Finlands verksamhet i Antarktis

Finland är ett av de fem länder som deltar i både det arktiska och det antarktiska beslutsfattandet. Finlands mål i Antarktis är att skydda områdets unika miljö och att under förändrade förhållanden bevara Antarktis så fritt som möjligt från politiska spänningar. På sommaren 2023 hålls Antarktisfördragets konsultativa möte (ATCM) första gången i Finland.

Antarktisfördraget från 1959 (FördrS 31/1984) är en del av det internationella fördragssystemet. Kärnan i fördraget är att Antarktis ska vara vigt åt fredlig forskning. Fördragets fryser alla framförda territoriella krav och förbjuder all militär verksamhet i Antarktis. Fördraget förbjuder också kärnsprängningar och att kärnmaterial förs till Antarktis.

Antarktisfördraget kompletterades med ett tilläggsprotokoll om miljöskydd i Madrid 1991. Genom protokollet förbjuds bland annat utvinning av mineraler för andra ändamål än forskning. Fördraget har för tillfället 29 fullvärdiga medlemmar, och inbegripet observatörsmedlemmarna är antalet deltagande länder sammanlagt 55. Enligt fördraget får man bedriva forskning i Antarktis och alla FN-medlemsstater kan ansluta sig till fördraget.

Finland anslöt sig till fördraget 1984. Anslutning ger dock inte ett land rätt att delta i beslutsfattandet om kontinenten, utan status som konsultativ part förutsätter avsevärd forskningsverksamhet. Finland antogs som fullvärdig medlem 1989.

Finlands egen forskningsstation Aboa bedriver forskning om bland annat isens beteende, den övre atmosfärens sammansättning och spridningen av aerosoler. Sedan forskningsstationen byggdes har finländska expeditioner till Antarktis genomförts regelbundet.

Antarktisoperationer FINNARP, som finns vid Meteorologiska institutet, ansvarar för Finlands forskningsresor till Antarktis och för forskningsstationen Aboa.

Expedition 2022 är för närvarande i Antarktis. Du kan följa med expeditionen på Meteorologiska institutets webbplats (på finska): https://www.ilmatieteenlaitos.fi/retkikunta-2022(Länk till en annan webbplats.)

Mies seisoo lumihangessa ja nostaa Suomen lippua salkoon. Taustalla on Suomen tutkimusaseman parakkimainen rakennus. Taivas on kirkkaan sininen, ympäristö on tasaista, horisontti näkyy kaukana.
Finlands flagga hissas vid forskningsstationen Aboa i Antarktis. Bild: FINNARP

Forskningen i Antarktis finansieras i huvudsak av Finlands Akademi(Länk till en annan webbplats.), som med fyra års mellanrum ordnar en ansökningsomgång för fleråriga forskningsprojekt. De finländska expeditionerna har till exempel bedrivit meteorologisk, geologisk och geofysisk forskning samt forskning om glaciärer och havsis. Finlands mål är att bedriva Antarktisforskning i första hand inom områden som är vetenskapligt betydande och där vi har kunnande på hög nivå. Avsikten är också att förena dessa undersökningar med frågor som gäller de nordliga regionerna och forskningen kring de frågorna.

Finland samarbetar med andra stater inom Antarktisforskningen och logistiken i samband med den. Finländska projekt har medverkat i större internationella program och finländska forskare har också arbetat vid flera olika staters forskningsstationer. De meteorologiska instituten i Finland och Argentina inledde exempelvis 1987 ett samarbete för att undersöka uttunningen av ozonskiktet. Samarbetet har också omfattat kontinuerliga ozonmätningar vid Argentinas antarktiska forskningsstation Marambio.

Finland har särskilt polarkunnande

Finland ville ansluta sig till Antarktisfördraget för att stödja det avtal som garanterat en fredlig utveckling i världsdelen och skyddat den från militär verksamhet. Det ansågs också att Finland har viktig kompetens i fråga om kallt klimat och sjöfart i polarområdena.

Finlands mål i Antarktis är att skydda områdets unika miljö och att under förändrade förhållanden bevara Antarktis så fritt som möjligt från politiska spänningar. Finland är ett av fem länder som deltar i både det arktiska och det antarktiska beslutsfattandet.

Det geopolitiska intresset för Antarktis har ökat under de senaste åren. De största utmaningarna i Antarktis har att göra med de globala effekterna av klimatförändringarna och särskilt med att isarna smälter. Också turismen och risken för att invasiva arter sprids har ökat.

Sekretariatet för Antarktisfördraget(Länk till en annan webbplats.) (The Secretariat of the Antarctic Treaty) ligger i Buenos Aires.

Antarktisfördragets konsultativa möte i Helsingfors

Antarktisfördragets konsultativa möte (Antarctic Treaty Consultative Meeting, ATCM) ordnas första gången i Finland 29.5–8.6.2023. Mötet i Helsingfors 2020 måste ställas in på grund av covid-19-pandemin, medan 2021 års möte i Paris ordnades virtuellt. Efter mötet i Finland ordnas följande konsultativa möten i Indien 2024 och Italien 2025. I det närmare två veckor långa mötet deltar cirka 400 Antarktisexperter. 

Finlands mål är att stödja den multilaterala fördragsverksamheten i en så konstruktiv anda som möjligt och att föra fram sambanden och det ömsesidiga beroendet mellan polarområdena särskilt med tanke på effekterna av klimatförändringarna. Vid det konsultativa mötet i Helsingfors ordnas för första gången en temadag med fokus på klimatförändringar samt värdlandets särskilda sammanträde om verkställandet av IMO:s polarkod (Polar Code), som syftar till att garantera en säker och hållbar sjötrafik, på havsområdena runt bägge poler.

Vidare har Finland som mål att i samband med mötet lyfta fram det mångsidiga finländska polarkunnandet.

Ulkoministeriön Etelämanner-sihteeristö Tuija Lohi, Tiina Jortikka-Laine ja Jenny Haukka seisovat lumisessa ympäristössä Helsingin Katajanokalla. Taustalla näkyvät Suomen jäänmurtajat.
Utrikesministeriets sekretariat för Antarktis: Tuija Lohi, Tiina Jortikka-Laine och Jenny Haukka