Utrikesminister Haavisto: Statsministerns upplysning om läget i Afghanistan
13.10.2021 Ärade talman
De senaste månaderna har skakat om grunden för vår Afghanistanpolitik. Talibanrörelsens snabba framfart i Afghanistan kulminerade i augusti i regeringens fall, stängningen av flera ambassader och en internationell evakueringsinsats. Nu sitter talibanerna de facto vid makten i Afghanistan.
Talibanerna har sammankallat en ledning för landet som tillfällig regering. Där ingår inga kvinnor och den är både etniskt och politiskt mycket ensidig. Finland anser att en hållbar lösning kan uppnås endast genom en inkluderande politisk process. Vi är mycket oroade över människorättsläget och över att kvinnors och flickors deltagande i samhället, arbetslivet och undervisningen har begränsats.
Den humanitära situationen är kritisk. Världsbanken varnar för att ekonomin, det finansiella systemet och de offentliga tjänsterna närmar sig en kollaps. Redan innan talibanerna tog makten rådde det en humanitär kris i landet på grund av den utdragna konflikten, torka och fattigdom samt coronaviruspandemin, och krisen hotar nu att förvärras ytterligare.
Negativa utvecklingsförlopp kan leda till ökad instabilitet i Afghanistan och landets närområden. Detta återspeglas även i Europa. Därför ligger det också i Europas eget intresse att förhindra instabilitet.
Ärade talman
Den internationella evakueringsoperationen från flygplatsen i Afghanistan var unik i sitt slag.
Finland evakuerade sammanlagt 414 personer, både personer som evakuerades på basis av statsrådets beslut och personer som evakuerades på grund av konsulära skäl.
Evakueringarna verkställdes under press och i kaotiska omständigheter, då talibanerna just hade gripit makten i landet. Jag vill tacka de tjänstemän och soldater som deltog i insatsen i Kabul, i Helsingfors och på våra beskickningar. Samarbetet mellan de olika förvaltningsgrenarna fungerade friktionsfritt.
Nu har det blivit dags att samla lärdomarna av evakueringsinsatsen för att Finland framöver ska vara ännu bättre förberedd på krissituationer av olika slag.
Som en del av evakueringsinsatsen beslutade republikens president med riksdagens medverkan att sända Försvarsmaktens skyddsstyrka till flygplatsen i Kabul till stöd för Finlands evakueringsinsats. Beslutet fattades med stöd av lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd och det var första gången lagen tillämpades sedan den trädde i kraft.
Vid beredningen av detta beslut framkom det vissa brister i lagens tillämpningsområde. Lagens ordalydelse känner till exempel inte till situationer där det behöver fattas beslut om att en finsk myndighet ska verka utomlands självständigt eller som stöd för en annan finsk myndighet, när dess verksamhet sker utifrån Finlands egna behov och utan en extern begäran. Utrikesministeriet kommer att tillsätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp för att bedöma behoven av lagändringar och för att bereda en regeringsproposition om de ändringar som behövs. Arbetsgruppen kommer att informera riksdagens utskott om hur arbetet framskrider.
Ärade talman
Finlands Afghanistanpolitik har byggt på en övergripande strategi vars mål har varit stabilitet i Afghanistan och att landet utvecklas så att det inte utgör ett hot mot den internationella eller regionala säkerheten och att de mänskliga rättigheterna respekteras.
Under de senaste tjugo åren har Finland med utvecklingssamarbetsmedel understött Afghanistan med cirka 415 miljoner euro. Det humanitära biståndets och den humanitära minröjningens andel av det totala beloppet är cirka 46 miljoner euro och den civila krishanteringens andel cirka 30 miljoner euro. Finlands militära krishantering kostade cirka 350 miljoner euro åren 2002–2021. Sammanlagt 2 500 finländska soldater har tjänstgjort i Afghanistan inom ISAF- och RS-insatserna.
Vi måste dra nytta av erfarenheterna från Afghanistan när vi planerar eventuella nya militära eller civila krishanteringsinsatser. Det kommer att göras en konsekvensbedömning av Finlands deltagande i den militära och civila krishanteringen i Afghanistan. Bedömningen samordnas av utrikesministeriet och görs i samarbete med försvarsministeriet och inrikesministeriet. Konsekvensbedömningen blir klar våren 2022.
Tack vare Finlands och det internationella samfundets utvecklingssamarbete har det varit möjligt att främja ställningen för sårbara grupper och rättigheterna för kvinnor och flickor i Afghanistan. Mödra- och barndödligheten har halverats och miljontals flickor har fått gå i skola. Tack vare biståndet fick miljoner människor tillgång till hälso- och sjukvård, vattenförsörjning och sanitet.
Dessa resultat har inte försvunnit någonstans. Utbildningen förblir ett bestående kapital för dessa människor. Det är dock klart att hur dessa framsteg består på längre sikt beror på vad som händer härnäst i Afghanistan.
