Utrikesministeriet utredde: majoriteten av ryssarna positivt inställda till Finland

Utrikesministeriet utredde: majoriteten av ryssarna positivt inställda till Finland

Finlands ambassad i Moskva och generalkonsulat i Sankt Petersburg lät sommaren 2019 göra en undersökning för att utreda ryssarnas föreställningar om Finland. Undersökningen har utförts av bolaget Levada Market Research och totalt 1 600 personer från olika delar av Ryssland har svarat på enkäten. Den aktuella undersökningen är den andra som gjorts, då en motsvarande undersökning gjordes sommaren 2017. I år utfördes också en separat undersökning i Sankt Petersburg och Leningrad oblast.

Ryssarnas inställning till Finland har blivit positivare

Enligt undersökningen har nästan tre fjärdedelar av ryssarna (71 %) en positiv eller mycket positiv inställning till Finland. Andelen positivt inställda ryssar har således ökat med 3 procentenheter jämfört med den tidigare undersökningen (2017: 68 %). Till antalet är det fråga om en ökning om cirka 3,5 miljoner myndiga personer. Andelen negativt inställda ryssar minskade från 10 procent till 5 procent. Till antalet är de alltså cirka 6 miljoner färre än i undersökningen 2017.

Allra positivast är inställningen till Finland bland unga människor (78 % i ålderskategorin 18–24 år) och i stora städer. 86 procent av dem som bor i Moskva och hela 95 procent av dem som bor i Sankt Petersburg förhåller sig positiva eller mycket positiva till Finland.

Relationerna beskrivs som goda, det mest intressanta med Finland är naturen

Respondenterna bedömer att relationerna mellan Finland och Ryssland är normala, fredliga och goda och präglas av grannskap och sämja (69 %). 14 procent anser att förhållandet mellan länderna är kyligt eller spänt. Som eventuella omständigheter som avsevärt kunde försämra förhållandet mellan länderna nämner ryssarna Finlands anslutning till Nato (29 %) och EU:s hårdare sanktionspolitik (23 %). Kring var tredje respondent (32 %) kunde inte nämna några sådana omständigheter som avsevärt skulle försämra relationerna.

Det första som ryssarna kommer att tänka på när de hör ”Finland” är naturen (18 %), bastu (14 %), turism (14 %) och hög levnadsstandard (14 %). Också de andra saker som ryssarna associerar med Finland är i huvudsak positiva. Finländska personer som ryssarna vanligtvis kommer att tänka på är Ville Haapasalo, bröderna Kaurismäki, Mika Häkkinen, Kimi Räikkönen, Tove Jansson och Mannerheim.

Ryssarna uttalar sig i positiva ordalag om det finska samhället. På frågan om vilka som är det finska samhällets utmärkande drag är deras vanligaste svar hög levnadsstandard (29 %), frihet (21 %), välfärdsstat (18 %) och demokrati (18 %). Som negativa drag nämns oftast inåtvändhet (10 %), nationalism (8 %) och principlöshet, cynism (4 %).

Det mest intressanta med Finland för ryssarna är naturen (40 %), turism och shopping (21 %) samt kultur och konst (17 %). Intresset för den finska naturen och finländarnas förhållande till naturen har ökat med 11 procentenheter på två år. Över hälften av de respondenter som bor i Sankt Petersburg (54 %) uppger att de är intresserade av den finska naturen.

Om tillfälle erbjöds skulle 15 procent av respondenterna vara beredda att flytta till Finland. Andelen ryssar som inte är intresserade av att flytta uppgår till 83 procent.

Finländska företag ansedda i Ryssland – Nokia det mest kända

Det mest kända finländska företaget/varumärket i Ryssland är Nokia. Hela 63 procent av respondenterna nämner det i sina svar. Andra finländska företag eller varumärken som ryssarna bäst känner till är smältosten Viola (26 %), Tikkurila (25 %), Valio (23 %), Nokian Renkaat (12 %), Stockmann (11 %) och Fazer (8 %). De som bor i Sankt Petersburg känner bäst till Nokia (73 %), Valio (69 %) och Prisma (55 %). I svaren framträder inga ryska produkter eller varumärken som låtsas vara finländska.

