Utrikesminister Pekka Haavisto: utrikespolitikens år 2020

Utrikesminister Pekka Haavisto: utrikespolitikens år 2020

Det har redan skrivits och sagts mycket om det exceptionella året 2020. Coronakrisen har berört hela världen på ett sätt som stoppade oss alla för en stund.

Filosofen Hannah Arendt har konstaterat att nya saker alltid sker i strid med de statistiska lagar och sannolikheter som vi är vana vid. Pandemin skapade till början en stor förvirring i världen, men tvingade också samhällena runt om i världen att snabbt komma på nya sätt att agera och klara sig. Som Arendt skriver i sitt verk Vita Activa: ”Att människan har förmågan att agera innebär att vi kan förvänta oss det oväntade, att människan klarar av att göra något ytterst osannolikt.”

Början av pandemitiden var dyster: De fulla bårhusen i Italien, kropparna som brändes på gatorna i Guayaquil i Ecuador, patienterna som inte fick vård på ålderdomshem.

Till en början kändes det kanske som att staterna vände sig inåt, när beslutsfattarna i brådskande takt funderade på hur pandemin skulle stoppas i det egna landet. Detta skedde också i EU. Men snart stod det klart att utrikespolitiken och det internationella samarbetet spelar en avgörande roll i dessa tider.

Digitala språnget och distansarbete blev verklighet

Finland har varit stolt över sina goda dataförbindelser och medborgarnas förmåga att sköta ärenden digitalt. Coronakrisen satte vår förmåga i ett verkligt test. Då distansundervisningen och distansarbetet inleddes skedde det inte i en handvändning, utan det krävde mycket av oss – framför allt lärarnas yrkesskicklighet blev tydlig.

Också vid utrikesministeriet togs ett jättekliv i fråga om digital diplomati, och telefonerna gick varma. Långt över hundra telefonsamtal och videokonferenser på ministernivå och på de internationella organisationernas ledningsnivå har ägt rum.

Även inom utrikesministeriet har man tagit till sig nya arbetssätt: samtidigt som man värnade om de avstånd och den karantän som pandemin krävde övergick man i ledningsgrupperna och vid de veckovisa mötena för avdelningscheferna till den digitala eran. Också statsrådet och ministerutskotten lärde sig distansarbeta.

Ambassadörsmötet ordnades på webben i augusti 2020. Foto: Kimmo Räisänen.

Liksom på andra arbetsplatser stoppade inte coronakrisen arbetet vid utrikesministeriet, utan man lärde sig att arbeta på nya sätt. Såväl i Helsingfors som vid beskickningarna arbetade man med full kraft, hjulen snurrade och serviceorganisationen hölls i funktion.

Evakueringsflyg och familjeåterföreningar

De anställda vid utrikesministeriets konsulära tjänster och många av våra beskickningar runt om i världen har ända sedan krisen började varit de första att utreda de svårigheter som coronapandemin har orsakat finländarna och deras närstående ute i världen. De förtjänar ett särskilt tack för hjälpen de gett till tusentals finländare som återvände till hemlandet i början av pandemin när gränserna stängdes och de flesta flygförbindelserna avbröts.Samarbetet med EU-ländernas och de nordiska ländernas ambassader har underlättat ordnandet av evakueringsflyg.

Kuvamosaiikki: matkailijat palaavat Perusta kotimaihinsa EU-maiden järjestämällä kotiutuslennolla. Jonotusta kadulla ja teltassa, lentokone valmiina vastaanottamaan matkustajia.
Samarbetet med EU-ländernas och de nordiska ländernas ambassader har underlättat ordnandet av evakueringsflyg. Foto: Finlands ambassad, Lima.

Tack vare utrikesministeriets personal har man under hela krisåret kunnat hjälpa finländare som befinner sig i svåra förhållanden – vare sig det är fråga om att återvända hem, föra samman familjemedlemmar eller att få den nödvändiga arbetskraft som företagen behöver till Finland. Man sökte också aktivt en lösning på frågan om säsongsarbetare inom jordbruket också när de länder som överlåter arbetstagare hade egna coronabegränsningar i fråga om arbetskraftens rörlighet. Diskussioner om säsongsarbetare har förts aktivt bl.a. med Ukraina och Thailand.

