Nordiskt samarbete

De nordiska länderna är Finlands naturligaste samarbetspartner. Dessa länder delar samma värderingar om demokrati, öppenhet och välfärdsstaten. Samarbetet mellan de nordiska länderna har långa anor. Samarbetet sker både via officiella organisationer och inofficiellt, till exempel via civilsamhällesorganisationer. Sekretariatet för nordiskt samarbete vid utrikesministeriet samordnar regeringens deltagande i det nordiska samarbetet.

Kuvassa polkupyöriä ja ihmisiä meren rannalla. Taustalla näkyy tuulivoimala.
Foto: Henrik Trygg/Johnér

Alla fem länder i Norden, dvs. Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark, samt de tre självstyrelseområdena Åland, Färöarna och Grönland, är med i det nordiska samarbetet. Under de senaste åren har samarbetet breddats till att omfatta också de baltiska länderna.

De nordiska länderna förenas av gemensam historia, likartade kulturer och samhällssystem samt de nordiska språken. Den nordiska modellen bygger i hög grad på en tradition där stark demokrati, rättsstatsprincipen, jämställdhet, yttrandefrihet, tolerans samt ett aktivt civilsamhälle, delaktighet, hållbarhetstänkande och ett målmedvetet klimatarbete är förhärskande.

De nordiska statsministrarna publicerade i augusti 2019 en gemensam vision där Norden är det hållbaraste och mest integrerade området före 2030. Det viktigaste i det nordiska samarbetet är arbetet för en klimatmässigt hållbar välfärdsstat, färdplaner för koldioxidneutralitet samt gröna investeringar. För att genomföra visionen för de nordiska länderna har man godkänt tre insatsområden: ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden samt ett socialt hållbart Norden.

I statsminister Sanna Marins regeringsprogram finns det många hänvisningar till det nordiska samarbetet. Enligt regeringsprogrammet ska Finland sträva efter att underlätta rörligheten mellan de nordiska länderna för allmänheten. Syftet är att prioritera praktiska resultat bland annat som föregångare i arbetet mot klimatförändringen, i digitaliseringen, på det kulturella området och inom försvaret.

Arbete för att bli världens hållbaraste område

Nordiska ministerrådet är de nordiska ländernas officiella samarbetsorgan på regeringsnivå. Arbetet leds av de fem nordiska ländernas statsministrar och de nordiska samarbetsministrarna som styr det praktiska arbetet. Varje nordiskt land bidrar till ministerrådets budget enligt en modell baserad på landets BNP och som länderna kommit överens om gemensamt. Ministerrådets årliga budget är cirka 130 miljoner euro och Finlands andel är cirka en sjättedel.

Ministerrådets arbete är uppdelat i 11 delområden samt ett tidsbegränsat arbete med fokus på digitalisering. Ministerrådets arbete stöds av ett sekretariat placerat i Köpenhamn. Paula Lehtomäki från Finland är sekretariatets nuvarande generalsekreterare.

Officiellt nordiskt samarbete

De viktigaste officiella organen för nordiskt samarbete är Nordiska rådet (NR) som grundades år 1952 och Nordiska ministerrådet (NMR) som grundades år 1971.

Fundamentet för samarbetet är samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna dvs. Helsingforsavtalet (1962), som har ändrats flera gånger, senast i september 1995.

Många sektorer ägnar sig åt nordiskt samarbete utanför ministerrådet. De kändaste av dessa är det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet (N5), det nordiska försvarssamarbetet (NORDEFCO) och Hagasamarbetet inom räddningsväsendet. Även ministrarna för utveckling, utrikeshandel och transport ägnar sig åt nordiskt samarbete. I de fall där det inte finns en separat överenskommen ordförandeskapsrotation följer man ofta samma rotation som i ministerrådet.

Gemensamma nordiska institutioner

I det nordiska samarbetet ingår också de gemensamma nordiska institutionerna som en väsentlig del. Det finns ett tjugotal sådana institutioner runtom i Norden.

I Finland finns Nordiska investeringsbanken, Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO), Nordiska utvecklingsfonden (NDF) och Nordisk kulturkontakt (NKK), Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA) samt ett finskt sidokontor till Nordens välfärdscenter NVC.

Nordiska investeringsbanken NIB har grundats av Nordiska ministerrådet och medlemskapet i den har breddats så att även de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är med.

Föreningarna Pohjola-Norden realiserar via sina regionala underföreningar och informationsenheter nordiskt medborgarsamarbete och Info Norden informerar om gränshinder.