstationen Aboa där forskning av världsklass bedrivs om bland annat gravitationen, den övre atmosfärens sammansättning och spridningen av aerosoler. Det är viktigt för Finland att förstå klimatförändringens inverkan i Arktis och i Antarktis”, konstaterar Vuorimäki.

Antarktis kommer att vara särskilt aktuellt under våren. I maj och juni ordnas det internationella konsultativa mötet om Antarktisfördraget (Arctic Treaty Consultative Meeting) i Helsingfors. Till mötet, som pågår i två veckor, kommer närmare fyra hundra deltagare från mer än 50 stater, för att diskutera genomförandet av Antarktisfördraget. Besluten fattas av de 29 så kallade konsultativa parterna, till vilka Finland hör. Vuorimäki är ordförande för mötet.

”Finland har varit part i Antarktisfördraget sedan 1989. Vi är ett av de länder som deltar i beslutsfattandet vid mötet. Vi har dessutom ett gott anseende tack vare vårt mångsidiga kunnande om kalla förhållanden. De finländska isbrytarna är internationellt kända, men vi har också exceptionell expertis om bostadsbyggande, trafik och IT i kalla förhållanden. Vår sakkunskap uppskattas”, påminner Vuorimäki.

Har den arktiska regionens betydelse ökat i EU:s politik och har detta synts på något vis under Finlands EU-ordförandeskap?

”Om man ser på den allmänna medvetenheten om politiken för Arktis så har utvecklingens varit positiv under de senaste åren. EU har utfärdat sammanlagt tre meddelanden om Arktis, det senaste 2016. Kunskapen om Arktis har i synnerhet ökat på grund av klimatförändringen”, berättar Vuorimäki.

Under sitt EU-ordförandeskap har Finland strävat efter att hålla frågor rörande Arktis framme på unionens agenda och föreslagit att meddelandet från 2016 uppdateras.

”Frågor som gäller den arktiska regionen bör lyftas fram mer aktivt. Därför är det viktigt att vi också i Finland satsar på att genomföra den nya nationella Arktisstrategin. Vi ska tillsammans se till att vår kompetens gällande polarområdena utvecklas. Världen kommer att ge akt på vår kompetens även i fortsättningen”, säger Vuorimäki.

Vuorimäki har länge arbetat med EU:s yttre förbindelser. Innan han tillträdde uppdraget som ambassadör arbetade han i Bryssel vid Europeiska utrikestjänsten.

Mer information om evenemanget A Clean and Global North.(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)

Se hela intervjun med Petteri Vuorimäki:

Videoserien En hållbar utrikespolitik tar upp viktiga teman i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och under EU-ordförandeskapet. Se tidigare avsnitt:

Hybridpåverkan, Satu Mattila-Budich

I det första avsnittet berättar Satu Mattila-Budich om sitt arbete som hybridambassadör, och om hur Finland som ordförande i Europeiska unionens råd har fört fram hybridhot på EU:s agenda.

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? Hanna Lehtinen

I det andra avsnittet berättar Finlands representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, ambassadör Hanna Lehtinen, om vad som är aktuellt på området.

Fredsmedlare, Pekka Haavisto

Hur syns fredsmedling i Finlands utrikespolitik? Vi frågade utrikesminister Pekka Haavisto i det tredje avsnittet av serien.

Den gemensamma handelspolitiken, Pasi-Heikki Vaaranmaa

Vad händer härnäst inom handelspolitiken? Vi frågade chefen för utrikesministeriets handelspolitiska enhet Pasi-Heikki Vaaranmaa i det fjärde avsnittet av serien En hållbar utrikespolitik.

Afrikas partner, Maria Kurikkala

De afrikanska länderna har avsevärt ökat sin synlighet i det internationella samfundets ögon under de senaste åren. I det femte avsnittet i serien En hållbar utrikespolitik belyser Maria Kurikkala, som leder utrikesministeriets team för Afrikapolitik, de bakomliggande orsakerna till intresset.

För jämställdheten, Katri Viinikka

Målet för Finlands utrikespolitik är att främja jämställdhet och tillgodoseende av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Vi frågar jämställdhetsambassadör Katri Viinikka i det sjätte avsnittet av serien.

Videoserien En hållbar utrikespolitik fortsätter på våren 2020 med aktuella utrikespolitiska teman.