Minister Enestam: Om genomförandet av strategin för ett hållbart Norden

Minister Enestam: Om genomförandet av strategin för ett hållbart Norden

Finlands nordiska samarbetsminister JAN-ERIK ENESTAM vid Nordiska rådets temakonferens "Ett hållbart Norden" i Oslo den 2-3 april 2001 ”OM GENOMFÖRANDET AV NORDISKA MINISTERRÅDETS STRATEGI FÖR ETT HÅLLBART NORDEN”


" Ärade President, värderade inbjudna gäster, bästa konferensdeltagare !

Vi har tidigare i dag kunnat ta del av huvudlinjerna i Nordiska ministerrådets nya strategi för ett hållbart Norden. Strategin uppställer de långsiktiga målen för hur en hållbar utveckling skall ske i Norden och i dess närområden under perioden fram till år 2020. Den beskriver även de första åtgärderna, dvs. de mål och insatser Norden kommer att arbeta för under perioden 2001 - 2004. En huvudprincip är att tre dimensioner beaktas, nämligen den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga samt integrationen av samtliga dessa inom ministerrådets olika sektorer och inom övriga politikområden.

Våra nordiska välfärdsstater understryker särskilt betydelsen av att observera de sociala aspekterna i den ekonomiska utvecklingen. Den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling och tillvaratagandet av miljöaspekter inom olika politikområden har likaså varit och är fortfarande en mycket stor utmaning för de nordiska länderna.

På motsvarande sätt skall målsättningen beträffande hälsa och härunder arbetsmiljö, sysselsättning och jämställdhet utvecklas som en del av målen och insatserna för de olika sektorerna. De nordiska miljö- och planeringsministrarna har dessutom helt nyligen enats om att tydligare markera planläggningens roll i en hållbar utveckling. Ministrarna avser att utarbeta ett gemensamt nordiskt handlingsprogram om planläggningen som instrument för utvecklingen i Norden.

Strategin för ett hållbart Norden och dess närområden trädde i kraft redan den 1 januari detta år - dock med det viktiga förbehållet för Nordiska rådets behandling, som inleds i förbindelse med denna konferens. Det är uppenbart, att ett mera utvidgat och fördjupat samarbete på detta område ställer nya krav på det framtida nordiska samarbetet. Uppföljningen av strategin förutsätter en löpande politisk dialog vid ministermöten och inom de olika ämbetsmannakommittéerna.

Det kanske största mervärdet av den nya strategin ligger däri, att man tar upp de nordiska ländernas samarbete med närområdena inom de processer som berör miljöfrågor och hållbar utveckling. Vi bör använda oss av strategin då vi drar upp gemensamma riktlinjer inom samarbetet i organisationer som Arktiska rådet, Barents Euro-Arktiska råd och inom olika samarbetsorgan inom ramen för Baltic 21 -verksamhetsplanen. Alla dessa processer och verksamhetsprogram innebär att man med hjälp av den nordiska strategin ger konkret innehåll åt EU:s nordliga dimension.

Jag skall ge en kort översikt över hur Nordiska ministerrådet lagt upp själva genomförandet av denna strategi. De nordiska länderna och de självstyrande områdena har huvudansvaret för dess förverkligande. Politiskt har strategin förankrats inom varje regering. Genomförandet finansieras huvudsakligen genom att det är regeringarna som har det nationella ansvaret för uppföljandet.

Inom ramen för Nordiska ministerrådet skall strategin genomföras och följas upp dels av statsministrarna som varit initiativtagare och som har det överordnade politiska ansvaret, dels av samarbetsministrarna och de sektoriella ministerråden. Ministerrådet sköter dessutom informationen och rapporteringen samt utvärderingen och revideringen av strategin.

De nordiska samarbetsministrarna har tilldelats koordineringsrollen för att ministerrådet genomför strategin. Samarbetsministrarna får härmed ansvaret för ministerrådets tvärsektoriella samordning. Den nordiska samarbetskommittén (NSK) bistår ministrarna i arbetet.

Strategin skall fungera som den överordnade, tvärsektoriella ramen för hållbar utveckling för ministerrådet och dess olika verksamhetsområden. Det primära ansvaret för genomförandet och uppföljningen av innehållet ligger hos de sektoriella ministerråden. Sektorerna kan säkerställa genomförandet och uppföljningen med stöd av sektorstrategier, handlingsplaner, samarbetsprogram eller andra styrinstrument. Ministerrådets generalsekreterare har i en skrivelse, som nyligen utsänts till samtliga ministerråd, uppmanat dessa att inleda det sektoriella uppföljningsarbetet. - Vi kan notera med intresse, att miljö-, konsument- och näringssektorerna i sin nordiska produktorienterade strategi redan har tagit steg i riktning mot en hållbar samhällsutveckling. Denna aspekt behandlas i ett särskilt inlägg senare i dag.

