Utrikesminister Haavisto: EU:s utvidgning gynnar Finland

Arbetet för att integrera västra Balkan i Europa fortsätter. Och det är bra för Finland.

När brexitsagan spinner vidare är det bra att minnas att Europeiska unionen också växer. Medlemsförhandlingar pågår med Montenegro och Serbien. Nordmakedonien, Albanien och Bosnien-Hercegovina har lämnat in sina medlemsansökningar. Också Kosovo har riktat blicken mot EU. Turkiet är fortfarande ett kandidatland fastän medlemskapsförhandlingarna inte framskrider just nu.

EU:s utvidgning sker med andra ord i riktning mot västra Balkan. EU erbjöd alla regionens länder en möjlighet till medlemskap efter Jugoslaviska krigens slut. Det var ett logiskt beslut: västra Balkan ligger inte i EU:s grannskap utan i Europas hjärta. EU bör vidhålla denna linje, i synnerhet eftersom också Ryssland och Kina är intresserade av regionen.

Länderna på västra Balkan vill bli EU-medlemmar och i många av länderna förenar denna vilja ett i övrigt splittrat politiskt fält. EU-medlemskapet är emellertid ingen självklarhet – villkoren är strikta och EU följer noga med hur de genomförs.

Vägen till EU-medlemskap är lång och förhandlingarna räcker åratal. Varje lands framsteg övervakas noggrant. Utvidgningen bör ske på ett sådant sätt att den stärker hela unionen.

Det kräver mycket arbete att ansluta sig till EU, men arbetet gynnar kandidatländernas medborgare redan innan länderna blir medlemmar. Villkoren för medlemskap förbättrar samhällen, till exempel då miljölagstiftningen ska motsvara EU:s standard eller en fungerande marknadsekonomi utvecklas. Utvidgningspolitiken är ett unikt verktyg för påverkan, och utvidgningen stärker EU som global aktör.

Kandidatländerna är tvungna att ägna mer uppmärksamhet åt sin rättsstatsutveckling. Varje land på västra Balkan har mycket att göra på detta område. Högst upp på listan ligger effektivare åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet och att stärka yttrandefriheten. Ansvaret för detta ligger framför allt hos kandidatländernas politiska ledning. I genomförandet av medlemskapsvillkoren betonar EU med fog reformer inom rättsstatssektorn. För att bevara sin trovärdighet måste EU samtidigt värna om rättsstatens tillstånd inom unionen.

Västra Balkan har en dramatisk historia och som man ibland tenderar att fastna i. Nu måste vi emellertid rikta blickarna mot framtiden. Här spelar de unga en nyckelroll. När jag förra sommaren reste runt med tåg på Balkan träffade jag många ungdomar med en stark europeisk identitet och en vilja att vara med och utveckla Europeiska unionen. Också med tanke på dessa ungdomars framtid borde EU stärka sin roll på västra Balkan och hålla vägen till EU-medlemskap öppen. Samtidigt måste vi satsa på studentutbyte och kontakter inom civilsamhället.

I processen för att lösgöra sig från det förflutna ingår också försoning. Trots att historien kastar en lång skugga kan svåra konflikter lösas. Samförståndet mellan Grekland och Nordmakedonien i den utdragna  namnkonflikten är ett exempel på detta. Nu vänder vi våra blickar mot Serbien och Kosovo som äntligen borde normalisera sin relation.

Turkiets medlemskapsförhandlingar har stött på svåra problem de senaste åren. Landets rättsstatsutveckling och reformer har inte framskridit så som ett EU-närmade hade förutsatt. På vissa områden har det rentav skett oroväckande bakslag. Vi kommer inte heller i framtiden att gå vidare med Turkiets medlemskapsförhandlingar om det inte blir nya tag i reformpolitiken.

Finland har erfarenhet av att utveckla relationen mellan EU och Turkiet. EU bör fortsätta dialogen och samarbetet med Turkiet. Våra diskussioner måste också kunna ta upp svåra och känsliga ämnen. Migrationssamarbetet med Turkiet är viktigt men EU och Turkiet behöver ett nytt och mer strategiskt grepp i sitt samarbete.

Finlands EU-ordförandeskap kommer också att sysselsätta oss med frågor som gäller utvidgningen. Medlemskapsförhandlingarna med Montenegro och Serbien fortsätter. EU:s medlemsländer ska fatta beslut om förhandlingar ska inledas med Nordmakedonien och Albanien. Finland stöder stegen i denna riktning.

Arbetet för att integrera västra Balkan i Europa fortsätter, och det är bra för Finland. Finländarna har under de senaste decennierna arbetat aktivt för fred och stabilitet på västra Balkan – som fredsmedlare, fredsbevarare och i ett stort antal internationella uppdrag. Ett Ett Balkan med stabilitet och välfärd är i Finlands intresse.

Publicerad första gången som kolumn i tidningen Helsingin Sanomat.