Dockhem påminner om det ödelagda hemmet – FN stödjer Gazabornas vardag
Till följd av blockaden och kriget är det humanitära tillståndet för de palestinska flyktingarna i Gaza ytterst svårt, skriver utrikesministeriets Anna Merrifield från enheten för humanitärt bistånd och humanitär politik. I sitt reportage berättar hon om sitt besök i Gaza i maj. Finland stödjer FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA med humanitärt bistånd och återuppbyggnaden i Gaza genom utvecklingssamarbete.
Lo’ay Hamam befann sig utomhus när hans hus träffades av en projektil från Israel. Familjen var däremot hemma: frun, tre söner och en dotter. När Hamam såg vad som hade hänt rusade han fram till ruinerna.
”Jag försökte hitta min hustru och grannarna grävde fram barnen”, berättar 31 år gamla Hamam tio månader senare i en nödinkvartering i Tel el Hawa, där FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA har inhyst tusen människor som förlorade sina hem i kriget ifjol somras.
I ruinerna hittades den svårt skadade hustrun och den massakrerade tvååringen.
Två av sönerna fördes i ilfart till sjukhus.
Sommaren 2014 pågick ett två månader långt krig mellan Gaza och Israel och det förorsakade förödelse av aldrig skådat slag på den blockerade strandremsan. Över 2100 människor dog – enligt FN var minst 70 procent av dem civila – och 11000 skadades.
Över 9000 palestinska flyktingfamiljers hem förstördes totalt och fler än 137 000 hem skadades. Av invånarna i Gaza är 70 procent palestinska flyktingar, som Hamam.
För deras grundläggande tjänster, nödhjälp och beskydd svarar den FN:s hjälporganisationen för palestinska flyktingar UNRWA, som grundades med ett beslut av FN:s generalförsamling för 65 år sedan. Organisationens jubileumsår 2015 är allt annat än festligt för de palestinier som den bistår och för finansiärerna.
Att UNRWA fortsättningsvis behövs vittnar om de regionala politikernas och det internationella samfundets fullständiga misslyckande med försöken att lösa krisen i Mellanöstern.
FN ansvarar för fem miljoner människor
Så länge som det inte går att uppnå en hållbar politisk lösning mellan Palestina och Israel finns det knappt några alternativ till UNRWA. Organisationen ansvarar för fem miljoner palestinska flyktingar i fem olika områden av Mellanöstern: Gaza, Västbanken, Jordanien, Libanon och Syrien.
Enligt FN:s resolution 302 skiljer sig de palestinska flyktingarnas situation från alla andra flyktingars, för vilka flyktingorganisationen UNHCR ansvarar. Till skillnad från andra flyktingar kan de palestinska inte omplaceras i tredje länder via flyktingkvoter, och deras medborgerliga rättigheter är begränsade.
De palestinska flyktingarna som bor i områden som är ockuperade av Israel lider av tilltagande fattigdom och växande humanitära behov och deras mänskliga rättigheter kränks hela tiden: de utsätts för godtyckliga arresteringar, tvångsförflyttas och deras rörlighet begränsas.
I Gaza är UNRWA den överlägset största organisationen som ger humanitärt bistånd och den största FN-organisationen, och den som i praktiken svarar för mer än hälften av områdets grundläggande tjänster. På en av världens tätast bebodda platser driver UNRWA 21 hälsostationer och delar ut mat åt närmare 870 000 palestinska flyktingar. I UNRWA:s 252 skolor i Gaza går närmare 240 000 elever av vilka hälften är flickor.
UNRWA erbjuder dessutom sociala bidrag till de allra fattigaste palestinska flyktingarna och ger psykosocialt stöd till dem som har fått svåra trauman av kriget.
Organisationen hjälper tiotusentals palestinska flyktingar som förlorat sina hem genom små hyresbidrag och småsummor, så att de själva kan reparera de bostäder som ännu går att räddas. Bristen på pengar är ett stort problem. Som organisation lider UNRWA av ett allvarligt finansunderskott, och de löften om återuppbyggnad som biståndsgivarna gav efter kriget i Gaza är inte ens nära att förverkligas.
Finland hjälper nödställda i Gaza
Med utvecklingssamarbetsmedel hjälper Finland Hamam och hans invalidiserade fru som miste sitt barn och sitt hem, liksom andra palestinska flyktingar. Finland har bidragit till att finansiera Gazas återuppbyggnad, bland annat i form av vattenlednings- och skolreparationer och humanitärt bistånd genom UNRWA, Kyrkans Utlandshjälp och Finland Röda Kors.
