Humanitärt bistånd löser inte konflikter eller problem orsakade av katastrofer, men det är ett steg på vägen mot ett normalt liv

Syftet med humanitärt bistånd är att rädda liv och minska mänskligt lidande, säger chefen för enheten för humanitärt bistånd Claus Lindroos. I vår serie Tre frågor om utvecklingssamarbete frågar vi experter om meningen med deras arbete.

Claus Lindroos
"Jag är stolt över att Finland hör till de länder som är beredda att hjälpa dem som har det sämst ställt", säger Claus Lindroos.

1. Varför arbetar du med humanitärt bistånd?

"När det gäller humanitärt bistånd behöver man inte grubbla på varför. Det räcker att man sätter sig in i vilka omedelbara behov som konflikter och naturkatastrofer orsakar i olika delar av världen. Just nu finns det nästan 170 miljoner människor, majoriteten barn och kvinnor, som behöver akut hjälp: skydd, mat, rent vatten, hälsovård och grundläggande undervisning. Den pågående coronapandemins spridning förvärrar världens humanitära kriser ytterligare.

Humanitärt bistånd ges endast utifrån behov utan några politiska mål. Arbetet styrs av principerna om humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende. Människovärdet ska respekteras och försvaras också under de allra svåraste omständigheterna. Biståndets syfte är att rädda liv och minska mänskligt lidande.

Jag är stolt över att jag får arbeta som en del av det globala maskineri som ser till att det humanitära biståndssystemet fungerar. Jag är också stolt över att Finland hör till de länder som är beredda att hjälpa dem som har det sämst ställt."

2. Finns det något som det humanitära biståndet fått till stånd som gör dig särskilt glad? Och vad gör dig modfälld?

"Under de senaste fem åren har Finland arbetat målmedvetet för att förbättra ställningen för personer med funktionsnedsättning i det humanitära biståndsarbetet. Personer med funktionsnedsättning är i en utsatt position redan under normala förhållanden, under kriser försämras deras ställning ytterligare. Till exempel om det inträffar en naturkatastrof når inte evakueringsorder nödvändigtvis personer med nedsatt hörsel eller syn, och när en konflikt bryter ut kan det vara mycket svårt för en person med rörelsehinder att ta sig till en skyddad plats.

Finland var med och utarbetade en deklaration om personer med funktionsnedsättning som godkändes vid det humanitära toppmötet i Istanbul 2016. Vi var också med och finansierade FN:s anvisningar angående personer med funktionsnedsättning som blev klara förra hösten. De ska styra arbetet inom de största biståndsorganisationerna så att de bättre beaktar dessa grupper i alla situationer och skeden av arbetet.

I mitt arbete är jag hela tiden tvungen att möta världens orättvisa, mänskligt lidande och nöd. Då framträder särskilt två stora problem. För det första så uppstår ca 80 procent av hjälpbehovet på grund av konflikter orsakade av människor. Allt detta kunde förhindras om vi bara hade den politiska viljan och tillräckligt starka internationella mekanismer.

Det andra problemet gäller bristen på finansiering: vi lyckas vanligtvis samla in kring 60 procent av de medel som skulle behövas. Hjälpbehovet har vuxit snabbt under de senaste åren och det har lett till att klyftan mellan behov och finansiering har ökat ytterligare. FN:s vädjan om bistånd för 2020 uppgår för närvarande till ca 30 miljarder euro. Det är mycket, men på en global skala är det inte en särskilt stor summa. Jag önskar att Finland under de närmaste åren lyckas höja nivån på sitt humanitära bistånd, så som man fastslagit i regeringsprogrammet."

3. Vad säger du åt dem som anser att humanitärt bistånd är onödigt?

"När det gäller humanitärt bistånd måste man alltid minnas att det ges i situationer där det på grund av en konflikt eller naturkatastrof inte finns förutsättningar till normalt liv. Biståndet i sig löser inte konflikten eller de problem som orsakas av en naturkatastrof eller låg utvecklingsnivå. Det behövs också konfliktlösning, krishantering och långsiktigt utvecklingssamarbete, särskilt i de minst utvecklande länderna och i bräckliga stater.

I nödsituationer framträder det tydligt hur lika vi människor är. Coronapademin har medfört att det också i finländarnas vardag finns en oro över vad som händer om hälsovården eller basförnödenheterna inte räcker till eller om man isoleras från sina närstående. Vi har alla samma basbehov, och det är dem vi försöker trygga i krisländer med hjälp av humanitärt bistånd.

Systemet för humanitärt bistånd har utvecklats enormt och idag når hjälpen i praktiken fram överallt, så länge som finansieringen räcker till och säkerhetsläget tillåter. Det humanitära biståndet sänder också ett viktigt budskap till de nödlidande om att vi bryr oss om dem. Biståndet är ofta det första steget på vägen tillbaka mot ett normalt liv."

Pressmeddelande: Finland ökar sitt humanitära bistånd när coronapandemin breder ut sig