Minister Blomqvists tal vid ambassadörmötet den 23 augusti 2021

Minister Blomqvists tal vid ambassadörmötet den 23 augusti 2021

Ärade ambassadörer, kära kolleger, bästa vänner! När jag för ett år sedan talade på detta forum hoppades jag verkligen att coronapandemin nu redan skulle vara över och att vi kunde leva ett normalare liv. Så är dock inte fallet, och nu träffas vi igen på distans.

I er yrkesroll har ni sett hur hanteringen av pandemin har skjutit upp stora möten och försvårat det internationella samarbetet. Samtidigt har ni också sett och varit själva med och visat hur saker och ting kan göras på ett nytt sätt. Med tanke på dagens förändrade omständigheter är jag mycket nöjd över att jag och mina nordiska kolleger kunde samlas i det rentav tropiskt varma Borgå i juni.

 

Som ni väl vet är Finland ordförande i Nordiska ministerrådet i år. Mötet i Borgå hör till de väldigt få multilaterala möten som har kunnat ordnas i Finland sedan pandemin bröt ut. I praktiken var det ett hybridmöte: vissa ministrar och tjänstemän deltog på plats, vissa på distans. Jag ansåg att det var motiverat att de nordiska samarbetsministrarna sammanträdde så fort det blev möjligt. Genom att ordna mötet ville vi också understryka att de nordiska länderna söker lösningar tillsammans och att pandemin ytterligare har framhävt behovet av nordiskt samarbete.

 

Såsom jag konstaterade redan vid fjolårets möte har det nordiska samarbetets nuläge och etos väckt stor debatt under coronatiden. Det har väckts frågor om våra nära relationer har hamnat i gungning när länderna i ljuset av incidenstalen har dragit sina egna slutsatser och valt delvis olika sätt att hantera pandemin. Samarbetsministrarna har diskuterat dessa utmaningar intensivt under hela krisen. Vi har kunnat konstatera att trots utmaningarna är förtroendet mellan våra länder fortsatt starkt.

 

Jag hoppas att jag härnäst får stå värd för ministermötet på Åland i september, i nära samarbete med min åländska ministerkollega. Att ordna ministermötet på Åland är synnerligen motiverat eftersom Åland hör till de gränsregioner som har lidit särskilt mycket av restriktionerna i gränstrafiken. Mötet på Åland är också ett sätt att fira 100-årsjubileet av självstyrelse på dessa Fredens öar. Också detta är en del av det starka nordiska varumärket vars vinnartrio är demokrati, delaktighet och välfärd.

 

Som jag ser det bör det nya normala efter pandemin innehålla ännu mer nordiskt samarbete och nordiska kontakter. De nordiska länderna är en mycket nära och viktig referensgrupp för Finland, och vi måste föra en aktiv dialog under såväl goda som dåliga tider. Under coronakrisen har det blivit klart att de nordiska medborgarna förväntade sig mer av samarbetet. Det finns därför anledning att stärka och fördjupa samarbetet ytterligare, och det gör vi genom att ta lärdom av coronakrisen.

 

Bästa vänner,

 

En av prioriteringarna under vårt ordförandeskap är att utveckla samarbetet kring försörjningsberedskap och beredskap. Frågan har i år behandlats inom flera sektorer och av många nordiska konstellationer. Jag är övertygad om att detta arbete bär frukt. Ett konkret exempel är diskussionerna som förts under ledning av näringsministrarna om de samnordiska möjligheterna inom vaccinproduktion, och planeringen av ett pilotprojekt i anslutning till detta. Utrikespolitiska institutet kommer också att till stöd för vårt fortsatta arbete ta fram en utredning om nuläget för vårt försörjningsberedskaps- och beredskapssamarbete, och om möjligheterna att intensifiera samarbetet i fortsättningen. De nordiska ländernas gemensamma målbild är klar: tillsammans är vi bättre förberedda och har en bättre resiliens när vi blir utsatta för en ny kris.

 

 

Bästa ambassadörer,

 

Pandemin har satt sin prägel på det nordiska samarbetet även under vårt ordförandeskapsår i ministerrådet. Coronakrisen har visat att inget kan tas för givet. För att uppnå vårt mål om tätare integration i Norden är det viktigt att vi så snabbt som möjligt kommer tillbaka till vår gemensamma och traditionella ”guldstandard” – den fria nordiska rörligheten. Det finns dessutom en mängd andra frågor där vi kan ta lärdom av det gångna året, söka gemensamma lösningar, och målmedvetet besluta att agera tillsammans.

 

I Nordiska ministerrådets olika sektorer görs nu utredningar för att samla och bearbeta lärdomarna av coronatiden. För att bidra till helheten har vi samarbetsministrar startat några oberoende kartläggningar. Vi har till exempel gett minister Jan-Erik Enestam i uppdrag att göra en strategisk utredning om vad vi kan lära oss av coronakrisen, hur vi stärker samarbetet i krissituationer och hur vi tryggar den nordiska integrationen. Enestam ska komma med 10-15 konkreta rekommendationer. En annan utredning genomförs av en forskningsgrupp ledd av Utrikespolitiska institutet i Finland, med uppgiften att undersöka konsekvenserna av restriktionerna i gränstrafiken.

 

Bästa vänner,

 

Jag vill också säga några ord om jämställdheten, mitt andra ansvarsområde som minister. Jämställdhet är en alldeles central värdering för de nordiska länderna och i det nordiska samarbetet. Tyvärr gäller devisen att inget kan tas för givet även jämställdhet. Till och med framsteg som ansetts cementerade kan ge vika utan konstant fortsatt arbete. Coronapandemin har en klar jämställdhetsdimension, och det är viktigt att vi uppmärksammar detta, både på hemmaplan och i vårt internationella arbete. Utöver pandemin, har ett mer systematiskt motstånd mot kvinnors rättigheter och det globala jämställdhetsarbetet varit märkbart under de senaste åren. 

