Det nordiska samarbetet mår bra

Stämningen var avslappnad och öppen när de nordiska samarbetsministrarna träffades i Vasa den 7–8 september med Alexander Stubb som ordförande.

– "Vi skulle inleda vårt möte klockan 8.30, men alla var samlade redan en kvart tidigare så vi bestämde oss att köra i gång genast. Sådant händer bara i Norden", konstaterade Alexander Stubb nöjt som avslutning på andra dagen.
Familjeporträtt. Från vänster Grönlands, Sveriges, Finlands, Norges och Islands nordiska samarbetsministrar. Längs till höger Nordiska ministerrådets generalsekreterare. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.  

Vid sitt möte den 8 september antog samarbetsministrarna ett nytt arktiskt samarbetsprogram för åren 2012–2014, en årlig redogörelse för gränshinderarbetet och en Östersjöredogörelse. Alla förslag från ministerrådet sänds till Nordiska rådet, det vill säga de ska behandlas av parlamentarikerna vid rådets session i början av november i Köpenhamn. Östersjöredogörelsen sänds också till de nordiska statsministrarna.

Inget slut i sikte för gränshinderarbetet

Mötesbordet med flaggor i spegelsalen i Vasa satdshus. Representanter för fem nordiska länder och tre självstyrande områden samt generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet samlas runt bordet vid de nordiska samarbetsministrarnas möten. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

De nordiska samarbetsministrarna anlände till Finland redan kvällen före mötet och deltog då i en middag där Kvarkenrådet och Mittnordenkommittén var värdar. Minister Ole Norrback, som är ordförande för Gränshinderforumet, berättade vid middagen om utmaningarna i gränshinderarbetet. Även om Norden och Europeiska unionen till synes är områden utan gränser, märker man i praktiken att detta inte stämmer. Exempelvis för att öppna ett bankkonto krävs i många nordiska länder fortfarande att man har personnummer från landet i fråga och det finns varierande praxis gällande beskattningen av pensioner. Ett annat exempel är att det finns strängare standardkrav på marknaden för färdiga hus i Finland än i Sverige, och det gör det svårare för företag i grannlandet att verka över gränserna.

Gränshinderforumet grundades av de nordiska statsministrarna 2007 för att avskaffa hinder som begränsar boende, arbete och studier för personer som rör sig mellan de nordiska länderna.

– "Även om vissa hinder kan avskaffas blir listan tyvärr bara längre, eftersom det uppkommer nya gränshinder hela tiden", konstaterade Norrback.

Alexander Stubb (till vänster) och Ole Norrback. Under middagen lyssnade Alexander Stubb med sina kolleger till råd av Ole Norrback, som var nordisk samarbetsminister i åtta år. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

Han hade ett önskemål till samarbetsministrarna om att var och en i sitt eget land skulle försöka arbeta för att avskaffa gränshinder och få igenom ett tänkesätt om att det egna landets lagstiftning inte alltid är det enda rätta alternativet. Till exempel innan ett EU-direktiv införlivas med den nationella lagstiftningen borde lagtexterna samordnas med grannländerna.

– "Använd er av er makt så länge ni har den", var Ole Norrbacks uppmaning. Han var själv nordisk samarbetsminister i åtta år.

Ministrarna lät sig skolmaten väl smaka

Politiker klandras ofta för att de är främmande för den vanliga medborgarens vardag. Det fanns inget tecken på detta när de nordiska samarbetsministrarna från Finland, Sverige, Norge och Island som avslutning på sitt möte köade i matsalen i gymnasiet Vaasan lyseon lukio. Efter skollunchen som Vasa stad bjöd på väntade ännu en fullsatt sal med gymnasister på dem. Eleverna ställde kinkiga frågor till ministrarna under en timmes tid.

Sveriges, Finlands och Islands (från höger) nordiska samarbetsministrar köar i gymnasiet Vaasan lyseon lukios matsal. Minister Ewa Björling (t.h.) från Sverige tackade skolan för den goda maten och sade att eleverna har det bra. Bakom henne syns Alexander Stubb och Steingrímur J. Sigfússon från Island. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

– "Engelska används idag överallt. Kommer man också att börja använda engelska i det nordiska samarbetet?", frågade en elev.

