Kenyansk slum vann mot förorenande företag – när människorna fick sin röst hörd förverkligades de mänskliga rättigheterna

Rättvisa lagar räcker inte för att garantera mänskliga rättigheter för alla. Det behövs också upplysta och aktiva människor som kräver sina rättigheter. Exemplet från det kenyanska slumområdet Owinouhuru visar vilken betydelse utvecklingssamarbete på gräsrotsnivå har i att bygga upp ett fungerande civilsamhälle.

Phyllis Omido blev oroad för slumområdet i närheten av smältverket och började försvara människornas rätt till en ren miljö. Foto: CJGEA

När Phyllis Omido började arbeta vid smältverket i Mombasa 2009, slogs hon av den tjocka rök och ånga som steg från anläggningen. Fastän Omido arbetade på kontoret började hon hosta upp svart slem.

Snart insjuknade hennes son.

”Han hade blyförgiftning”, berättar Omido.

Det visade sig att blyet härstammade från fabrikens utsläpp. Pojken hade besökt kontoret tillsammans med sin mamma.

Omido började också oroa sig för det närliggande slumområdet Owinouhuru – fabrikens utsläpp hamnade i det vattendrag där invånarna tog sitt hushållsvatten. 

”Jag skaffade fram tester åt flera människor i området och alla led av blyförgiftning.”

Sedan kom det fram att fabriken hade fått verksamhetstillstånd av myndigheterna trots att man kände till att utsläppen skulle vara farliga för de anställda och för människor i dess närhet.

Omido blev rasande, sade upp sig och började försvara invånarnas rätt till en ren livsmiljö. Tack vare hennes aktivism stängdes smältverket 2014.

I juli 2020 dömde en domstol i Mombasa bland annat smältverkets ägare och den kenyanska staten att betala ersättning till invånarna i Owinouhuru och att återställa den förorenade marken.

Utvecklingssamarbete stöder människors kapacitet att kräva sina egna rättigheter

Fallet är ett fint exempel på arbete på gräsrotsnivån där ett samhälle kämpar för sina rättigheter. Samtidigt är det ett exempel på vilka resultat vi kan få till stånd med hjälp av utvecklingssamarbete.

Medborgarorganisationernas stiftelse för mänskliga rättigheter KIOS, som får programstöd av utrikesministeriet, har sedan 2015 understött organisationen Center for Justice, Governance and Environmental Action (CJGEA) grundad av Omido. KIOS stöder människorättsprojekt som bedrivs av civilsamhällesorganisationer, främst i Östafrika och Sydasien.

Det viktiga är att projekten ökar människors kapacitet att försvara sina egna rättigheter. Lösningarna ska inte komma utifrån, utan lokala organisationer och samhällen arbetar från sina egna utgångspunkter.

”De små organisationerna vi samarbetar med har vuxit fram ur sina egna lokalsamhällen och är därmed experter på sina egna människorättsfrågor”, säger KIOS verksamhetsledare Kim Remitz.

På yrkesspråk är KIOS roll således att stärka organisationers kapacitet på gräsrotsnivå. Det innebär bland annat att man stöder deras förmåga att bedriva organisationsverksamhet, till exempel ekonomi och projektförvaltning.

Det kan vara farligt att försvara de mänskliga rättigheterna

Ett viktigt delområde inom kapacitetsstärkandet är att trygga säkerheten för de organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna. Att försvara de mänskliga rättigheterna kan nämligen ofta vara farligt.

”Miljöaktivister är den grupp som oftast utsätts för hot och trakasserier eftersom deras arbete är kopplat till stora ekonomiska intressen”, säger Remitz.

När det gäller CJGEA har de som arbetar för organisationen fått armband med en alarmknapp och annan säkerhetsutrustning. KIOS har också hjälpt att organisera nätverk som kan stödja i hotfulla situationer. Om en aktivist till exempel kidnappas i sitt hem, kontaktar nätverkets medlemmar genast varandra, medierna och till exempel parlamentariker.

”Det mest upprörande fallet som organisationen berättat om gäller ett barn under skolåldern som försvann. Barnets föräldrar var miljöaktivister”, säger Remitz.

Miljöaktivisternas nätverk började omedelbart sprida informationen till en så bred publik som möjligt. Efter tre dagar hittades barnet vid en vägren.

”Kidnapparna hade uppenbarligen blivit skrämda av den stora kampanjen i sociala medier. Tack vare kampanjen visste också byborna som hittade barnet, vem hen var.”

Särskild fokus på utsatta grupper

Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har såväl staten som företagen ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Som det första landet i Afrika har Kenya publicerat ett utkast till ett handlingsprogram som ska genomföra FN-principerna nationellt. Utkastet till programmet, som ännu väntar på officiellt godkännande, består av fem tematiska områden varav ett är miljöskydd och människors hälsa.

Men inte ens bra lagar och principer räcker till. Civilsamhället har en avgörande roll i att de blir verklighet. Därför är de gräsrotsorganisationer som KIOS stöder så viktiga för att genomföra de mänskliga rättigheterna och demokrati.

”Det är viktigt att stödja människor så att de bättre kan kräva sina mänskliga rättigheter. Ett brett och mångfasetterat politiskt engagemang ökar samhällets stabilitet”, säger Krista Orama från utrikesministeriets enhet för det civila samhället.

Engagemanget är särskilt viktigt för utsatta och marginaliserade grupper. Att uppmärksamma dessa grupper är en bärande princip i de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030), som utgör ramverket även för Finlands utvecklingssamarbete. Att utesluta vissa grupper ur den samhälleliga debatten är ofta en fråga om makt.

”Politiska och ekonomiska intressen definierar vad man talar om och vem som får delta”, sammanfattar Orama. ”Med hjälp av utvecklingssamarbete främjar vi att allas röst blir hörd och att politiska rättigheter förverkligas.

När olika gruppers perspektiv syns i samhällets beslutsfattande är lösningarna mer hållbara och leder till exempel inte så lätt till konflikter.

Ett viktigt steg mot ett starkare civilsamhälle i Kenya

Kenyas grundlag från år 2010 fastställer människors rätt till en ren miljö, men enligt Phyllis Omido känner alla kenyaner inte till hur progressiv grundlagen är eller ens vilka rättigheter som tillhör dem.

”Också myndigheternas föråldrade attityder och den utbredda korruptionen hindrar lagarnas genomförande”, säger Omido.

Omido tror att CJGEA:s seger i rätten kommer att ha en stor betydelse för civilsamhället och de mänskliga rättigheternas ställning i Kenya.

”Rättens beslut är ett prejudikatfall som andra grupper på gräsrotsnivån kan använda sig av när de kräver sina rättigheter och ersättning för olika miljöbrott.”