Enligt samarbetsministrarnas beslut skall ministerrådets sekretariat handha sekretariatsfunktionen för genomförandet av strategin. Ministerrådet har anställt en rådgivare för en tvåårs period, som bl.a. skall utarbeta metoder för rapportering samt övervaka arbetet med hållbar utveckling såväl i de nordiska länderna som i olika internationella fora, såsom arbetet inom EU, OECD, FN m.fl. organisationer.

I arbetet inom olika regionala organisationer kan man även anlita den expertis, som bl.a. de nordiska Senior Arctic Officials (SAO) och de nordiska medlemmarna i Senior Officials Group (SOG) inom Baltic 21 -samarbetet representerar. - I detta sammanhang är det värt att minnas, att också ministerrådets arktiska samarbetsprogram för närvarande är föremål för en revision. Det gäller att samordna målsättningarna för dessa processer med den nordiska strategin vad beträffar allokering av medel för olika forskningsprojekt inom dessa områden.

I tillägg till den nationella finansieringen kan Nordiska ministerrådet bekosta genomförandet av strategin på de områden, som inte inbegrips av ländernas ansvar för uppföljningen. De sektoriella ministerråden finansierar genomförandet inom deras respektive sektorbudget. Dessutom har ministerrådet avdelat 4 MDKK för en gemensam budgetpost (pulje) i årets budget. Denna budgetpost skall användas som incitament för finansiering av gemensamma nordiska initiativ inom de olika sektorerna. Sekretariatet har redan tillsatt arbetsgrupper, som skall behandla projektansökningarna.

Följande kriterier är relevanta då man skall kunna ansöka om medel från den gemensamma budgetposten: uppfyller kravet på ’nordisk nytta’, utgör en direkt uppföljning av strategin, är förankrad i den eller de ifrågavarande sektorerna, samfinansieras av den eller de berörda sektorerna med minst 50 % och ger ett nordiskt mervärde.

Dessutom föreslås att medel skall kunna tilldelas till verksamhet, som är en direkt följd av samarbetsministrarnas uppföljningsansvar och som inte ligger inom ramen för någon annan sektors ansvarsområde.

Ärade President,

Från finländsk sida vill vi särskilt betona vikten av en levande dialog mellan den nationella och den nordiska politiken för en hållbar utveckling. Vi understryker behovet av öppenhet och en aktiv dialog på alla nivåer och inom alla fora. Det är inte bara de nordiska regeringarna som är aktörer utan vi bör i allt högre grad indra näringslivet och olika medborgarorganisationer i arbetet för en hållbar utveckling. Redan under själva beredningen av den nordiska strategin iakttog Finland en mycket öppen linje med direkta kontakter både till den offentliga förvaltningen och till medborgarsamhället. Vi tror att det gagnar vårt gemensamma arbete.

I Finland etablerade vi redan år 1993 en nationell kommitté på hög politisk nivå för hållbar utveckling bestående av representanter för olika förvaltningsområden, näringsliv, det politiska livet, forskarsamfundet samt olika medborgarorganisationer. Kommittén, som leds av statsministern, fungerar som ett brett samarbetsforum i frågor som gäller bärkraftig utveckling. Den har vidare till uppgift att övervaka utvecklingen av regeringens nationella program för bärkraftig utveckling. I Finland finns ett fungerande nätverk mellan olika intressenter. I detta nätverk inryms inemot 150 olika aktörer, sakkunniga och enskilda.

Med stöd av den nationella kommitténs aktiva arbete har vi lyckats säkerställa ett långsiktigt och fruktbart samarbete mellan olika förvaltningsgrenar. Också arbetet inom ramen för Cardiff-processen har underlättats. Inom alla de processer och olika fora för hållbar utveckling i våra närområden - Baltic 21, Arktiska rådet osv. - som verkställs, har deltagandet på nationellt plan i Finland garanterats med stöd av den s.k. ’multi-stakeholder’ -principen, som upprätthålls genom den nationella kommittén.

Ärade President,


När de nordiska statsministrarna i november 1998 godkände deklarationen om ett hållbart Norden var de eniga om ”att arbetet för en hållbar utveckling är en av de viktigaste utmaningarna inför 2000-talet”. Det är lätt att idag instämma i denna bedömning. Vi har nu startat arbetet med att implementera en långsiktig nordisk strategi. Låt oss ta uppgiften på allvar både nationellt och samnordiskt. Vi kommer att få flankstöd i vårt arbete - både av arbetet inom FN och inom Europeiska unionen. Under det svenska EU-ordförandeskapet kommer också Unionen att få en ny strategi för hållbar utveckling.

Vi i Nordiska ministerrådet uppskattar Nordiska rådets initiativ att ordna denna temakonferens. Det är min förhoppning att rådet kan omfatta och stöda de mål och insatser som inrymts i den nya strategin. Det är viktigt att dialogen mellan ministerrådet och rådet också om detta tema fortsätter och ytterligare fördjupas."