De bästa lösningarna finns nära oss

Statsminister Mari Kiviniemi öppnade konferensen "Lösningar – nära, tillsammans" om hållbar utveckling i Åbo den 31 januari. Konferensen har samlat över 500 deltagare från 19 länder – experter, aktörer inom kommunsektorn och statsförvaltningen samt representanter för näringslivet. Under tre dagar utbyter deltagarna erfarenheter om bästa praxis inom hållbar utveckling och söker tillsammans nya, innovativa lösningar.

Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet i år. Hanteringen av klimatförändringarna är huvudtema för ordförandeskapet. Norden har toppkompetens inom klimatvänliga och energisnåla lösningar och Kiviniemi betonade i sitt öppningstal att samarbete är viktigt inom denna sektor.

- Genom att agera tillsammans skapar vi en kritisk massa för att vara vägvisare, även internationellt; den som har kunnande värderas och den som värderas lyssnar man på.

Statsminister Kiviniemi i talarstolen i Åbo. Statsminister Kiviniemi betonade i sitt tal samarbetets betydelse i skyddet av Östersjön. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

Statsministern framhöll också att för att resultat ska uppnås måste alla aktörer inom Östersjöns avrinningsområde aktivera sig. Stater, städer, regioner, företag, organisationer och privatpersoner bör agera tillsammans. Konferensen har en viktig funktion för att skapa nya partnerskap och dela med sig av hållbara lösningar.

 

En industristad på tillbakagång blev föregångare inom miljöpolitiken

Ilmar Reepalu, stadsdirektör och borgmästare i Malmö, presenterade i sitt anförande ett konkret exempel på en innovativ omvandling av stadsstrukturen. När Kockums varv lade ner produktionen i slutet av 1980-talet måste Malmö, som profilerat sig som industristad, hitta på något nytt. Man beslutade att bygga upp ”the city of tomorrow”, framtidens stad.

Man bestämde sig för att bygga upp området där Kockum tidigare haft sitt varv enligt hållbara principer och utnyttjade bland annat sol- och vindenergi och införde en helt ny nivå på återvinningen av sopor. Havsvattnet skulle med hjälp av ny teknik användas för att värma bostäderna på vintern och kyla ner dem på sommaren.

De första invånarna flyttade in i sina nya hem vid millennieskiftet. Den kändaste byggnaden på området är ”Turning Torso”, ett 105 meter högt höghus av betong, vars energiförsörjning till 100 procent är baserad på lokalproducerad förnyelsebar energi.

Malmös stadsdirektör Ilmar Reepalu. Malmös stadsdirektör Ilmar Reepalu kan med fog känna sig stolt över innovationerna i sin stad. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

När Reepalu var ung tjänsteman i början av 1970-talet frågade man invånarna i Malmö vad de tyckte var det bästa i staden. Svaret var parkerna och det korta avståndet till Köpenhamn. Idag är invånarna stolta över sin stad och berättar gärna om de miljövänliga lösningarna, som de gärna deltar i. Som exempel kan nämnas att av soporna från det nya Kockumsområdet hamnar endast 4,5 procent på soptippen, resten återvinns. Lokala lösningar bör fungera som exempel och vägvisare för hållbar utveckling. Reepalu framhöll speciellt att man i ett tidigt skede bör få med barn och unga i arbetet för hållbar utveckling. Lösningarna fungerar bäst när invånarna är stolta över sin stad.

Ministrarna vill satsa på forskning och innovationer

Utbildning och attitydfostran var nyckelorden också vid de nordiska samarbetsministrarnas panelsamtal vid konferensen på måndag. Minister Katrín Jakobsdóttir från Island berättade att principerna för hållbar utveckling lärs ut i skolorna på Island från första klassen.

Minister Ewa Björling från Sverige sade att de unga idag är betydligt mer medvetna om klimatfrågor än tidigare. För det kan man tacka attitydfostran som inleds i unga år. Förutom utbildning betonade hon forskningens och teknologins viktiga roll. Klimatförändringarna kan inte hanteras utan innovationer och enligt Björlings mening behöver vi nu praktiska lösningar. En stark grön ekonomi och nya innovationer borde också ses som goda exportvaror.

Den grönländske ministern Palle Christiansen var inne på samma linje som Björling. Grön tillväxt ska ses som en ekonomisk lösning och gröna värden bör förankras hos industrin. Vi bör ta tag i problemen och våga lägga fram reformer. Folk förstår nog att förnyelser behövs.
 

De nordiska samarbetsministrarna i Åbo De nordiska samarbetsministrarna diskuterade bland annat välfärdsmodellen, attitydfostran och grön ekonomi. Foto: Sekretariatet för nordiskt samarbete/UM.

Finlands minister för nordiskt samarbete Jan Vapaavuori dryftade klimatfrågan med tanke på byggandet. 40 procent av energiutsläppen kommer från byggnader och de hus vi bygger idag kommer att stå på samma platser ännu om 40–50 år. Därför är det viktigt att noggrant fundera på var och hur vi bygger. Vapaavuori konstaterade att vi inte behöver resa världen runt för att hitta goda exempel – de bästa innovationerna och praktiska lösningarna finns i Norden.

I panelsamtalet deltog också forskningsprofessor Marjatta Bardy från Institutet för hälsa och välfärd. Hon uppmanade de nordiska samarbetsministrarna att fundera på hur vi kan minska konsumtionen utan att försämra den sociala tryggheten? Vi bör jämka samman såväl den ekonomiska, ekologiska som sociala dimensionen när vi eftersträvar ett mer koldioxidneutralt och hållbarare samhälle. Den stora utmaningen är enligt Bardys mening att lära sig att avstå från uppnådda förmåner.

Vid sin förmiddagsdiskussion konstaterade ministrarna att den nordiska välfärdsmodellen är bra, men att den behöver förnyas. Konsumtionstänkandet bör föras i riktning mot hållbarhet bland annat med hjälp av utbildning. Samtidigt bör vi komma ihåg att vi behöver ekonomisk tillväxt, eftersom vår välfärdsmodell och vårt pensionssystem grundar sig på den.