Somalias humanitära nödläge i fokus
Internationella aktörer fokuserar på åtgärder som räddar liv inför konferensen om torkan på Afrikas horn som ordnas den 26 april. Hälften av Somalias befolkning behöver humanitärt stöd på grund av torkan och konflikterna i landet.
På Afrikas horn lider man av den värsta torkan på flera årtionden. Situationen är allvarligast i Somalia, där undernäring blir allt vanligare och som håller på att föra landet mot hungersnöd före juni 2022. För närvarande lider 4,8 miljoner människor av hunger, och fram till juni beräknas antalet uppgå till så många som 6 miljoner.
Sammanlagt 15–16 miljoner människor i Etiopien, Kenya och Somalia behöver akut livsmedelshjälp. Rysslands invasion av Ukraina förvärrar situationen, eftersom matpriserna har stigit till följd av konflikten.
Lösningar på situationen ska sökas vid en konferens om torkan på Afrikas horn. Konferensen arrangeras av FN och EU tisdagen den 26 april. Somalia fokuserar nu på åtgärder som räddar människoliv, det vill säga på livsmedelstrygghet, vatten och hälsovårdstjänster. Hjälpbehovet är skriande: endast fyra procent av FN:s nödappell som gäller Somalia har hittills finansierats.
Barn är särskilt utsatta: för närvarande lider 1,4 miljoner barn av akut undernäring och upp till 350 000 barn under fem år riskerar att dö inom några månader. För närvarande går 70 procent av barnen i skolåldern inte i skola. Dessutom försvåras barnens skolgång av försämrad kost och sjukdomar, vilket inverkar på barnens möjligheter att klara sig senare i livet.
Torkan tvingar människor att sätta sig i rörelse
I Somalia finns det för närvarande tre miljoner internflyktingar. I förhållande till befolkningsmängden är antalet störst på Afrikas horn. Det uppskattas att närmare en tredjedel av befolkningen har varit tvungna att flytta inom landet. Detta skapar ett stort tryck särskilt i städerna och torde påverka den gränsöverskridande rörligheten i framtiden.
Spridningen av sjukdomar är ett stort problem, bland annat spridningen av mässling har tagit fart. Den kommande regnperioden kan inte längre rädda den humanitära situationen till följd av torkan, utan den kan till och med ha en negativ inverkan på spridningen av vattenburna sjukdomar. Vid över 400 läger för internflyktingar har det redan rapporterats om en ökning av vattenburna sjukdomar.
Klimatförändringen ökar konflikterna
Klimatförändringen kommer att förvärra situationen i Somalia ytterligare. Enligt FN kan till och med 90 procent av Somalia vara obeboeligt före 2030. Naturkatastrofer och brist på resurser till följd av klimatförändringen hör till de största underliggande orsakerna till lokala konflikter. Den somaliska befolkningen är van att röra sig enligt levnadsförhållandena inom landet och över landets gränser, men nu finns det inget land att ta sig till på grund av torkan i Afrikas horn. På lång sikt kan bristen på resurser också leda till mer omfattande konflikter.
Situationen i Somalia försvåras ytterligare av begränsningar i tillträdet till områden som kontrolleras av Al-Shabaab. På kort sikt kan den humanitära krisen försvaga Al-Shabaab, men på längre sikt den få en starkare roll i det splittrade samhället. Ett särskilt bekymmer är Somalias unga befolkning (80 procent av befolkningen är under 35 år), eftersom den nuvarande situationen och utsiktslösheten skapar osäkerhet i fråga om framtiden och en grogrund för icke-statliga aktörer.
Utöver humanitärt bistånd som svarar på den akuta nöden behövs långsiktiga lösningar. Allt stöd måste samordnas. Utöver humanitärt bistånd behövs fredsarbete och långsiktigt utvecklingssamarbete för att stärka landets socialservice. Dessutom är det kritiskt att på alla sätt stödja både anpassningen till klimatförändringen och stävjandet av den.
Johanna Jokinen-Gavidia, ledare för Somaliateamet och Nita Syväoja, samordnare för Afrikas horn
Finlands ambassad i Nairobi