I Myanmar främjas fred och demokrati i bräckliga förhållanden

Militärkuppen i Myanmar förra året skakade folket och fick landets positiva utveckling att stanna upp. Trots krisen ser Pekka Shemeikka, chef för Finlands beskickning i Myanmar, en stor potential i landet och dess 55 miljoner invånare, om man lyckas hitta en trovärdig utväg ur den militära konflikten.

Pekka Shemeikka, chef för Finlands beskickning i Myanmar, betonar att Finland långsiktigt stöder fredsprocessen för alla parter och utvecklingen av demokratin i Myanmar. Bild: Ulla Shemeikka

Hur skulle du beskriva läget i Myanmar just nu och de största utmaningarna i landet?

Läget i Myanmar är mycket svårt och instabilt. Jag tror att det mycket allvarliga läget kommer att fortsätta åtminstone nästa år. Statskuppen i februari 2021 störtade landet i kaos. Säkerhetsläget varierar mellan olika delar av Myanmar och oroligheterna har spridit sig över hela landet. Landets armé, skuggregeringen NUG som utmanar armén och de demokratiska grupper som blivit starkare av kuppen i allmänhet verkar nu sida vid sida i Myanmar. Parallellt med dessa i konflikten verkar olika etniska beväpnade grupper i Myanmar och det störtade regeringspartiet NLD, vars arresterade ledare är den fortfarande populära Aung San Suu Kyi. Militärjuntan planerar eventuella val för augusti 2023 på grundval av landets gamla grundlag. Instanser som motsätter sig juntan bojkottar denna plan.

Det återstår att se om valet kommer att genomföras och om situationen kommer att eskalera. Särskilt den unga generationen är mycket frustrerad och kräver grundliga ändringar. Det mest utmanande är att finna åtminstone någon form av samförstånd mellan de olika parterna i konflikten för att möjliggöra en återgång till civil makt och demokrati. Invånarna i Myanmar förtjänar en ändring av sitt land i riktning mot en bättre fungerande stat och hållbar utveckling.

Vilken typ av stöd ger Finland Myanmar?

Finland har stött fredsprocessen i Myanmar tillsammans med internationella partner redan i tio år. I Yangon verkar nio EU-medlemsstater, varav en tredjedel är nordiska. I Myanmar fokuseras Finlands utvecklingssamarbete på fredsarbete som omfattar de olika parterna, demokrati och stöd till undervisningssektorn. Finlands stöd kanaliseras via olika FN-organisationer och icke-statliga organisationer. 

Hur tror du att Myanmars framtid ser ut?

Det beror på hur långt framåt man ser. På kort sikt är det viktigt att vi hittar en väg ut ur den akuta krisen. Nästa steg är ett tillräckligt samförstånd om färdplanen för att återgå till den demokratiska utvecklingen och stärka den civila makten. Institutionerna i Myanmar måste utvecklas, stärkas och dessutom måste landets etniska problem lösas. Myanmar öppnade sig snabbt för världen under 2010-talet, men denna utveckling står nu stilla. Under 2013 uppskattades Myanmars investeringsbehov till 650 miljarder dollar, varav ungefär hälften beräknades gå till utveckling av infrastruktur. Jag ser detta som en möjlighet för Finland, och utöver detta skulle vi kunna stödja den gröna omställningen och lösa utmaningar som orsakas av förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringar. 

Vad har du personligen blivit hänförd över i Myanmar och vad kan vi lära oss av lokalbefolkningen?

Jag har särskilt berörts av människors finkänslighet och uppriktiga vänlighet. Kommunikationen mellan människor är speciell. Myanmar har varit stängt så länge, och efter det finns det fortfarande mycket äkthet utan kommersialism kvar i landet jämfört med oss ”utvecklade” länder. Invånarna i Myanmar har mycket att erbjuda världen.


 

I denna serie berättar finländska ambassadörer om de senaste nyheterna från sina stationeringsorter.

Text: Anna Palmén