Den nordiska samarbetsministern Ewa Björling från Sverige svarade att språket historiskt sett är gemensamt för oss, och hennes norska kollega Rigmor Aasrud kompletterade med att det gemensamma språket gör det nordiska samarbetet speciellt. Hellre används tolkning än att man övergår till engelska.

Diskussionen i gymnasiet i Vasa försiggick helt och hållet på ”skandinaviska”. På plats var också elever från två svenskspråkiga gymnasier, men språket verkade inte utgöra något problem för de finska eleverna heller.

– "Varför ska någon som funderar på att ta ett år som utbyteselev favorisera Norden framom Europa?", ville en elev veta.

Alexander Stubb svarade att under de första åren Finland var EU-medlem blickade man mer ut i Europa. Men trenden svängde så småningom 2005–2006 och nu är det igen populärt att samarbeta med de närmaste grannarna. Verksamhetsmetoderna och värderingarna är mycket likartade i de nordiska länderna. Ewa Björling fortsatte med att framhålla att hon före varje EU-möte diskuterar med sina nordiska kolleger och ofta är man av samma åsikt.

Sveriges och Norges nordiska samarbetsministrar (från vänster) under paneldiskussionen. De svenska och norska ministrarna kunde i dagens situation dra en suck av lättnad över att deras länder i tiden beslutade att stanna utanför euroområdet. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

– "Borde vi ha en egen valutaunion i Norden?", frågade någon i publiken.

De svenska och norska ministrarna konstaterade med ett leende att de idag är mer än nöjda över att medborgarna då det begav sig röstade emot euron och den gemensamma valutaunionen. Alexander Stubb tillade att en sådan nordisk union knappast vore realistisk.

– "Finland försvarar euron och dess stabilitet. För medborgarna och media är det dock lättare att motivera stödåtgärderna till Island som råkade in i en ekonomisk kris, eftersom vi sympatiserar med de nordiska länderna", fortsatte Stubb. "Vi är mentalt mera islänningar, men i praktiken måste vi vara närmare Grekland."

En lärare från Vasa övningsskola ställer en fråga till ministrarna. Festsalen är fullsatt. En lärare ville veta hur man ska få ungdomar att intressera sig för politik. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

En lärare från Vasa övningsskola frågade hur man ska få ungdomar att intressera sig för politik. De ungdomar som hade samlats i Vasagymnasiets festsal verkade i alla fall följa med sin tid. Ministrarna tyckte att det inte är frågan om bristande intresse, men ungdomarna vill inte nödvändigtvis omfatta allt som står i ett visst partis politiska program. Man borde fundera på nya sätt att få med de unga aktivt i politiken.

– "Att ta del i den demokratiska processen är det bästa sättet att påverka saker och ting", sade Islands samarbetsminister Steingrímur J. Sigfússon.

De nordiska samarbetsministrarna deltar i paneldiskussionen. Den isländska ministern var överens med de andra om att ungdomar visst är intresserade av samhällsfrågor. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

– "Efter tragedin i juli har ungdomarna i Norge velat försvara demokratin och i stora skaror gått med i ungdomsorganisationer", tillade Rigmor Aasrud. "Det blir spännande att se om detta också påverkar ivern att rösta i det kommande kommunalvalet i Norge."

När ministrarna glatt skämtade med varandra under diskussionen kunde man se att det nordiska samarbetet verkligen är familjärt och jordnära. Då mikrofonen i tur och ordning gick från minister till minister kunde Steingrímur J. Sigfússon endast konstatera:

– "Vi är så eniga att ni får samma svar fyra gånger."

Diskussionen i Vasa ingår i den evenemangsserie som sekretariatet för nordiskt samarbete vid utrikesministeriet och Europainformationen arrangerar för att berätta om Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2011. Evenemanget ordnades i samarbete med Pohjola-Nordens distrikt i Österbotten.  

Fler foton från Vasa: www.flickr.com/norden2011(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)
 

Nordiska ministerrådet
nordiskt samarbete