Finland har varit initiativtagande gentemot andra Schengenländer för att hitta en gemensam linje för ansökan om visum för grupper med särskilda behov under undantagsförhållandena. Hittills har vi inte fått något gensvar på detta, men vi fortsätter med försöken för att de visumsökande som söker sig till Finland t.ex. på grund av ett etablerat parförhållande ska kunna lämna in sin ansökan till de Schengenländers beskickningar som är våra avtalsparter och som representerar Finland i de länder där vi inte har någon egen beskickning.

Tillsammans med andra myndigheter söker vi också metoder för att minska den rusning som uppstått under pandemin vid behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd. För närvarande har alla finska beskickningar kunnat öppna sin kundservice, men för att trygga kundernas och personalens hälsa kan man ta emot endast en bråkdel av kunderna jämfört med normala förhållanden. Även på grund av de lokala begränsningarna förekommer det fortfarande avbrott i kundservicen samt rusningar. Vi gör allt vi kan, men under en global pandemi är många saker inte i våra egna händer.

När detta skrivs har Traficom just meddelat om ett avbrott på två veckor i passagerarflygtrafiken mellan Finland och Storbritannien av orsaker som beror på coronapandemin.

Jag vet att många par och familjer är tvungna att tillbringa julen i olika länder på grund av svårigheterna med att resa och få nödvändiga dokument. Vi gör allt vi kan för att hitta lösningar.

Diplomati på distans nu ett av utrikespolitikens verktyg

Under det gångna året började distansapplikationer användas i allt högre grad inom diplomatin. Ministrarna och ministerierna tog snabbt i bruk video- och webbmötessystem i det dagliga arbetet. De tätare diplomatiska relationerna per telefon möjliggjorde också ett aktivare informationsutbyte mellan ministerkolleger än i vanliga fall.

Till exempel med mina ministerkolleger i Estland och Sverige utbytte vi tankar nästan dagligen under vårens mest brådskande stunder. Ett okomplicerat förhållningssätt till sammankomster på distans kvarstår säkert i fortsättningen som en del av utrikespolitikens vardag. Fysiska möten ordnas mer sällan och selektivt och vi minskar också på onödigt resande. Det här tackar också klimatet för.

Videokonferenserna balanserades under året också upp av traditionella möten. Besöken till Irak och Afghanistan var viktiga med tanke på Finlands utrikespolitiska profil. I båda länderna finns en betydande finländsk krishanteringssatsning och vår kompetens har identifierats. Vid sidan av detta är det viktigt att utveckla starka politiska relationer.

Även om många saker nu sköts på distans, behövs det fortfarande också traditionella möten inom diplomatin. Bilden är från utrikesministerns besök i Irak i juli.

Finland är känt för att man här på ett tryggt sätt kan ordna internationella möten på hög nivå. Vår attraktionskraft ökade i år också på grund av coronasäkerheten. Nedrustningsförhandlingarna mellan Ryssland och Förenta staterna (New Start) hölls i Helsingfors hösten 2020. Under året besökte också Rysslands utrikesminister Lavrov Finland och diskussioner fördes med USA:s utrikesminister Pompeo per telefon.

Venäjän ulkoministeri Sergei Lavrov ja Suomen ulkoministeri Pekka Haavisto kättelevät
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov hann besöka Finland i mars, precis innan coronabegränsningarna trädde i kraft. Foto: Kimmo Räisänen.

I början av hösten 2020 dominerades den utrikespolitiska debatten i Europa av nyheterna om situationen i Vitryssland. Diskussionen om detta stod i centrum inte bara vid utrikesministrarnas inofficiella Gymnich-möte i Berlin, utan också vid utrikesministerbesöket i Vilnius, där det var möjligt att träffa representanter för den vitryska oppositionen.

