Finland publicerade sina ståndpunkter om folkrätt i cybermiljön

Cybermiljön är en global helhet av informationssystem, där information i elektronisk form behandlas med hjälp av informationsteknik. Cybermiljöns särdrag kan väcka frågor om hur vissa internationella bestämmelser ska tillämpas i praktiken. Därför behövs det ett nära samarbete och utbyte av synpunkter när det gäller frågan om hur folkrätt i vissa frågor reglerar staters användning av informations- och kommunikationsteknik. Därför ansluter sig Finland nu till de stater som har publicerat sina ståndpunkter om folkrätt i cybermiljön.

Finland anser att  folkrätten skapar ramar för staternas ansvarsfulla agerande i cybermiljön. Även FN:s mellanstatliga expertgrupp (GGE) är på samma linje och  har bekräftat att folkrätten och i synnerhet Förenta nationernas stadga kan tillämpas i cybermiljön och att de är väsentliga för att kunna upprätthålla fred och säkerhet och främja en öppen, trygg, stabil, tillgänglig och fredlig informations- och kommunikationsteknisk miljö.  

Statens suveränitet, dvs. suveränitetsprincipen, gäller obestridligen även i cybermiljön. Finland anser att suveräniteten är en grundläggande norm i folkrätten, och att en kränkning av den är en folkrättsvidrig gärning, som staten bär ansvar för.  Regeln gäller till alla delar även i cybermiljön. Typen av och följderna av ett olovligt cyberintrång avgör om intrånget anses kränka den drabbade statens suveränitet. Det är fråga om en bedömning från fall till fall. 

Fientliga cyberstörningar kan också bryta mot det sedvanerättsliga förbudet mot inblandning i en annan stats interna angelägenheter, förutsatt att syftet är att utöva påtryckningar eller tvinga staten i fråga i ärenden som den har fri bestämmanderätt över (s.k. domaine réservé). 

Varje stat är skyldig att inte tillåta dess territorium användas på ett sätt som i betydande grad skadar andra staters rättigheter. Det gäller också cybermiljön.  Denna princip om tillbörlig aktsamhet (due diligence) gäller all verksamhet som innebär risk för betydande gränsöverskridande skada. 

När en stats cyberoperation bryter mot statens skyldigheter enligt folkrätten, är det fråga om en folkrättsvidrig gärning. Reglerna om tillräknande i FN:s folkrättskommissions artiklar om statsansvar gäller också i cybermiljön. Om statliga organ eller privata grupper eller privatpersoner som agerar för en stats räkning kan identifieras som genomförare av cyberoperationer som strider mot statens internationella förpliktelser, är staten ansvarig för dem. 

Det finns tills vidare ingen vedertagen definition av när ett cyberangrepp motsvarar sådan våldsanvändning som avses i artikel 2(4) i FN-stadgan eller ett sådant väpnat angrepp som avses i artikel 51 i FN-stadgan.  Det är dock allmänt accepterat att motsvarigheten är beroende av cyberangreppets konsekvenser. De flesta som kommenterat frågan håller också med om att ett cyberangrepp som till sin omfattning och sina verkningar kan jämföras med ett väpnat angrepp även motsvarar ett väpnat angrepp och att ett sådant kan besvaras genom självförsvar. Användningen av våld i självförsvarssyfte får dock inte vara oproportionerlig eller överdimensionerad. Definitionen av användning av cybervåld bör respektera både bestämmelserna i FN-stadgan och dess syfte och mål, dvs. att förhindra att den väpnade verksamheten eskalerar. 

Internationell humanitär rätt är tillämplig i cyberoperationer endast om de utgör en del av en väpnad konflikt eller inleder en väpnad konflikt. Det finns ingen orsak att bestrida behovet av  skyddet enligt den internationella humanitära rätten, när cybermetoder används i pågående väpnade konflikter

Individerna åtnjuter samma mänskliga rättigheter och staterna har samma skyldigheter i fråga om de mänskliga rättigheterna både på nätet och utanför det. Dessutom har varje stat inom sitt territorium och inom ramen för sin jurisdiktion skyldighet att skydda individer mot andra aktörers kränkningar av dessa rättigheter.

Ståndpunkterna har beretts i utrikesministeriet med förvaltningsövergripande samarbete och publicerades den 15 oktober.

Mer information: 
Marja Lehto, ledande sakkunnig, tfn +358 295 350 086
Tarja Långström, ambassadråd, tfn +358 295 351 445

Utrikesministeriets e-postadresser har formen fornamn.efternamn@formin.fi.

Länkar
Folkrätt i cybermiljön – Finlands nationella ståndpunkter (FI, EN

Cybermiljön är inte som vilda västern (på finska)