Ärade talman
Stabilitet i Afghanistan är alltjämt Finlands mål. Vi måste dock anpassa vår Afghanistanpolitik till den nya situationen. Finlands ambassad i Kabul är tillfälligt stängd och vårt utvecklingssamarbete har avbrutits.
Vår Afghanistanpolitik bygger på de riktlinjer som EU:s utrikesministrar enades om i september. EU-länderna fastställde en måttstock efter vilken vi mäter nivån på vår verksamhet med talibanerna. Denna måttstock gäller bland annat respekten för de mänskliga rättigheterna, särskilt för kvinnors och flickors rättigheter. Utrikesministrarna diskuterade också förutsättningarna för att öppna EU:s ambassad i Kabul. Detta skulle inte innebära att relationerna normaliseras, utan närvaro på miniminivå för att säkerställa evakueringarna och att det humanitära biståndet når fram.
Den regionala aspekten är allt viktigare. När möjligheterna att agera i Afghanistan blir snävare, är det allt viktigare att samarbeta med länderna i regionen. Finland understöder EU-initiativet om att inrätta ett nytt politiskt samarbetsforum med Afghanistans grannländer.
Finland fokuserar för närvarande på fem sektorer:
För det första är vårt mål att lindra den akuta humanitära krisen i Afghanistan. Vi har fördubblat vårt humanitära bistånd till Afghanistan till knappa 7 miljoner euro. Finland ger också allmän finansiering till internationella organisationer och stöder FN:s katastroffond som kanaliserar biståndet till Afghanistan. Även vissa finländska frivilligorganisationer fortsätter sitt biståndsarbete på gräsrotsnivå. Humanitärt bistånd är avsett för att hjälpa människor i akut nöd enligt grundläggande principer om opartiskhet och behov.
På EU-utvecklingsministermötet i veckan betonade medlemsländerna bland annat det humanitära biståndet och vikten av att förhindra en socioekonomisk kollaps i Afghanistan. Medlemsländerna delar uppfattningen att akuta stödåtgärder måste trappas upp utöver det humanitära biståndet, men att man inte samarbetar med talibanerna.
För det andra fortsätter vi arbetet för att trygga de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors och flickors rättigheter. Förra veckan beslutade FN:s råd för mänskliga rättigheter att inrätta ett uppdrag som specialrapportör med expertstöd för att övervaka människorättsläget. Det är bra. Tillsammans med våra samarbetspartner försöker vi ta fram olika sätt att stödja afghanska människorättsförsvarare, journalister och kvinnliga aktivister. Vi försöker också påverka politiskt för att de som har makten i landet ska skydda och respektera de mänskliga rättigheterna.
För det tredje följer vi noga hur migrationssituationen utvecklas. Hittills har det inte förekommit någon omfattande migration från Afghanistan sedan augusti. Faktorer som kan utlösa migration är en humanitär katastrof, att den bräckliga afghanska ekonomin kollapsar, omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och konflikter. EU bör genom omfattande politiskt och ekonomiskt samarbete med andra försöka förhindra att vi hamnar i en sådan situation.
Stöd till stater i Afghanistans grannskap är ett konkret sätt att underlätta för dessa länder att ta hand om flyktingar och migranter som kommer till deras territorium. EU ska ha en övergripande strategi och det är viktigt att också tillhandahålla lagliga vägar till Europa, särskilt genom vidarebosättning. I flyktingkvoten för 2022 som inrikesministeriet har berett i samarbete med utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet föreslås att det ska ingå vidarebosättning för 150 afghanska flyktingar från Iran. Dessutom bereder man sig på att höja flyktingkvoten för att bemöta situationen i Afghanistan.
För det fjärde deltar Finland aktivt i både EU-samarbetet och det internationella samarbetet för att bekämpa terrorism. Strävan är att förhindra att Afghanistan blir en bas för terrorister och terroristisk verksamhet och fungerar som en region där man kan främja internationell terrorism och finansiering av terrorism. För närvarande bereder EU ett handlingsprogram mot terrorism som gäller Afghanistan och som, om det genomförs, förebygger och bekämpar eventuella terrorhot riktade mot EU-området.
För det femte ska evakueringarna fortsätta. Det finns fortfarande tiotals personer och deras familjemedlemmar i Afghanistan som omfattas av statsrådets beslut och personer som omfattas av konsulärt bistånd. Utrikesministeriet bemödar sig om att hjälpa dessa personer.
Finland vill också underlätta skötseln av ärenden som gäller familjeåterförening för afghaner. En nyckelposition har åtgärder som gör det lättare att inleda ansökningsprocesser och att slutföra redan inledda processer. Utrikesministeriet utreder möjliga verksamhetsställen i länder i Afghanistans närhet dit afghaner kan komma och där de kan vistas lagligt. Samtidigt utreds de tekniska möjligheterna att för första gången tolka på distans och möjligheterna att utnyttja ambulerande konsuler.