Klimatpolitik och humanitära frågor i centrum

Det internationella samarbetet visade sin styrka under de exceptionella omständigheterna. I Europeiska unionen fick man till stånd ett historiskt stimulanspaket för att lyfta det gemensamma ekonomiska området på fötter. Det centrala målet med stimulanspaketet är en grön återhämtning – målet är att göra Europa till en mer hållbar kontinent också ur miljösynpunkt.

I december 2020 enades Europeiska rådet om ett nytt, striktare utsläppsminskningsmål för EU. Unionen förbinder sig att till 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Tidigare var målet 40 procent. Det nya utsläppsminskningsmålet är ett etappmål i EU:s mål att bli klimatneutralt till 2050.

Mitt under coronakrisen försvårades Världshälsoorganisationen WHO:s ställning när Förenta staterna drog sig ur dess finansiering. Den information som Världshälsoorganisationen och andra internationella och nationella experter producerade var dock värdefull under coronakrisen, och WHO behövs också för att vacciner ska kunna tas i bruk globalt.

Finland har haft möjlighet att kanalisera mer stöd både till WHO och till humanitära aktörer i en tid då det internationella regelbaserade systemet bryts ner också inifrån. Enligt FN kommer behovet av internationellt humanitärt bistånd att vara rekordhögt nästa år 2021: över 230 miljoner människor kommer att vara beroende av bistånd. Finlands humanitära bistånd ökade med 46 procent i år.

Givarkonferens för Afghanistan i Genève i november 2020. Från vänster till höger: utrikesminister Pekka Haavisto, FN:s särskilda representant för Afghanistan Deborah Lyons, Afghanistans ekonomiminister Abdul Hadi Arghandehwal, Afghanistans utrikesministerium Mohammad Haneef Atmar samt utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Foto: Violaine Martine.

År 2020 deltog vi tillsammans med FN och Afghanistans regering i arrangemangen kring givarkonferensen för Afghanistan, som lyckades väl. Konferensen ordnades i Genève och både utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och utrikesministern deltog. 70 länder och över 30 organisationer deltog i konferensen via distansförbindelser. Vi lyckades få till stånd både en politisk förklaring och en fyraårig ram där biståndet är villkorat i fråga om bl.a. mänskliga rättigheter och stärkande av kvinnornas ställning i Afghanistan. Under mötet gavs biståndslöften till ett värde av 12 miljarder dollar för de följande fyra åren. Ambassadör Janne Taalas och hans team gjorde ett fint arbete med förberedelserna inför Afghanistanmötet.

EU:s utrikesministrar sammanträdde turvis på distans, och ibland i Bryssel, Luxemburg och Berlin. Distansarbetet blev lättare för varje möte, när mikrofonerna inte längre glömdes på och linjerna började fungera.

Fredsmedling och kvinnors delaktighet stärktes

I regeringsprogrammet har vi förbundit oss till att aktivt främja fred och mänskliga rättigheter. I år stärkte vi utrikesministeriets fredsmedlingskompetens genom att inrätta ett center för fredsmedling vid utrikesministeriets politiska avdelning. Avsikten är att stärka Finlands redan nu goda anseende inom fredsmedling och att förankra fredsmedlingskompetensen vid utrikesministeriet. Centret har till uppgift att stärka Finlands kompetens och kapacitet vad gäller fredsmedlings- och dialogprocesser samt att utveckla strukturer kring fredsmedling utöver finansiering av fredsprocesser.

Vårt mål är också att öka kvinnors deltagande och delaktighet i fredsprocesser. I fråga om detta har vi också i år gjort framsteg. Av våra sakkunniga inom civil krishantering är redan 42 procent kvinnor. Vi har också haft en stark strävan att främja att kvinnor väljs till de viktigaste ledande posterna. I år valdes den erfarna finländska diplomaten Anne Meskanen till uppdraget som biträdande chef för EU:s civila krishanteringsinsats i Irak, EUAM Irak. I höst anslöt vi oss också till det internationella civila krishanteringscenter som Tyskland inrättat under sitt EU-ordförandeskap och som redan i inledningsskedet starkt betonat kvinnors deltagande i krishantering. Finland var bland de första länderna som sekonderade en nationell expert till centret.

