Brexit och företag – utan avtal

För företagen innebär ett brittiskt utträde utan avtal att handeln med Storbritannien inte längre förs på den inre marknaden utan som tredjelandshandel. Då påverkas företag som bedriver handel med Storbritannien eller som i sina varor och tjänster använder något innehåll som produceras i Storbritannien.

Varje ministerium ansvarar för att informera om de förberedande åtgärderna inom sitt förvaltningsområde. När det gäller handel och affärsverksamhet hör en betydande del av förberedelserna till andra ministeriers område, medan statsrådets kansli står för den övergripande samordningen.

Till utrikesministeriets område hör den handelspolitiska lagstiftningen och internationella avtal. Här beskrivs de största förändringarna ifall brexit sker utan avtal.

För handelspolitiken innebär brexit utan avtal att den handelspolitiska EU-lagstiftning och de åtgärder som rör tredjeländer börjar tillämpas också på Storbritannien. EU:s importskyddsåtgärder kan framöver tillämpas på produkter från Storbritannien, vilket till exempel innebär högre tullar för vissa produkter.

EU har kring 40 frihandelsavtal som gäller cirka 70 länder. En del avtal gäller i främsta hand tullnedsättningar inom varuhandeln. Andra avtal är omfattande och underlättar handeln på flera olika områden: varuhandeln, tjänstehandeln, offentliga upphandlingar och skydd av immateriella rättigheter.

Om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal upphör landet att vara en part i EU:s handelsavtal. Det kan bland annat innebära förändringar i ursprungskraven och därmed i tullpreferenserna för olika produkter.

När det gäller produkter med dubbla användningsområden börjar exporten till Storbritannien omfattas av exportkontroll med generellt tillstånd. Företag ska göra en exportanmälan till utrikesministeriet om export till Storbritannien av sådana produkter senast 30 dagar efter den dag då exporten ägt rum.  

Hur kan företag förbereda sig på brexit?

I fall av ett avtalslöst utträde bör företag bland annat observera följande:

Skyldigheter i leveranskedjor: Företagen har olika lagstadgade skyldigheter som beror på företagets ställning i leveranskedjan (t.ex. producent, importör, grossist, osv). Dessa skyldigheter kan ändras.

Intyg, licenser och koncessioner: Koncessioner som utfärdats i Storbritannien gäller inte nödvändigtvis längre efter brexit. Det kan då bli aktuellt att ansöka om nya koncessioner, intyg eller licenser eller att byta dem mot sådana som utfärdas inom EU.

Tullar, moms och punktskatter: Efter brexit kommer det att ske stora förändringar i handeln med Storbritannien. Det lönar sig för företag att bekanta sig med EU:s processer och regler om handel med tredjeländer.

Ursprungsregler: Efter brexit kan ett företag inte längre räkna med att en produkt producerad i Storbritannien räknas som EU-innehåll. EU:s frihandelsavtal gäller då inte Storbritannien eller innehåll producerat i Storbritannien. Varor eller innehåll producerade i Storbritannien får inte längre EU-ursprungsmärkning.

Förbud som gäller import och export: Vid EU:s gräns begränsas importen och exporten av vissa produkter till och från tredjeländer. Efter brexit tillämpas dessa regler på produkter som importeras från eller exporteras till Storbritannien.

Överföring av personuppgifter: Efter brexit måste företag förbereda sig på att de villkor som gäller överföring av personuppgifter kan ändras.