Norden intresserar – men vilken riktning har samarbetet tagit?

Helsingforsavtalet, vilket utgör ramen för hela det nordiska samarbetet, fyller i år 50 år. Avtalet firades bl.a. genom ett seminarium i Riksdagens Lilla parlament. Under seminariets paneldiskussion framkom många element som upplevs som viktiga i det nordiska samarbetet: jämställdhet, demokrati, öppenhet samt gemensamma värden och välfärdsstaten.

Både panelisterna och många i den över hundrahövdade publiken tog dock upp det faktum att det nordiska samarbetet kräver ökad gnista och något ”extra”, liksom det hade förr. Vilken är den följande radikala ändring, såsom passfriheten i sin tid var?

”Efter ett 50 års äktenskap fattas nog passionen”, sade Alexander Stubb, som är nordisk samarbetsminister. Teija Tiilikainen från Utrikespolitiska institutet betonade att man också på andra sätt kunde öka intresset, t.ex. brainstorming eller någon annan think tank-metod skulle kunna fungera. Stubb tog upp de ungas arbetsgrupp som han tillsatt och som fått i uppdrag att framföra de ungas synpunkter i fråga om det nordiska samarbetet.

Jämställdhet, demokrati och öppenhet upplevs som viktiga i det nordiska samarbetet. Foto: Eero Kuosmanen Jämställdhet, demokrati och öppenhet upplevs som viktiga i det nordiska samarbetet. Foto: Eero Kuosmanen

Viljan behövs

En av deltagarna hänvisade till att alla nordiska länder bryter mot Helsingforsavtalet där det bl.a. konstateras att ” Vid utformningen av lagar och andra rättsregler i de nordiska länderna skall medborgare i de övriga länderna behandlas lika med landets egna medborgare”. Gränshinder utgör exempel på att det ännu finns mycket att förbättra på denna arena.

Representanten för Ungdomens Nordiska Råd (UNR) Silja Borgarsdóttir Sandelin efterlyste en verklig vilja, där man på riktigt vill ändra på saker till det bättre. Många är redo att tala vackert om gemensamma saker och mål, men det krävs också konkreta gärningar. ”Men det känns som om det inte fanns tillräckligt med vilja på alla håll”, konstaterade Borgarsdóttir Sandelin.

Under paneldiskussionen på eftermiddagen talade bl.a. vicepresident för Nordiska rådet Silvia Modig, som tog upp gränshindren. Också de övriga panelisterna hänvisade till gränshindren, och det konstaterades att avlägsnande av gränshinder är ett konkret sätt för förbättrandet av arbetsmarknaderna och det gemensamma, öppna Norden.

Seminariet hade ca 120 deltagare från olika håll i Norden och både publiken och panelisterna diskuterade aktivt. Seminariet organiserades av Sekretariatet för nordiskt samarbete, Centrum för Norden-studier (CENS), Finlands delegation i Nordiska rådet i Riksdagen samt Pohjola-Norden.

nordiskt samarbete