Finlands utvecklingssamarbete i Etiopien fortsätter delvis – utrikesministeriet följer situationen noga

Finlands utvecklingssamarbete i Etiopien fortsätter delvis – utrikesministeriet följer situationen noga

Tigray-konflikten sprider sig och påverkar också Finlands utvecklingssamarbete i Etiopien. Inom de program som Finland stöder fortsätter verksamheten där det är möjligt. Helena Airaksinen, som är biträdande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern, svarar på frågor om Finlands utvecklingssamarbete.

Hur påverkas Finlands utvecklingssamarbete av situationen i Etiopien?

Situationen i Etiopien är instabil och oberäknelig, vilket påverkar utvecklingssamarbetet. Just nu varierar projektens verksamhetsmöjligheter, men så gott som alla fortsätter i någon form: aktiviteten ligger på 50–80 procent. Endast Unicefs utbildningsprojekt i Tigray har lagts ned. Även om många utländska projektanställda har lämnat landet, finns det etiopiska experter på plats.

I våra projekt har man redan i flera månader satsat på att anpassa verksamheten till de rådande förhållandena. Av säkerhetsskäl har man till exempel beslutat att dra sig ur vissa områden och att fokusera insatserna i områden med akuta behov. Trots att verksamheten delvis har avbrutits på grund av striderna och konfliktens spridning, kan projekten rapportera om det aktuella läget, till exempel om skolor och brunnar som förstörts eller om hungersnöd.

I nuläget inleder Finland inga nya bilaterala projekt. De pågående projekten anpassas enligt de behov som uppstår på grund av konflikten och återuppbyggandet. Det är svårt att förutspå hur situationen kommer att utvecklas. Vi bevakar säkerhetsläget noga och fattar beslut om programmen beroende på hur situationen utvecklas.

Ger Finland nu Etiopien humanitärt bistånd?

På grund av konflikten är den humanitära situationen i landet nu ytterst svår och enligt FN är 20 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Det internationella samfundet är särskilt oroat över livsmedelsförsörjningen i Tigray. Konflikten har gjort det svårt att få fram hjälpen, vilket försvårar situationen ytterligare.

I år har Finland beviljat sammanlagt 3,15 miljoner euro i humanitärt bistånd till Etiopien, inklusive Tigray. År 2020 var Finlands humanitära bistånd till Etiopien 4,1 miljoner euro. Finland undersöker sina möjligheter att bevilja ytterligare humanitär finansiering till Etiopien och till Afrikas horn. 

Hurdant utvecklingssamarbete stöder Finland i Etiopien? Vilka program fortsätter?

Finlands landprogram har tre tyngdpunkter: 1) att stödja landsbygdens ekonomiska utveckling, 2) att förbättra vattenförsörjningen, framför allt på landsbygden, och 3) att utveckla den grundläggande utbildningens kvalitet och göra den mer inkluderande.

Stödet till landsbygdens ekonomiska utveckling inbegriper två projekt med mål att utveckla den nationella livsmedelsförsörjningen, näringskedjorna, sysselsättningen och företagandet. Projektet AgroBIG genomför dessa mål genom att utveckla jordbrukets värdekedjor och mikrolånesystem. Projektet genomförs i huvudsakligen i konfliktregionen Amhara. Undantagstillståndet som kriget orsakat har begränsat verksamheten, även om behovet är större än någonsin.

Projektet REILA har skapat och upprätthåller ett nationellt register över markägande i Etiopien. Projektet samordnar också markregisterprojekt som genomförs av olika partner på landsbygden. Det internationella samfundet har lärt sig av konflikterna i Colombia, Myanmar och Syrien, att markregister är ett viktigt instrument för fred, återuppbyggnad och återflyttning. REILA har varit tvunget att flytta en del av sin verksamhet bort från konfliktområdena, men projektet fungerar fortfarande till vissa delar.

Redan i 27 år har vattenförsörjningen på landsbygden utvecklats genom ett bilateralt projekt. Stärkandet av de lokala samhällena och det lokala ägandet gör projektet unikt. Det pågående COWASH-projektet har varit tvunget att avbryta sin egentliga verksamhet i Tigray. Hundratals vattenposter och vattensystem har förstörts i kriget. Det har gjorts en preliminär kartläggning av förstörelsen inom projektet. Att åter bygga upp vattenposterna kommer att vara en viktig uppgift när Etiopien återhämtar sig från konflikten. I andra delar av landet har projektet anpassat sin verksamhet på grund av konflikten och till exempel förbättrat vattenförsörjningen i flyktinglägret i Metekel.