Dessutom stödjer Finland UNRWA:s allmänna fond som används till att betala löner åt lärare och sjukvårdare.
”I Gaza är problemet inte bristen på mat, utan matens pris. Många kan äta bröd och dricka te, men de har inte råd att köpa frukt eller ost till exempel. Barnen är inte hungriga då, men de lider av undernäring”, berättar Suzanne Leuenberger som arbetar för UNRWA i Gaza.
Det mest upprörande i Gaza är kanske ändå inte de kilometerlånga ruinhögarna i områdets östra del, eller undernäringen, eller våldsspiralen, eller de överfulla skolorna som verkar i två skift eller att det inte finns dricksdugligt vatten kvar i området alls efter ett par år.
Det mest oroväckande är att områdets ekonomiska situation efter sju år av ockupation har kraschat och arbetslösheten ökat så mycket att det inte ser ut att finnas något hopp alls.
Islamistorganisationen Hamas kontrollerar Gaza som har varit ockuperat av Israel sedan 2007. Enligt Världsbanken har Gazas bruttonationalprodukt sjunkit med mer än 50 procent sedan ockupationens början.
Den sista spiken i kistan kom i slutet av år 2013 när Egypten stängde de illegala tunnlarna till Gaza, som fungerade som handelsvägar.
Ett delat klassrum som hem
”Jag skulle bara vilja vara ensam”, säger 42 år gamla Suad Abu Muammar. Hon är frånskild mamma till 10- och 11-åriga barn och har också mist sitt hem i Gazakriget. Men det går inte att vara ensam med familjen när ens hem består av en skola vars 56 klassrum inhyser 166 familjer.
När det inte finns något sätt att tjäna pengar går återuppbyggnaden inte framåt, och UNRWA har inte tillräckligt med pengar för att hjälpa familjerna med hyra så det är svårt att se något ljust i familjernas framtid.
Muammar berättar att han ändå har fått hjälp av det psykosociala stöd som UNRWA erbjuder, och 11-åriga Amjad har uppmuntrat henne att sysselsätta sig igen.
”Hon hämtade kartonger och burkar till mig”, ler Muammar. Av dem blev det små, små rum och möbler, som till ett dockhem.
”Det kändes som att jag byggde ett hem åt mig”.
Amjad själv lyssnar blygt på de vuxnas samtal. Hon är Real Madrid-fan och hennes favoritämne i skolan är arabiska. När man frågar om hennes drömyrke har hon svaret klart: hon vill bli ingenjör så att hon kan bygga ett hem åt sig och sin mamma.
Anna Merrifield
Skribenten är tjänsteman från enheten för humanitärt bistånd och humanitär politik och ansvarar för UNRWA och Mellanösterns regionuppföljning.
Fakta: Finland stöd till Gaza 2014-2015
Humanitärt bistånd till Gaza och det övriga Palestinska området:
År 2014 uppgick det humanitära biståndet till Palestinska området till sammanlagt 2,35 miljoner euro, av vilket
- 350 000 euro gick till Gaza via Kyrkans Utlandshjälp
- 500 000 euro gick till Gaza via UNRWA
- 1,5 miljoner euro gick icke-öronmärkta till Palestinska området via Finland Röda Kors
Det humanitära biståndet till Palestinska området år 2015 är för närvarande 1 miljon euro, som har beviljats på grund av en UNRWA-nödappell som gällde det ockuperade Palestinska området, och som täcker både Gaza och Västbanken.
Stöd till återuppbyggnaden av Gaza:
- Finland deltog med 5 miljoner euro till återuppbyggnaden av vatteninfrastrukturen i Gaza via Världsbankens samfond (2014-2015)
- Finland deltog i reparationer av 99 skolor tillsammans med Tyskland, Belgien, Norge och Irland, sammanlagt 4 miljoner USD från en gemensam korgfond (2014).
- Dessutom deltog Finland med samma korgfinansiärer i anskaffningen av skolmaterial för 260 000 USD i samarbete med Palestinas utbildningsministerium (2014).
Stöd till UNRWA:s allmänna fond:
- Finland har bidragit med 4,5 miljoner euro år 2014 och lika mycket år 2015 till UNRWA:s allmänna fond, som täcker organisationens grundfunktioner i alla dess fem verksamhetsområden; Gaza, Västbanken, Syrien, Jordanien och Libanon.
Läs mera om det humanitära läget i Mellanöstern: Raha loppuu, sota ei lopu – Lähi-idässä jo kolme vakavimman luokan humanitaarista kriisiä