För statsminister Sanna Marins regering är främjandet av jämställdhet ett grundläggande mål inom alla förvaltningsområden. I regeringens jämställdhetsprogram, som godkändes i år, ingick en stark internationell del och utrikesministeriet deltar i genomförandet av den. Den jämställdhetspolitiska redogörelsen, som sträcker sig över valperioderna och som nu är under beredning, kommer också att behandla våra internationella jämställdhetsmål.

Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och Afrikastrategin

Regeringen godkände på hösten en ny utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse där bl.a. människorätts- och klimatfrågor lyfts fram vid sidan av det traditionella säkerhetstänkandet. I redogörelsen konstateras att utrikes- och säkerhetspolitiken utgår från de mänskliga rättigheterna, vilket betyder att konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna bedöms i all utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet.

Redogörelsen innehåller en realistisk beskrivning av de internationella förändringar i omvärlden som också påverkar Finlands och finländarnas säkerhet. Redogörelsen stärker på ett bra sätt regeringsprogrammets mål att stödja regelbaserade internationella system och att genom ambitiösa åtgärder svara på stora globala utmaningar, såsom klimatförändringen. En värdebaserad utrikespolitik är ett praktiskt val för ett litet land som Finland, och med hjälp av den försvarar vi också våra egna intressen.

Processerna i fråga om redogörelsen och strategierna som utrikesministeriet ansvarar för, har beretts på ett inkluderande och omfattande sätt i samråd med olika intressentgrupper. Dessa konsultationer har medvetet gjorts redan i de inledande skedena av processerna, för att samrådet ska ha en genuin betydelse när riktlinjerna sammanställs. Under beredningen av den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen ordnades öppna seminarier i samarbete med universiteten runt om i Finland, från Helsingfors till Rovaniemi. I samrådsmötena om Afrikastrategin och redogörelsen om de mänskliga rättigheterna deltog ett stort antal människor från olika branscher.

Diskussionerna med experter från olika branscher och medborgare som är intresserade av dessa frågor var givande och gav upphov till nya idéer och kontakter. De visade för sin del att ju mer ambitiöst man vill främja  de här frågorna, desto mer måste man samla krafter och samarbeta.

Mot år 2021

Coronapandemin kommer under en lång tid att påverka den internationella politiken och relationerna mellan länderna. EU har strävat efter att bevara sin ekonomiska kapacitet genom stimulansåtgärder och genom att i högre grad inrikta sig på grön och hållbar ekonomi. Samtidigt ser man en stark konkurrenssituation bl.a. i utvecklingen av digital teknik. Situationen återspeglas också väl i den nya 5G-lagstiftning som överlämnades till riksdagen 2020 och vars beredning utrikesministeriet har deltagit i.

Inom säkerhetspolitiken har det vid sidan av traditionella hot uppstått många slags hybrid- och cyberhot. De nya hoten bidrar å andra sidan till att det i det internationella samfundet hörs allt mer röster för en avtalsbaserad världsordning – vilket är en stor fördel också för ett litet land.

Vi lever i brytningstider – men i denna brytningstid har Finland också styrkor: vårt utbildningssystem, vår högteknologi, vår miljövänlighet, vårt jämlikhetstänk, respekten för rättsstatsprincipen och vår erfarenhet av fredsarbete. På denna grund är det bra att bygga även det kommande året 2021. Nästa år kulminerar bl.a. Finlands kampanj för medlemskap i rådet för mänskliga rättigheter och vi går mot detta tillsammans.

Jag tackar hela personalen vid utrikesministeriet och statsrådet samt våra många samarbetspartner för det gångna året. Samarbetet fortsätter!

Utrikesminister Pekka Haavisto