Inom utbildningssektorn stöder Finland utvecklingen av den grundläggande utbildningen så att alla etiopiska barn ska ha tillgång till högklassig undervisning. Finland stöder bättre undervisning genom ett sektorprogram som administreras av Världsbanken. Eftersom programmet gäller hela landet, kommer verksamheten att fortsätta i områden där det är möjligt med tanke på säkerhetsläget. I krisområdena i norra Etiopien går det inte att arbeta just nu. Enligt FN påverkas åtminstone 2,7 miljoner barns liv av att skolor förstörs eller används som nödinkvartering för flyktingar. Genom Unicefs projekt stöder Finland skolgången för barn som tvingats flytta på grund av krisen .

Många finländska organisationer samarbetar också med etiopiska partnerorganisationer. Organisationerna beslutar själva hur de fortsätter sitt arbete. Till exempel har Finska Missionssällskapet berättat att de avbrutit allt sitt arbete i norra Etiopien. Arbetet i landets södra delar, till exempel en skola för döva, modersmålsundervisning för språkminoriteter och hälsofostran i byar på landsbygden, fortsätter tills vidare normalt.

Finland stöder också Etiopiens ekonomiska och sociala utveckling genom EU:s samarbete och genom att finansiera FN-organens och internationella utvecklingsbankers arbete.

Hurudana resultat har samarbetet gett?

Det långvariga utvecklingssamarbetet mellan Finland och Etiopien, som pågått sedan slutet av 1960-talet, har gett resultat. Drygt 20 miljoner människor har fått rätten till sin egen mark tack vare systemet för att registrera ägande, som tagits fram inom REILA-projektet och tagits i bruk i hela landet. Registreringen av åkermark uppmuntrar odlare att investera och att satsa på ekologisk markanvändning. Dessutom kan registrerad mark användas som garanti för lån.

Reformen inom utbildningssektorn påverkar läroplanen i alla landets över 36 000 lågstadieskolor. Finland har i synnerhet främjat tillträde till skolan för barn med funktionsnedsättning. Under 2016–2020 har antalet elever med funktionsnedsättning sexdubblats i de etiopiska skolorna, och en inkluderande utbildning stöds genom att det inrättats 600 resurscentrum.

Över 7 miljoner människor har fått tillgång till rent vatten genom det vatten- och sanitetsprogram som Finland stöder. Detta innebär också att sjukdomar som sprids i orent vatten minskat. Nästan 80 procent av etiopierna ha nu tillgång till rent vatten, medan andelen låg under 60 procent för fem år sedan.

Upp till 14 miljoner etiopiers kost har blivit mångsidigare sedan företaget EthioChicken, som finansieras av Finnfund, började föda upp kycklingar. Kycklingarna säljs vidare, i synnerhet till familjer på landsbygden, för att trygga livsmedelsförsörjningen. Företaget har direkt sysselsatt över 1 600 personer, varav 38 procent kvinnor. Genom sina nätverk har företaget sysselsatt 8 000 underleverantörer som föder upp kycklingarna och säljer dem vidare. Den här affärsverksamheten har i sin tur sysselsatt cirka 24 000, huvudsakligen unga, etiopier.

Kommer resultaten att gå förlorade om krisen i Etiopien sprids?

Resultaten går inte förlorade fastän krisen skulle expandera. Vårt utvecklingssamarbete har stött utvecklingen av etiopiernas kompetens och näringar. Det moderna utvecklingssamarbetet handlar om att stärka samhällets egna resurser och kristålighet. Det är till exempel betydelsefullt att fler barn fått gå i skola. Nu arbetar vi hårt för att antalet unga som avbryter sin skolgång inte ska växa.

Inom COWASH-programmet har det också varit viktigt att bysamhällena organiserat sig för att bygga vattenposter. Det har alltså inte bara byggts brunnar och toaletter, utan lokalbefolkningens kapacitet att bygga och underhålla dem har samtidigt byggts upp. Att man satsat på byar och företagare som ansvarar för underhållet har burit frukt. De uppgifter som sparats i det digitala systemet för markägande, som utvecklats inom projektet REILA, finns där också efter krisen. Då kommer systemet att hjälpa landet att reda ut markägandeförhållandena.

 

Läs mer:

Finlands relationer och utvecklingssamarbete med Etiopien

Resemeddelande om Etiopien