Som utmärkande egenskaper hos finländska produkter nämns hög kvalitet (61 %), tillförlitlighet och hållbarhet (27 %), modern design (20 %) och bra förhållande mellan pris och kvalitet (20 %).

Internet en allt viktigare informationskälla

Enligt undersökningen är tv-program (41 %), internet (32 %), skolundervisning och läroböcker (23 %) och sociala medier (11 %) ryssarnas viktigaste källor för information om Finland och finländare. Den betydelse som internet och sociala medier har som informationskälla har på två år ökat med 19 procentenheter (från 24 % år 2017 till 43 % år 2019). De som bor i Sankt Petersburg får vanligtvis information om Finland genom turism (39 %). Andelen ryssar som uppger att de inte vet något om Finland har på två år minskat med 6 procentenheter (från 13 % år 2017 till 6 % år 2019).

Nästan hälften av ryssarna ser Finland som en obunden, neutral stat

Nästan hälften av ryssarna (45 %) definierar Finland som en obunden (neutral) stat. 12 procent av respondenterna ser Finland som en nära samarbetspartner till Nato. Var tionde beskriver Finland som en stat som inte tillhör någon militär allians. 7 procent tror att Finland är medlem av Nato.

Hälften av ryssarna känner väl eller någorlunda väl till de centrala händelserna under vinterkriget och 24 procent har hört talas om kriget. Kring var fjärde respondent (26 %) vet emellertid inget om vinterkriget. I Sankt Petersburg är andelen respondenter som känner väl eller någorlunda väl till krigets händelser 70 procent.

Som de huvudsakliga orsakerna till Sovjetunionens angrepp på Finland under vinterkriget nämner ryssarna Sovjetunionens försvarsintressen och Leningrads säkerhet (35 %) samt hotet från Finland och Finlands fientliga inställning till Sovjetunionen (29 %). Enligt 13 procent av respondenterna var vinterkriget en följd av Stalins erövringspolitik.

40 procent av ryssarna ser vinterkriget som ett oberättigat krig och 34 procent som ett berättigat krig. Den andel som anser att kriget var oberättigat har ökat med 11 procentenheter jämfört med den tidigare undersökningen (2017: 29 %). 78 procent av respondenterna uppger att krigen mellan Finland och Sovjetunionen inte har en inverkan på deras inställning till dagens Finland. För två år sedan var 65 procent av denna åsikt.

En tredjedel känner till de problem som familjer med rysk bakgrund mött i Finland

Enligt undersökningen har 8 procent av respondenterna läst eller hört en hel del om de problem som familjer med rysk bakgrund har mött i Finland. 25 procent uppger att de har läst eller hört något om fallen, men minns dem inte i någon större detalj. Andelen ryssar som aldrig har läst eller hört om saken är 62 procent, det vill säga 7 procentenheter större än för två år sedan (2017: 55 %).

Närmare hälften av respondenterna (49 %) uppger att de litar på den information de fått om fallen i ryska medier, det vill säga att de finländska myndigheterna har diskriminerat fallens ryskspråkiga parter. Närmare en tredjedel (29 %) uppger å sin sida att det är svårt att få objektiv information om fallen. En andel på 16 procent litar inte på de ryska mediernas rapportering om fallen (2017: 22 %).

Bakgrund till undersökningen

Den nationella enkäten genomfördes kring månadsskiftet juni–juli och besvarades av 1 600 personer från olika delar av Ryssland. Enkäten i Sankt Petersburg och Leningrad oblast genomfördes kring månadsskiftet juli–augusti. Båda undersökningarna har utförts av bolaget Levada Market Research. Den statistiska felmarginalen för undersökningarna är 3,4 procentenheter.

Ytterligare information:

Resultaten i hela Ryssland:
Taneli Dobrowolski, pressråd, Finlands ambassad i Moskva, tfn +7 910 411 2022

Resultaten i Sankt Petersburg och Leningrad oblast:
Jussi Palmén, pressattaché, Finlands generalkonsulat i Sankt Petersburg, tfn +7 931 350 5805

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.