Syriska barn återvänder till skolbänken med mycket att ta igen

”Fattigdomen är nu det stora problemet i familjerna, som utöver konflikten, utgör ett hinder för barnens skolgång”, säger den finländska kommunikationschefen Eva Hinds vid Unicefs Syrien-kontor.

Eva Hinds bor i Damaskus. Hon berättar att krigets förstörelse inte syns i hennes hemknutar, men i huvudstaden och dess förstäder finns det fortfarande mycket förstörda byggnader efter striderna. Bild: Mohannad Al-Asadi/ UNICEF    

Finland stöder Unicefs utbildningsprojekt som gör det möjligt för barn att återvända till skolan och erbjuder stöd till barn med funktionsnedsättning och deras familjer. 

Av skolorna i Syrien har cirka en tredjedel förstörts helt eller delvis i bombningar och strider sedan inbördeskriget startade 2011. I många tomma skolbyggnader bor det dessutom internflyktingar, det vill säga syrier som flytt inom landet.

FN:s barnfond Unicef har reparerat skolbyggnader i rask takt under det gångna året.

”De skolbyggnader som går att använda, används nu till maxkapacitet. En del av skolbyggnaderna har morgon- och kvällsturer. Det kan sitta tre barn vid samma bänk och i klassrummet kan det trängas upp till 40 barn. Jag besökte en skola där de elever som hade morgonskiftet just lämnade klassrummet och de som hade kvällsskiftet väntade på att få komma in. Det var en hel del liv och rörelse med hundratals barn på skolgården.”    

”Det är nödvändigt att reparera skolorna och andra byggnader, men det räcker inte. Unicef levererar också skolböcker och material till eleverna och producerar läromedel för självstudier för dem som av någon orsak inte kan ta sig till skolan, till exempel för att de bor i områden utan förbindelser. Det görs också satsningar på lärarutbildningen”, berättar Hinds.  

En skolbyggnad i Damaskus förstadsområde som förstörts i kriget. Bild: Mohannad Al-Asadi/ UNICEF     

Fattigdom skapar nya problem i vardagen 

Syriens kollapsade ekonomi, inflationen och de rekordhöga livsmedelspriserna, bränslekrisen, det till stora delar förstörda byggnadsbeståndet, covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och koleraepidemin som bröt ut förra året har ytterligare försämrat hälsan och välmåendet bland de barn som redan tidigare hade det sämst ställt i det krigsdrabbade Syrien.

Enligt Unicefs bedömning lever idag kring 90 procent av Syriens befolkning i fattigdom. Hinds berättar att många familjer är tvungna att överväga om de alls har råd med barnens skolutrustning, skoluniformer och skolresor.

”Grundskolan är avgiftsfri för eleverna, men en lång skolväg kan också utgöra ett hinder. Föräldrarna har inte råd att betala för skolskjuts. Lärarna kan ha samma problem. De kommer inte till skolan då bilen saknar bensin, kollektivtrafiken inte fungerar och man inte får tag på en taxi. Ekonomins kollaps har haft många svåra följder för människornas vardag.”  

Unicef erbjuder stödundervisning till barn som missat flera skolår. Målet är att barnen ska återvända till den vanliga undervisningen när de kan följa sin egen årskurs.

”Vi ordnar också möjligheter för barn som är bosatta i områden som kontrolleras av turkiska trupper och den kurdiska förvaltningen att avlägga de officiella syriska examina för grundskolan och gymnasiet. Förra året deltog över 15 000 ungdomar från konfliktområdena i proven. Vi understödde trygga transporter över frontlinjerna till och från provtillfällena”, berättar Hinds. 

Med Finlands stöd har Unicef också genomfört projekt för att underlätta livet för barn med funktionsnedsättning och deras familjer. Finland finansierade Unicefs projekt i Syrien med ca 4 miljoner euro förra året.  

”På grund av den utdragna konflikten är läget ytterst svårt för barn med en funktionsnedsättning. Vi erbjuder deras familjer små kontakta bidrag och socialarbetartjänster”, säger Hinds. 

Hinds har nu arbetat i Syrien i ett år och hon bedömer att barnens och ungdomarnas hjälpbehov fortsättningsvis är enormt. 

”Hälften av de syriska eleverna, det vill säga 2,4 miljoner barn och ungdomar, har ännu inte kunnat återvända till skolan. Möjligheterna att gå i skola förbättras gradvis, men situationen är fortfarande mycket svår.”    

Text: Karoliina Romanoff