Nordiskt samarbete

De nordiska länderna är Finlands naturligaste samarbetspartner. Dessa länder delar samma värderingar om demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Samarbetet mellan de nordiska länderna har långa anor. Samarbetet sker både via officiella organisationer och inofficiellt, till exempel via civilsamhällesorganisationer. Sekretariatet för nordiskt samarbete vid utrikesministeriet samordnar regeringens deltagande i det nordiska samarbetet.

Kuvassa polkupyöriä ja ihmisiä meren rannalla. Taustalla näkyy tuulivoimala.
Foto: Henrik Trygg/Johnér

Alla fem länder i Norden, dvs. Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark, och de tre självstyrelseområdena Åland, Färöarna och Grönland, är med i det nordiska samarbetet. Under de senaste åren har samarbetet breddats till att omfatta också de baltiska länderna.

De nordiska länderna förenas av gemensam historia, likartade kulturer och samhällssystem samt de nordiska språken. Den nordiska modellen bygger i hög grad på en tradition där stark demokrati, rättsstatsprincipen, jämställdhet, yttrandefrihet, tolerans samt ett aktivt civilsamhälle, delaktighet, hållbarhetstänkande och ett målmedvetet klimatarbete är förhärskande.

Målet för det nordiska samarbetet har i årtionden varit att tröskeln för att bo, studera, arbeta eller bedriva affärsverksamhet i Norden ska vara så låg som möjligt, oberoende av hemland.

De nordiska statsministrarna publicerade i augusti 2019 en gemensam vision som går ut på att Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Det viktigaste i det nordiska samarbetet är arbetet för en klimatmässigt hållbar välfärdsstat, färdplaner för koldioxidneutralitet samt gröna investeringar. 

Visionens tre prioriterade områden är ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden.

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpo är det nordiska samarbetet djupgående och särskilt viktigt för Finland. Under regeringsperioden ska integrationen mellan länderna fördjupas och den fria rörligheten främjas genom att undanröja gränshinder, vilket gör det ännu lättare att studera och arbeta i Norden och röra sig mellan de nordiska länderna. Vidare ska samarbetet inom beredskap och försörjningsberedskap stärkas till exempel på energiområdet.

Arbete för att bli världens hållbaraste område

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Arbetet leds av de fem nordiska ländernas statsministrar och de nordiska samarbetsministrarna som styr det praktiska arbetet. 

Ministerrådets årliga budget är cirka 130 miljoner euro. De nordiska länderna finansierar ministerrådets budget enligt en gemensamt överenskommen formel som baserar sig på ländernas bruttonationalprodukt. Finlands betalningsandel utgör cirka en sjättedel av ministerrådets budget. 

Ministerrådets arbete är uppdelat i 11 delområden samt ett tidsbegränsat arbete med fokus på digitalisering. Ministerrådet bistås av sekretariatet i Köpenhamn med Karen Ellemann från Danmark som generalsekreterare sedan 2023.

Officiellt nordiskt samarbete

De viktigaste officiella organen för nordiskt samarbete är Nordiska rådet (NR) som grundades år 1952 och Nordiska ministerrådet (NMR) som grundades år 1971. Fundamentet för samarbetet är samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna, det vill säga Helsingforsavtalet (1962), som har ändrats flera gånger, senast i september 1995.

Många sektorer ägnar sig åt nordiskt samarbete utanför ministerrådet. De mest kända av dessa är det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet (N5), det nordiska försvarssamarbetet (NORDEFCO) och Hagasamarbetet inom räddningsväsendet.

Även ministrarna för utveckling, utrikeshandel och transport ägnar sig åt nordiskt samarbete. I de fall där det inte finns en separat överenskommen ordförandeskapsrotation följer man ofta samma rotation som i ministerrådet.

Gemensamma nordiska institutioner

I det nordiska samarbetet ingår också de gemensamma nordiska institutionerna som en väsentlig del. Det finns ett tjugotal sådana institutioner runtom i Norden.

I Finland finns Nordiska investeringsbanken, Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO), Nordiska utvecklingsfonden (NDF) och Nordisk kulturkontakt (NKK), Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA) samt ett finskt sidokontor till Nordens välfärdscenter NVC.

Nordiska investeringsbanken NIB har grundats av Nordiska ministerrådet och medlemskapet i den har breddats så att även de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är med.

Föreningarna Pohjola-Norden genomför via sina regionala föreningar och informationsenheter nordiskt medborgarsamarbete. Info Norden informerar om gränshinder.

Vad är nordisk samarbete?