Undersökning: Det geografiska läget och kontaktnät inverkar på kvinnors sysselsättning i utvecklingsländer

Enligt en färsk studie kan det geografiska läget ha en stor betydelse för om unga kvinnor blir sysselsatta eller inte. Utbildning och kontaktnätverk stöder kvinnor på olika sätt i staden och på landsbygden.

Foto från paneldiskussion
Eva-Maria Egger presenterade sin grupps forskning vid konferensen LDC Future Forum i Helsingfors på onsdagen. I en panel om IT deltog också forskaren Kathrin Durizzo (nere till vänster) och utrikesministeriets innovationsambassadör Jyrki Pulkkinen (till höger). Foto: Alexander Zach

Hur ska unga kvinnor i utvecklingsländer få jobb utanför jordbrukssektorn?

Denna fråga dryftas i en färsk studie av forskaren Eva-Maria Egger från FN-universitetets utvecklingsekonomiska forskningsinstitut UNU-WIDER och forskarna Aslihan Arslan och Emanuele Zucchini från Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD. Studien fokuserar på tolv kvinnor i åldern 15–24 år som lever i låginkomstland och medelinkomstland. Egger, som forskat i de minst utvecklade ländernas framtid, deltog i LDC Future Forum i Helsingfors den 6–7 oktober.

Studien bekräftar tidigare uppfattningar om att kvinnors sysselsättning inom branscher utanför jordbruket bromsas upp av flera kulturella och sociala normer, till exempel av deras roll i äktenskap eller barnskötsel.

I studien granskas i synnerhet hur bostadsort och nätverk påverkar sysselsättningen. Forskarna frågar om de faktorer som försvårar sysselsättning på något vis är kraftigare på landsbygden än i städerna. Eller vilken betydelse ”kontakter” har, till exempel nätverk av personer i liknande situation eller lättare tillträde till marknader?

Nätverk nyttiga i Afrika och Latinamerika

Resultaten visar att äktenskap ofta utgör ett hinder för unga kvinnors karriär, oberoende av om de är bosatta på landsbygden eller i staden. Barnskötsel begränsar däremot arbete mest på landsbygden.

Utbildning på andra stadiet förbättrar kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, men främst i städerna och i allmänhet utanför landsbygden.

Studien fokuserar på Kambodja, Indonesien, Nepal, Mexiko, Nicaragua, Peru, Etiopien, Malawi, Niger, Nigeria, Uganda och Tanzania. Allmänt taget är sysselsättningsgapet mellan könen större i Latinamerika och Asien än i Afrika söder om Sahara.

De asiatiska kvinnorna har knappt någon nytta av sina kontakter och nätverk, men på den afrikanska landsbygden och i de latinamerikanska städerna är de till stor hjälp när det gäller sysselsättning utanför jordbruket.

Kvinnornas sysselsättning sätter fart på utvecklingen

Forskarna påminner om att det är viktigt att motverka sociala och kulturella hinder och stärka nätverken, eftersom kvinnornas sysselsättning och högre produktivitet avsevärt påskyndar den ekonomiska utvecklingen.

Kvinnor som får arbete utanför jordbruket ingår äktenskap senare och föder färre barn än genomsnittet, vilket ger dem och deras barn bättre möjligheter till ett hälsosamt och ekonomiskt tryggt liv. En lägre nativitet gagnar hela samhället när den ekonomiska bördan av en snabb befolkningstillväxt minskar.

I studien konstaterar forskarna att det så att säga saknas mycket kvinnor på arbetsmarknaden. I de 12 länder som granskas är kvinnornas andel på arbetsmarknaden utanför jordbruket rentav 41 procent mindre än om de sysselsatts i lika hög grad som män.

IT stöder nätverk

Ett av huvudbudskapen i Eggers, Arslans och Zucchinis studie är att det är viktigt för sysselsättningen att det skapas olika slags kontakter och nätverk.

”Här avses framför allt användningen av internet och IT”, säger utrikesministeriets innovationsambassadör Jyrki Pulkkinen.

Till exempel vidare förädling av jordbruksprodukter sker i så kallade värdekedjor. Med tanke på sysselsättningen är det viktigt hur dessa värdekedjor skapas och hur man kan delta i dem”, säger Pulkkinen.

”När det gäller sysselsättningen är olika nätverk över internet viktiga. I ett nätverksbaserat ekonomiskt system är IT av avgörande betydelse.”

Men kan man räkna med informationstekniken i länder där inte ens internet är en självklarhet?

”På landsbygden i de fattigaste länderna kan förändringen vara långsam, men internet och ny teknik förenar redan idag människor också i utvecklingsländerna”, säger Pulkkinen.

Landsbygden är fortfarande ett eget kapitel också när det gäller kvinnors sysselsättning. Enligt Pulkkinen kan små samhällens stränga kulturella normer leda till att kvinnor inte får lov att arbeta. I städerna finns det däremot mycket arbetstillfällen och större frihet att delta i arbetslivet.

”Oftast när kvinnorna har tillåtelse att börja arbeta får de också lätt jobb”, summerar Pulkkinen.

Experter diskuterade coronapandemin

Under konferensen LDC Future Forum i Helsingfors diskuterade forskare, politiker och experter på utvecklingssamarbete frågor som gäller jämställdhet och IT. De utbytte också synpunkter på fattigdomsbekämpning, hur man säkerställer en högklassig utbildning och hälsovård och responsen på klimatförändringarna.

Coronapandemin tog upp en stor del av diskussionen. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari och utrikesminister Pekka Haavisto påminde i sina anföranden om att pandemin håller på att föra utvecklingssamarbetet bakåt.

Avsikten är att resultaten från mötet ska utnyttjas vid den femte FN-konferensen om de minst utvecklade länderna i Doha i Qatar i januari 2022.

 

Läs mer om konferensen på utrikesministeriets webbplats: FN-konferens i Helsingfors söker nya lösningar på de minst utvecklade ländernas problem

Läs mer om studien på UNU-WIDER:s webbplats: Does connectivity reduce gender gaps in off-farm employment?(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)