 

 

Ärade ambassadörer,

 

Det är oroväckande hur den så kallade antigenderrörelsen har fått ett allt starkare fotfäste under de senaste åren. Rörelsen strävar efter att begränsa friheten och självbestämmanderätten för kvinnor, personer som identifierar sig som kvinnor och för sexuella minoriteter. 

 

Antigenderrörelsen har varit beklagligt effektiv: i många delar av världen har man lyckats smyga in i samhällsstrukturerna idéer som strider mot kvinnors, könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter, både genom statlig påverkan och genom frivilligorganisationer. En del av er identifierar kanske detta fenomen i era egna stationeringsländer.

 

Mitt budskap till er är att vi måste motsätta oss antigenderrörelsen systematiskt. Såsom det står i regeringsprogrammet utgår utrikes- och säkerhetspolitiken från de mänskliga rättigheterna och politikens centrala mål är att systematiskt främja jämställdhet och fullt tillgodoseende av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

 

Finland vill vara ett ledande land i fråga om jämställdhet. Det innebär att vi beslutsamt ingriper i missförhållandena i vårt eget land, men också att vi för en öppen och sporrande dialog med  länder som har betydligt större problem än vi. Att vara ett ledande land när det gäller jämställdhet kräver att vi envetet och vaksamt försvarar kvinnors, könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter på många olika sätt och på olika nivåer, här hemma och i hela världen.

 

Det är självklart att just nu har jämställdhetsförkämparna en väldigt svår och viktig uppgift framför sig i Afghanistan när de försöker försvara de mänskliga rättigheterna och jämställdheten. Landet riskerar att hamna i en människorättskris, och oron över kvinnors och flickors ställning samt människorättsförsvararnas situation är särskilt stor. 

 

Ärade ambassadörer,

 

Att utmana jämställdhetens grundval runt om i världen gör också det nordiska jämställdhetssamarbetet allt viktigare. I Nordiska ministerrådet har vi i år under Finlands ledning gjort ett betydande arbete för att förbättra jämställdheten mellan könen och ställningen för könsminoriteter och sexuella minoriteter. De nordiska jämställdhetsministrarna har tillsammans träffat generaldirektören för FN:s jämställdhetsorganisation UN Women och FN:s befolkningsfond UNFPA och bekräftat sitt stöd för det arbete som görs för att försvara kvinnors, könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter.

 

Den senaste gemensamma insatsen genomförde vi för exakt en vecka sedan när vi deltog i de nordiska aktiviteter som ordnades i samband med evenemanget World Pride i Köpenhamn. De nordiska länderna är Finlands närmaste internationella samarbetspartner, och vårt arbete ute i världen är viktigt. Till exempel vårt starka stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA är en viktig motkraft till dem som motsätter sig främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är en nödvändig motkraft till rörelsen mot global jämlikhet och kvinnors rättigheter.

 

Det nordiska samarbetet är ett exempel på hur Finland genom samarbete kan både höja sin profil och aktivt stödja och främja multilateralt samarbete. Såsom det står i utrikesministeriets nyligen publicerade dokument Nu är tiden inne för ett nytt samarbete: utrikesministeriets roll i att stärka det multilaterala samarbetet har de nordiska länderna traditionellt bidragit i hög grad till det multilaterala samarbetet. De nordiska ländernas gemensamma röst hörs mycket bättre än en ensam röst, och tillsammans kan vi bättre påverka utvecklingstrenderna inom det multilaterala samarbetet. Som vi vet är detta påverkansarbete verkligen nödvändigt just nu.

 

Bästa vänner,

 

Det nordiska ministerrådet firar i år sitt femtioårsjubileum. Ministerrådets tolv ministerkonstellationer och de många underlydande tjänstemannagrupperna samt de nordiska institutionerna arbetar varje dag för ett hållbarare och mer integrerat Norden. Jag uppmuntrar er, ambassadörerna, att stå i kontakt med och anlita även detta nordiska expertnätverk och att ta upp de frågor som behandlas på nordisk nivå också i er region.

 

Det nordiska samarbetet väcker intresse ute i världen. Våra nordiska samhällen visar att det är möjligt att förena ambitiösa klimatmål, hög teknisk utveckling och hållbar ekonomisk och social välfärd. Vi har gemensamma värderingar och vi binds samman av kulturella band och ett ömsesidigt förtroende som också har hjälpt oss under coronapandemin. De nordiska länderna har ett utmärkt varumärke och en utmärkt historia. Jag tror och hoppas att ni också upplevt detta på samma sätt i era stationeringsländer.

 

Nordiska ministerrådet delar också ut finansiering till ambassadernas projekt ute i världen och jag önskar att ni aktivt går in för att kartlägga lokala gemensamma projekt av intresse. På det internationella planet är ni den grupp som går i täten,  får sin röst hörd och vars agerande andra följer med. Ett stort tack till er alla för att ni främjar och lyfter fram det nordiska samarbetet.

 

Bästa ambassadörer,

 

Generalsekreteraren Paula Lehtomäki fortsätter efter mig och berättar om sina tankar kring det nordiska samarbetet. Jag vill tacka generalsekreteraren för de envetna insatserna inom det nordiska samarbetet och önska er ambassadörer lycka till och framgång i ert arbete ute i världen. Som en av de nordiska länderna är Finland större än sin storlek, precis som det står i regeringsprogrammet.

 

Tack!