Utrikesminister Haavisto: Statsministerns upplysning om den utrikes- och säkerhetspolitiska situationen

Ärade talman

I måndags meddelade Ryssland att landet erkänner separatistområdena Donetsk och Luhansk och sänder soldater till området.  Rysslands agerande strider mot internationell rätt och kränker Ukrainas territoriella integritet och självbestämmanderätt. Agerandet står dessutom fullständigt i strid med Minskavtalen som förhandlades fram för att lösa konflikten i östra Ukraina. Finland och EU fördömer Rysslands beslut att erkänna separatistområdena.

Som en del av Europeiska unionen kräver Finland att Ryssland upphör med den militära verksamheten, återtar sitt beslut om erkännande, drar tillbaka sina trupper från Ukraina och återvänder till förhandlingsbordet.

Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen. EU håller på att införa sanktioner med anledning av Rysslands agerande. Sanktionerna kommer till exempel at riktas mot de personer som var inblandade i det olagliga beslutet at erkänna separatistområdena, banker som finansierar Rysslands militära och övriga verksamhet i östra Ukraina samt handeln mellan separatistområdena och EU. Sanktionerna begränsar också ryska statens möjligheter att få tillgång till EU:s kapital- och finansmarknader. EU har beredskap att införa mer sanktioner, om Rysslands agerande kräver det. Tyskland har för sin del meddelat att landet i den förändrade situationen kommer att göra en ny bedömning av gasledningsprojektet Nordstream 2.

Vi kan inte utesluta att läget snabbt försämras ytterligare, vilket framhäver diplomatins betydelse. Trots den skärpta internationella situationen är Finland inte utsatt för något omedelbart militärt hot. Men vi måste ha beredskap ifall militära maktmedel används mot Finland eller ifall vi ställs inför sådana hot. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott diskuterade senast i går på tisdagen

Rysslands mål är att säkerhetsstrukturen i Europa ska grunda sig på en uppdelning i intressesfärer. Ryssland har sedan början av november koncentrerat militära styrkor till närheten av Ukrainas gränser. Den stora gemensamma krigsövning som Ryssland och Belarus genomförde har ökat spänningarna ytterligare.

 Situationen i Belarus är i allt högre grad kopplad till diskussionen om säkerheten i Europa. Landets politiska ledning har positionerat sig allt närmare Ryssland och har genom sina egna åtgärder isolerat sig från samarbetet med EU. Landet har bland annat avbrutit sitt deltagande i EU:s politik för det östliga partnerskapet. EU fortsätter dock att stödja det belarusiska folket. Betydelsen av EU:s politik för det östliga partnerskapet har ökat ytterligare på grund av den svåra situationen i regionen.

Den utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Europa är allvarlig. Ryssland utmanar det internationella regelbaserade systemet och de avtal och förbindelser som ligger till grund för säkerheten i Europa. Landet ifrågasätter grunderna för den europeiska säkerhetsordningen.

Vår säkerhetspolitiska miljö är allt svårare att förutse och hoten har blivit mer mångfasetterade. Den skadliga påverkan på vårt samhälle har ökat och urvalet av medel för påverkan är omfattande.

Ärade talman

Det viktigaste målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att undvika att Finland hamnar i en militär konflikt. Som EU-medlem kan Finland inte stå utanför, om säkerheten i vårt närområde eller någon annanstans i Europa är hotad. Vi påverkar genom vår egen verksamhet, men också genom FN, EU och OSSE samt genom bilateralt och nordiskt samarbete, för att förebygga militära hot och minska spänningarna. På detta sätt stärker vi samtidigt Finlands internationella ställning. Finland strävar efter att agera så att de spänningar som kommer till synes i stormaktsförhållandena inte försvagar det regelbaserade multilaterala internationella samarbetet eller respekten för internationell rätt.

En stark nationell försvarsförmåga är en mycket viktig förutsättning för att målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik ska kunna nås. Finland hör inte till någon militär allians och ser till att den egna försvarsförmågan är trovärdig. Detta har vi sörjt för även under den pågående valperioden. Finland deltar i sådant säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som stärker vår försvarsförmåga, i Europeiska unionen och inom ramen för Natopartnerskapet och det nordiska samarbetet. Också det bilaterala samarbetet ingår i helheten. Ett internationellt försvarssamarbete stärker Finlands försvarsförmåga. Finland stärker försvarssamarbetet och utvecklar interoperabiliteten med de viktigaste partnerna. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige fördjupas. Finlands och Sveriges partnerskap med Nato utvecklas också i nära samarbete.

