Allt viktigare att försvara jämställdheten

Målet för Finlands utrikespolitik är att främja jämställdhet och tillgodoseende av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Hur förverkligas jämställdheten i dag? Vi frågar jämställdhetsambassadör Katri Viinikka i det sjätte avsnittet av serien En hållbar utrikespolitik.

Tuomas Lähteenmäki intervjuar ambassadör Katri Viinikka.

”Utrikesministeriet arbetar aktivt för jämställdhetsfrågor. Utvecklingssamarbete har en viktig roll när det gäller att globalt förbättra kvinnors och flickors ställning. Dessutom främjar både utrikesministeriets politiska avdelning och rättstjänst jämställdheten i nära samarbete med sådana partner inom statsförvaltningen som ansvarar för jämställdhetsfrågor. I Finland har vi ett brett kunnande i dessa frågor”, säger Katri Viinikka, som är ambassadör med ansvar för jämställdhetsfrågor.

Ambassadör Katri Viinikka.

Att försvara jämställdheten är en aktuell fråga eftersom jämställdhetsarbetet ständigt ställs inför nya utmaningar. De senaste årens populistiska rörelser och nykonservatismens frammarsch har skärpt tonen även i Europa.

”Den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna (SRHR) möter förvånansvärt mycket utmaningar också inom EU. Utmanarna är naturligtvis i minoritet, men principen om enhälligt beslutsfattande i EU sätter käppar i hjulet för det pionjärskap vi eftersträvar. Samtidigt är det en absolut förutsättning för jämställdhet att de så kallade SRHR-rättigheterna tillgodoses”, konstaterar Viinikka.

”Vi lever i en tid då de viktigaste aktörerna inom världspolitiken bromsar upp framstegen i jämställdhetsfrågor i internationella forum. Det har direkta negativa effekter på tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. Under de senaste åren har till exempel vissa FN-organisationer, såsom Unicef, haft en del svårigheter med att trygga sin finansiering. Det finns situationer där organisationer under hård press har avskaffat verksamhet som främjar jämställdhetsfrågor”, fortsätter Viinikka.

Före sitt nuvarande uppdrag tjänstgjorde Viinikka som Finlands ambassadör i Haag, Nederländerna. Hon har också arbetat som enhetschef vid utrikesministeriets politiska avdelning. Därtill har hon tjänstgjort vid Finlands ständiga representation vid EU i Bryssel och vid Finlands beskickningar i Berlin och Bonn. Sin tjänstgöring vid utrikesministeriet inledde Viinikka i mitten av 1990-talet.

Under sin tid i Nederländerna blev Viinikka allt mer intresserad av jämställdhetsfrågor då hon insåg hur viktig roll de har som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och arbetet för Finlandsbilden. Viinikkas uppfattning om Finlands trovärdighet stärktes när hon fick betrakta landet på avstånd. Vår jämställdhetssituation är synnerligen bra i internationell jämförelse.

”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är visserligen ett mycket brett begrepp som omfattar även andra frågor än bara trygga aborter. I Finland finns det historiskt kunnande som är viktigt med tanke på jämställdhet och som vi i större utsträckning kan utnyttja i arbetet för Finlandsbilden. Sociala innovationer, såsom moderskapsförpackningen, väcker ständigt intresse ute i världen”, sammanfattar Viinikka.

Det krävs dock långsiktigt arbete och fortlöpande utveckling av verksamheten för att vi ska väcka uppmärksamhet ute i världen. Det är viktigt att vi går ut med rätt attityd.

”Vi är fortfarande lite för blygsamma i internationella forum. Sverige, Frankrike och Kanada har å sin sida profilerat sig starkt inom feministisk utrikespolitik de senaste åren. Trots att vi har kommit långt i vårt arbete med dessa frågor, är det viktigt att vi också kan berätta mer om våra resultat”, konstaterar Viinikka.

”I kärnan av Finlands utrikespolitik ligger en tanke om att jämställdhet ska förverkligas konsekvent i all utrikes- och säkerhetspolitik”, säger Viinikka.

”När vi närmar oss frågan måste vi samtidigt se oss själva i spegeln. Det betyder att vi öppet för fram det faktum att våld mot kvinnor är ett stort problem också i Finland. Vi kan inte stärka Finlands internationella rykte som ett föregångarland i jämställdhetsfrågor om vi inte är ärliga mot oss själva”, säger Viinikka.

”Dessa frågor är alltid aktuella och kommer inte att försvinna. År 2020 kan dessutom karakteriseras som ett superår för jämställdheten. Då har det gått 25 år sedan Pekingdeklaration och dess handlingsplan antogs. Deklarationen anses fortfarande vara det mest progressiva dokumentet med tanke på kvinnors rättigheter”, berättar Viinikka.

”Därtill fyller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet 20 år. Finland har varit en föregångare i att verkställa resolutionen i och med att vi redan har tagit fram tre nationella handlingsplaner för verkställandet. Även FN:s jämställdhetsorganisation UN Women firar sitt 10-årsjubileum. Organisationen är den enda FN-organisationen där Finland gjort sig bemärkt som den största finansiären. Vi har varit en trovärdig aktör i dessa frågor”, konstaterar Viinikka.

Hur framskrider arbetet för att främja jämställdheten för närvarande?

”Arbetet framskrider steg för steg, men visst är det också utmanande. I förhandlingssituationer råkar vi ofta på defensiven. Det är dock utmärkt att det nuvarande regeringsprogrammet starkt betonar jämställdhet. Under sitt innevarande EU-ordförandeskap har Finland också aktivt främjat Istanbulkonventionen, som är av avgörande betydelse när det gäller att minska våldet mot kvinnor”, säger Viinikka.

”Framtiden ser ljus ut. Ursula von der Leyens kommission har fäst stor vikt vid jämställdhetsfrågor. Kommissionärskandidaten Jutta Urpilainens portfölj har en stark betoning på jämställdhetsfrågor. Det är positivt också med tanke på Finlands utrikespolitik och ger en god grund för det fortsatta arbetet”, summerar Viinikka.

Se hela intervjun med Katri Viinikka:

Videoserien En hållbar utrikespolitik tar upp viktiga teman i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och under EU-ordförandeskapet. Se tidigare avsnitt:

Hybridpåverkan, Satu Mattila-Budich

I det första avsnittet berättar Satu Mattila-Budich om sitt arbete som hybridambassadör, och om hur Finland som ordförande i Europeiska unionens råd har fört fram hybridhot på EU:s agenda.

En gemensam utrikes- och säkerhetspolitik? Hanna Lehtinen

I det andra avsnittet berättar Finlands representant i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, ambassadör Hanna Lehtinen, om vad som är aktuellt på området.

Fredsmedlare, Pekka Haavisto

Hur syns fredsmedling i Finlands utrikespolitik? Vi frågade utrikesminister Pekka Haavisto i det tredje avsnittet av serien.

Den gemensamma handelspolitiken, Pasi-Heikki Vaaranmaa

Vad händer härnäst inom handelspolitiken? Vi frågade chefen för utrikesministeriets handelspolitiska enhet Pasi-Heikki Vaaranmaa i det fjärde avsnittet av serien En hållbar utrikespolitik.

Afrikas partner, Maria Kurikkala

De afrikanska länderna har avsevärt ökat sin synlighet i det internationella samfundets ögon under de senaste åren. I det femte avsnittet i serien En hållbar utrikespolitik belyser Maria Kurikkala, som leder utrikesministeriets team för Afrikapolitik, de bakomliggande orsakerna till intresset.