Förberedelserna inför Storbritanniens utträde ur EU

Förhandlingsläget

Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019. För tillfället pågår förhandlingar mellan EU och Storbritannien om ett avtal som ska innehålla villkoren för utträdet, bl.a. medborgarnas rättigheter efter utträdet, de förbindelser Storbritannien redan ingått med avseende på EU:s finansieringsram samt verksamheten vid EU:s yttre gränser. Utträdesavtalet ska åtföljas av EU:s och Storbritanniens gemensamma politiska förklaring om ramen för de framtida förbindelserna. Båda parternas mål och intention är att nå samförstånd under oktober–november 2018.

Olika alternativ för utträdet

När det gäller utträdet finns det fyra scenarier:

  1.  parterna lyckas nå samförstånd om ett utträdesavtal och avtalet träder i kraft senast den 29 mars 2019,
  2. parterna lyckas inte nå samförstånd och inget utträdesavtal träder i kraft,
  3. den tidsfrist på två år som är reserverad för förhandlingarna förlängs med ett enhälligt beslut av EU27-medlemsländerna och i samförstånd med Storbritannien, eller
  4. Storbritannien återkallar sitt utträde och drar tillbaka sin anmälan om utträde till EU till exempel som en följd av en folkomröstning.

För närvarande gäller det i synnerhet förbereda sig på de två första slutresultaten:

Om parterna når samförstånd om utträdesavtalet under hösten 2018 så att avtalet träder i kraft senast den 29 mars 2019 inleds en övergångsperiod. Övergångsperioden pågår till den 31 december 2020. Under övergångsperioden iakttar Storbritannien EU:s lagstiftning och internationella avtal samt deltar i den inre marknaden och tullunionen som förr, men landet deltar inte längre i EU:s beslutsfattande eller EU-institutionernas verksamhet.

Om parterna inte har ingått ett utträdesavtal eller utträdesavtalet inte träder i kraft före utträdesdagen den 29 mars 2019 blir det ingen övergångsperiod. I så fall slutar EU-rätten, inklusive internationella avtal som binder EU, att gälla i Storbritannien den 30 mars 2019.  Detta innebär att Storbritannien blir ett land utanför EU (s.k. tredjeland) utan särskilda arrangemang. Med detta avses ett avtalslöst utträdesläge (ett sk. ”no deal”-läge).

I detta läge är det till exempel möjligt att

  •  EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i EU inte får några särskilda rättigheter.
  • EU inför samma tullbestämmelser och -tariffer för Storbritannien som för andra tredjeländer, inklusive kontroller och övervakning av att EU:s normer och krav gällande djur- och växthälsa följs. Dessa åtgärder kan orsaka betydande fördröjningar i vägtrafiken och i hamnarna och på så vis höja företagens kostnader ytterligare.

Båda scenarierna har oundvikligen konsekvenser för medborgare, företag och myndigheter, såväl i Storbritannien som i EU. Förändringarna träder i kraft antingen den 30 mars 2019 (om utträdesavtalet inte blir av) eller den 1 januari 2021 (enligt villkoren i utträdesavtalet).

Hur kan företag förbereda sig på brexit?

Att förbereda sig på brexit är en gemensam uppgift för myndigheterna och deras intressegrupper. Det förutsätter åtgärder av såväl EU-institutioner, nationella och regionala myndigheter som av företag och medborgare. På den inre marknaden är medlemsländernas ekonomier tätt förbundna med varandra bland annat med anledning av företagens leveranskedjor och gränsöverskridande tjänster. Därför kan Storbritanniens utträde, i synnerhet i ett avtalslöst utträdesläge medföra betydande konsekvenser för ekonomiska aktörer.

Det finns inga förberedande åtgärder för att hindra de förändringar som kommer att ske på grund av Storbritanniens utträde. Men med förberedande åtgärder kan man delvis mildra effekterna. För att undvika störningar ska alla nödvändiga beslut och administrativa åtgärder vara klara före utträdesdagen den 30 mars 2019.

I ett avtalslöst utträdesläge bör företag observera till exempel följande i sin verksamhet:

  • Förpliktelserna i leveranskedjan: Företagen har olika lagstadgade skyldigheter som beror på företagets ställning i leveranskedjan (t.ex. producent, importör, grossist, osv). Dessa förpliktelser kan ändras.
  • Intyg, licenser och godkännanden: Godkännanden som utfärdats i Storbritannien är inte nödvändigtvis längre i kraft efter brexit. Då kan det bli aktuellt att ansöka nya godkännanden, intyg eller licenser eller byta dem mot godkännanden, intyg eller licenser som beviljats inom EU.
  • Tullar, moms och punktskatter: Efter brexit kommer stora förändringar i handeln med Storbritannien att äga rum. Det lönar sig för företagen att bekanta sig med EU:s processer och regler om handel med tredjeländer.
  • Ursprungsregler: Efter brexit kan ett företag inte längre räkna med att bidrag som producerats i Storbritannien räknas som EU-innehåll. I Storbritannien måste man börja räkna produkter som icke-ursprungsmaterial.
  • Förbud som gäller import och export: Vid EU:s gräns begränsas import och export av vissa produkter till och från tredjeländer. Efter brexit tillämpas dessa regler på produkter som importeras från eller exporteras till Storbritannien
  •  Överföring av personuppgifter: Efter brexit måste företagen förbereda sig på att de villkor som gäller överföring av personuppgifter kan ändra.

De olika ministerierna ansvarar för brexit inom sina respektive förvaltningsområden.

Ytterligare information

ges vid utrikesministeriet av Terhi Bunders (allmän brexitsamordning) och Kristiina Kauppinen (frågor som gäller handel) (fornamn.efternamn@formin.fi) samt vid statsrådets kansli av Johannes Leppo och Silja Pasanen (fornamn.efternamn@vnk.fi).

Ytterligare upplysningar

Kommissionens meddelande och pressmeddelande

Kommissionen har publicerat tillkännagivanden (notices) om 70 olika sektorer och hur utträdet kommer att påverka dem

Även Storbritannien har lämnat tillkännagivanden om förberedelser  (How to prepare if the UK leaves the EU with no deal)