I regeringsprogrammet och i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, som har ett omfattande parlamentariskt stöd, har vi bekräftat att till grunderna för Finlands säkerhets- och försvarspolitik hör att det finns ett nationellt spelrum och valmöjligheter. Detta gör att möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato kvarstår. Beslut ses alltid över i realtid med beaktande av förändringarna i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Ärade talman

Ryssland strävar efter att förändra grunden för säkerheten i Europa. I december krävde landet att Förenta staterna och Nato ska vidta åtgärder för att garantera sin säkerhet. Diskussionerna om Rysslands initiativ och strävandena för att nå en lösning på den rådande skärpta situationen har fortsatt på olika håll. Fortsatt diplomati och dialog har en nyckelroll. Användning av vapenmakt för att lösa tvister hör inte till dagens Europa, och hot om användning av sådan är inte acceptabelt.

I diskussionerna om hela Europas säkerhet måste alla europeiska länders deltagande säkerställas. Det är viktigt att det förs dialog såväl mellan Förenta staterna och Ryssland som mellan Nato och Ryssland. Det behövs ömsesidig öppenhet och ömsesidigt engagemang i diskussionen. Även Ryssland bör förbinda sig till diskussionen. I Förenta staternas och Natos svar till Ryssland har det lagts fram förslag till åtgärder som ökar förtroendet och säkerheten samt främjande av vapenkontroll.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, är ett lämpligt forum för diskussioner om säkerheten i Europa. Finland stöder OSSE:s ordförandeland Polens initiativ om en förnyad säkerhetsdialog genom vilken man strävar efter att med hjälp av diplomati minska spänningarna. För små stater, såsom Finland, är det viktigt att man inte ger avkall på principerna eller utgångspunkterna för säkerheten. FN-stadgan eller OSSE:s principer ska inte tolkas selektivt. Varje stat har suverän rätt att besluta om sin egen utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Natos linje om att hålla sin dörr öppen är ett viktigt element när det gäller säkerheten i Europa. Det är viktigt också för Finland att den linjen fortsätter. Nato har meddelat sig hålla fast vid denna princip.

Ärade talman

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. Det aktuella säkerhetsläget har visat att det blir allt viktigare att stärka EU:s yttre handlingsförmåga och enighet samt att utveckla den på ett övergripande sätt. Det är viktigt att stärka EU:s globala inflytande och roll både i fråga om unionens säkerhet och i fråga om yttre kriser.

Utgångspunkten för EU:s verksamhet ska vara samarbete och samordning med partner, men unionen ska vid behov också ha förmåga att agera ensam. Också i det rådande läget har EU samarbetat intensivt med Förenta staterna, OSSE och Nato. Finland stöder utvecklandet av ett ömsesidigt kompletterande samarbete mellan EU och Nato. EU bör ha en stark roll när säkerheten i Europa diskuteras. EU bör som en enhet försvara europeiska värderingar, principer och en regelbaserad internationell ordning. EU:s gemensamma svar på Rysslands utrikesminister Lavrovs brev till EU-länderna var ett viktigt tecken på detta.

Utvecklandet av EU:s försvarssamarbete är en del av stärkandet av EU:s roll och stödjandet av dess handlingskraft. Det är fråga om ett övergripande stärkande av Europas försvar och om möjligheter till ömsesidigt bistånd samt om utvecklande av den nationella försvarsförmågan. Arbetet främjas genom permanent strukturerat samarbete och det stöds av att försvarsfinansieringens andel av EU:s budget ökar. EU:s funktionsförmåga och globala roll utvecklas som ett led i beredningen av EU:s strategiska kompass som färdigställs i mars. Det ömsesidiga biståndet och solidariteten mellan EU-länderna är viktiga utgångspunkter för Finland.

EU är orubblig i sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Unionen har ökat sitt omfattande ekonomiska stöd till Ukraina till exempel genom att bevilja 120 miljoner euro för att stödja Ukrainas reformprocesser och landets resiliens samt 1,2 miljarder euro i makroekonomiskt stöd för nödhjälp. Finland stöder Ukraina även bilateralt genom utvecklingssamarbete, civil krishantering och humanitärt bistånd. Förra veckan fattade Finland beslut om att bevilja Ukraina 4 miljoner euro i ytterligare stöd genom utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Finland granskar också aktivt andra sätt att öka sitt stöd till Ukraina.

Ärade talman

Rysslands militära påtryckningar mot Ukraina är ett hot mot hela den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland är som undertecknare av Minskavtalen skyldigt att arbeta för att finna en diplomatisk lösning. Finland fortsätter stödja Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Vi reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen. Vi kan inte godkänna att gränser i Europa flyttas med användning av militära maktmedel eller med hot om användning av sådana.