Brexit och Finland

När det gäller brexit är Finlands primära mål att trygga landets egna intressen som medlemsstat i EU. Detta innebär bland annat att EU:s sammanhållning och den välfungerande inre marknaden inte får äventyras.

Efter anmälan om utträde inleddes förhandlingar om ett avtal om utträde. Målet är att få förhandlingarna slutförda före oktober 2018, så att det ska bli tid över till att färdigställa och godkänna avtalet. Utkastet till utträdesavtal och andra förhandlingsdokument finns på kommissionens webbplats:

https://ec.europa.eu/commission/brexit-negotiations/negotiating-documents-article-50-negotiations-united-kingdom_en

I utträdesavtalet finns också bestämmelser om arrangemangen under övergångsperioden. Om EU och Storbritannien når samförstånd om utträdesavtalet, trädet det i kraft den 30 mars 2019. Därefter inleds en övergångsperiod som fortgår till den 31 december 2020. Under övergångsperioden iakttar Storbritannien EU-lagstiftningen och skyldigheter enligt internationella avtal, vilket bland annat innebär att landet är med på den inre marknaden och i tullunionen. Landet deltar dock inte längre i EU:s beslutsfattande.

Sedan april 2018 har EU och Storbritannien fört en inledande diskussion om hur de framtida förbindelserna ska se ut. Till avtalet om utträde fogas EU:s och Storbritanniens gemensamma politiska förklaring om ramen för de framtida förbindelserna. Denna förklaring är ett av målen för den pågående diskussionen. De egentliga förhandlingarna om de framtida förbindelserna kan inledas först efter Storbritanniens utträde våren 2019. Om man lyckas få till stånd ett avtal om utträde, träder de avtal och arrangemang som gäller de nya förbindelserna i kraft efter övergångsperioden, från och med den 1 januari 2021.

Storbritanniens utträde behandlas i olika EU-institutioner. Kommissionen förhandlar på EU:s vägnar under ledning av chefsförhandlare Michel Barnier. Kommissionens förhandlingar med Storbritannien utgår från Europeiska rådets riktlinjer och allmänna rådets mer exakta förhandlingsdirektiv. Riktlinjerna och förhandlingsdirektiven finns på webbplatsen för rådets generalsekretariat:

http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/eu-uk-after-referendum/

Finland representeras i Europeiska rådet av statsminister Juha Sipilä och i allmänna rådet av Europaminister Sampo Terho. Rådet har dessutom tillsatt en arbetsgrupp för artikel 50 som följer upp och styr förhandlingarna. Arbetsgruppen består av experter från medlemsstaterna och den sammanträder i Bryssel varje vecka.      

Finlands primära mål är att trygga landets egna intressen som medlemsstat i EU. Detta innebär bland annat att EU:s sammanhållning och den välfungerande inre marknaden inte får äventyras.  

Genom sin verksamhet syftar Finland till lyckade förhandlingar om nära, ambitiösa förbindelser med Storbritannien. De framtida förbindelserna ska säkerställa lika verksamhetsförutsättningar för båda parterna, och dessutom täcka utöver handel också samarbete inom andra politiksektorer, såsom inom utrikespolitiken och den inre och yttre säkerheten.  

I Finland behandlas Storbritanniens utträde vid de olika ministerierna enligt ministeriernas ansvarsområden. Statsrådets kansli svarar för samordningen av Finlands ståndpunkter. Till utrikesministeriets ansvarsområde hör de element i utträdesavtalet och i de framtida förbindelserna som anknyter till handelspolitik, utrikes- och säkerhetspolitik eller utvecklingspolitik. Utrikesministeriet följer hur förhandlingarna framskrider och påverkar tillsammans med statsrådets kansli EU:s ståndpunkter, så att förhandlingsresultat ska motsvara Finlands förväntningar.

 

Handelsutbytet mellan Finland och Storbritannien

År 2017 exporterade Finland varor till Storbritannien för 2,7 miljarder euro och tjänster för 1,4 miljarder euro. Även import spelar en viktig roll, eftersom vår ekonomi och exportindustri också behöver  importprodukter, råvaror, komponenter samt tjänster och annat innehåll från Storbritannien. År 2017 importerade Finland varor från Storbritannien för 1,8 miljarder euro och tjänster för 1,9 miljarder euro. Tjänster utgör således 52 procent av värdet av importen från Storbritannien.

Storbritannien är Finlands sjunde största handelspartner.

Storbritanniens utträde ur EU – tidsplan

Folkomröstning i Storbritannien den 23 juni 2016. En andel på 51,9 procent röstar för utträde ur EU.

Storbritannien lämnar in en anmälan om utträde i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget den 29 mars 2017. Den tidsfrist på två år som artikeln fastställer i fråga om förhandlingar om utträde börjar löpa.

Storbritannien är en fullvärdig EU-medlemsstat fram till den 29 mars 2019. Europeiska rådet kan förlänga tidsfristen för förhandlingarna genom enhälligt beslut och i samförstånd med Storbritannien.

Det brittiska EU-utträdet omfattar tre element: utträdet, övergångsperioden och de framtida förbindelserna.

Till en början ska det förhandlas om avtalet om utträde. I utträdesavtalet kommer man bland annat överens om Storbritanniens finansieringsskyldighet, gränsen mellan Storbritannien och EU (Nordirland) och medborgarnas rättigheter. I utträdesavtalet behandlas också arrangemangen under övergångsperioden.

Målet är att avtalet om utträde ska vara klart före oktober 2018. Därefter ska avtalet slutföras och godkännas. Utträdesavtalet åtföljs av EU:s och Storbritanniens gemensamma politiska förklaring om ramen för de framtida förbindelserna. 

Avtalet om utträde träder inte i kraft förrän det har godkänts av Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och Storbritanniens parlament.

Avsikten är att avtalet om utträde ska träda i kraft vid tidpunkten för utträdet den 29 mars 2019. Därefter inleds en övergångsperiod som fortgår till den 31 december 2020.

Under övergångsperioden är Storbritannien med på den inre marknaden och i tullunionen samt följer EU-lagstiftningen och internationella avtal, men deltar inte längre i EU:s beslutsfattande.

För närvarande för EU och Storbritannien en inledande diskussion om hur de framtida förbindelserna ska se ut. Målet för diskussionen är en gemensam politisk förklaring om ramen för de framtida förbindelserna. Förklaringen ska fogas till avtalet om utträde.

Storbritannien har meddelat att landet lämnar EU:s tullunion och inre marknad och att det vill ha självständig lagstiftande makt. I och med dessa villkor kommer de framtida förbindelserna att basera sig på frihandelsmodellen när det gäller handel och investeringar. EU är beredd att överväga andra avtalsmodeller om Storbritannien beslutar att avstå från sina villkor.

De egentliga förhandlingarna om hur de framtida förbindelserna ska se ut kan inledas först efter Storbritanniens EU-utträde, den 30 mars 2019. Avsikten är att de nya förbindelserna införs efter övergångsperioden, från och med den 1 januari 2021, förutsatt att man lyckas få till stånd ett avtal om utträde.