Finland har ökat stödet för utvecklingssamarbete i Ukraina

En betydande del av det stöd Finland ger Ukraina utgörs av medel för utvecklingssamarbete. Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi både ökat och anpassat samarbetet på det sättet att det reagerar på den akuta krisen och stärker samhällets resiliens mitt i kriget, säger rådgivare Matti Väänänen.

Hur ser möjligheterna till utvecklingssamarbete ut just nu?

- Finlands mål är att förbättra det ukrainska samhällets resiliens och att på lång sikt hjälpa landet med att genomföra reformer. Vi bistår Ukraina med att utveckla i synnerhet den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen, bidrar till rättstatsutvecklingen samt hållbara energi- och klimatlösningar.

Det är klart att kriget inverkar på förutsättningarna för samarbete och samarbetets fokus. I praktiken har vi rättat de pågående samarbetsprojekten efter läget och fokuserat på akut krishjälp. Alla planer kan vi inte genomföra. Det är viktigt att ge akt på säkerheten och handlingsmöjligheterna och beakta Ukrainas egna behov. Trots att Rysslands militära angrepp sätter det ukrainska samhällets funktioner och hållbarhet på prov, har till exempel statsförvaltningen och myndigheterna i stort sett kunnat fortsätta arbetet.

Finland har ökat stödet för utvecklingsarbete i Ukraina. Vad innebär detta i praktiken?

Finlands planerade stöd under programperioden 2021–2024 uppgår till sammanlagt 29 miljoner euro. Vi har ökat stödet till Ukrainafonden som samordnas av det brittiska utrikesministeriet, till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE:s projektverksamhet och Europarådets stödprogram för Ukraina.

Med allt detta vill vi stötta Ukraina i en akut kris, men också minimera krigets negativa långtidseffekter och bygga upp samhällets förmåga att återhämta sig från kriget. Stödet har gått bland annat till de lokala mediernas verksamhet, de flyende människornas rättshjälpstjänster, dokumentering av uppgifterna om försvunna personer och myndigheternas lokaler, datasäkerhet och kommunikationsutrustning.

I sitt tal till Finlands riksdag önskade president Zelenskyj att Finland fortsätter med sitt stöd till Ukrainas utbildningssektor. Vad är läget just nu? Får de ukrainska barnen gå i skola?

På grund av kriget ordnas all undervisning just nu på distans. En viktig plattform är All-Ukrainian Online School som har läromedel och ger online lektioner i huvudsak för klasserna 5–11. Inom förskoleundervisningen, grundskolan (klasserna 1-4) och yrkesutbildningen finns det ett stort behov av webbläromedel.  

Det ukrainska undervisnings- och kulturministeriet vill att alla ukrainska barn fortsättningsvis ska höra till det ukrainska utbildningssystemet också i det fallet att de flytt kriget utomlands. Särskilt viktigt är att de får fortsätta med studierna i ukrainska och historia utan avbrott. På ministeriets webbplats finns läroböcker på ukrainska som fritt får användas även utanför landets gränser.

Vilka resultat har man åstadkommit med Finlands stöd till utbildningssektorn?

Stödet har använts för att genomföra reformer inom utbildningssektorn både på grundstadiet och inom yrkesutbildningen. På grundstadiet har man fokuserat på att utbilda lärarutbildare, rektorer och lärare, att förbättra lärobokskvaliteten, utveckla ämneslärarnas pedagogiska färdigheter och på att producera ukrainska som andra språk-läromedel. År 2021 ökade deltagarantalet mångdubbelt  jämfört med målen, vilket var följd av att kurserna ordnades på webben.

Inom yrkesutbildningen har finländska experter gett stöd för att reformera yrkesstandarderna och utbildningsstandarderna och att uppdatera läroplanerna. Vidare har vi fokuserat på att utbilda lärare och rektorer för att kunna förankra reformerna i skolornas vardag.

Finland har också beviljat stöd för rättsstatsutvecklingen i Ukraina. Ska detta fortsätta och vilka resultat har man åstadkommit?

Finland har bidragit till arbetet med rättstatsutveckling, demokrati och mänskliga rättigheter i anslutning till EU:s och Europarådets Ukrainaprogram. Detta arbete har vi redan anpassat efter krigsläget. Samtidigt planerar vi hur vi kan stödja Ukraina också efter kriget. Kriget gör att till exempel arbetet med att trygga internflyktingarnas rättigheter är ett allt mer akut tema.

Att genomföra konstitutionella reformer av rättsväsendet, inrätta en ny högsta domstol, starta åklagarmyndighetens verksamhet, förbättra den rättsliga ställningen för landets internflyktingar och att utveckla det offentliga rättshjälpssystemet hör till de viktigaste samarbetsresultaten. 

Finland har också ökat stödet till projektsamarbetet genom OSSE. Stödet används bland annat till arbetet med mänskliga rättigheter och rättshjälp, till att förbättra kapaciteten mot kemiska hot och till arbetet mot smuggling av Ukrainas kulturarv.

Finland har erbjudit Ukraina hjälp även i klimatfrågor. Vad är läget och hur ser resultaten ut?

Finland hjälper Ukraina med att förbättra energiprestandan och utveckla förnybara och alternativa energiformer genom Nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO:s fond.

Ur denna fond har beviljats medel för sammanlagt över 30 projekt som också tillämpar finländsk teknik och expertis. En del av fondmedlen går bland annat till att reparera det krigsstörda fjärrvärmenätet. En utredning om fondens möjligheter att ge ytterligare krishjälp pågår som bäst.

I början av 2022 inledde Meteorologiska institutet och Ukrainas hydrometeorologiska center ett fyraårigt samarbete för att utveckla vädertjänster och varningssystem. Med dessa tjänster och system är det möjligt att förutse extremväder och förbättra beredskapen. Möjligheten att kartlägga krigets miljöskador undersöks i samarbete.

Hur ser framtiden ut för utvecklingssamarbetet mellan Finland och Ukraina?

Utvecklingssamarbetet kommer att ingå i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik i Ukraina även i fortsättningen. Genom utvecklingssamarbetet har Finland möjlighet att hjälpa Ukraina i den akuta krisen och Finland har också åtagit sig att stödja Ukraina även i framtiden.

Finlands och Ukrainas utvecklingssamarbete inom utbildning, rättstatsutveckling, energi och klimat tillgodoser även i fortsättningen det ukrainska samhällets behov som följer av det långa kriget, återhämtningen från kriget och återuppbyggnaden av landet. Ukraina har särskilt lyft fram Finlands kompetens inom undervisning och förvaltning av naturresurser. Att beakta Ukrainas egna behov och samordna samarbetet kommer att bli viktigare när uppmärksamheten mot Ukraina och resurserna ökar.

 

Milma Kettunen

Enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel