Minister Virolainens presentation av Utevcklingspolitisk resultatrapport för riksdagen

Statsministerns upplysning till riksdagen den 13 november 2018.

Statsministerns upplysning till riksdagen den 13 november 2018
Resultatrapport om utvecklingspolitiken 2018
Utrikeshandels- och utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen
 

Ärade talman!        

Rapporten om den finska utvecklingspolitikens resultat är en viktig etapp för regeringsperiodens utvecklingspolitik. I redogörelsen om Finlands utvecklingspolitik, som riksdagen godkände våren 2016, fastställde vi fyra prioriterade områden som syftade till att stödja genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Inom utvecklingssamarbetet åtog vi oss också att införa nya tillvägagångssätt, att effektivt följa upp effekterna och i enlighet med riksdagens önskemål att rapportera om utvecklingspolitikens resultat.  

Den resultatrapport vi ska diskutera i dag sammanför för första gången de olika programmens och partnerskapens resultat. Rapporten utvärderar framgångar och utmaningar i arbetet och innehåller viktiga observationer med tanke på i vilken riktning det vore klokt att utveckla Finlands utvecklingspolitik, om vi vill se resultat. Rapporten presenterar sex rekommendationer, av vilka en del fokuserar på framgångsrecept, andra på utmaningar i utvecklingsarbetet.

Det ska jag strax återkomma till, men först några utgångspunkter för rapporten:

- Det är viktigt att märka att de rapporterade resultaten är resultatet av en långsiktig utvecklingspolitik. I utvecklingspolitiken sker genomförandet och uppkomsten av resultat och effekter påfallande långsiktigt. I den här rapporten presenteras resultat som rapporterats åren 2015–2018. Flera av programmen har inletts under tidigare regeringsperioder, rentav så tidigt som 2006.

- Det nya med den här rapporten är en översikt uttryckligen över resultat och effekter, inte endast över hur tillgångarna har använts och fördelats. Utöver numeriska resultatfakta redogörs det för kvalitativa resultat och för resultaten av påverkansarbete.

- Rapporten visar Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbetet den finansierar inom ramen för ett mera omfattande arbete för hållbar utveckling. Enbart genom utvecklingssamarbete åstadkommer vi inte en bättre värld. För att vi ska nå målen för hållbar utveckling och de prioriterade målen för vår utvecklingspolitik krävs det ett konsekvent stöd från olika politikområden och aktörer.

Ärade talman

Finland är med om att lösa mänsklighetens stora problem. Vårt utvecklingsarbete ger resultat som främjar målen för vår utrikespolitik och vår säkerhet, liksom även för fullföljandet av våra internationella åtaganden. Resultaten har haft konkret inverkan på miljoner människors liv och på bygget av samhällen. Vi åtgärdar på det sättet de grundläggande orsakerna till migration, när vi förbättrar människors möjligheter att bygga sig ett liv i sina hemtrakter. 

Kvinnors och flickors ställning och rättigheter är en klar prioritet i vår utvecklingspolitik. Resultatrapporten visar bland annat att det för åren 2015–2018 rapporteras att 1,5 miljoner kvinnor och flickor med bistånd av Finlands bilaterala samarbete har fått tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa. Genom att stödja vår partner FN:s befolkningsfond har vi hjälpt tiotals miljoner kvinnor och flickor.

Ute i världen har röster som förringar kvinnors rättigheter fått större gehör och finansieringen har drabbats. Det är allt viktigare också för Finland att arbeta för kvinnors och flickors rättigheter. Det handlar inte endast om mänskliga rättigheter och människors välmående, utan även om utveckling i ett bredare perspektiv. Ett samhälle kan inte blomstra, om inte alla dess resurser bidrar till samhällsbygget.

När det gäller den andra prioriteringen inom utvecklingspolitiken, att främja utvecklingsländernas ekonomier, är kvinnornas sysselsättning en central fråga. I Finlands olika partnerskap har vi med civilsamhällesorganisationernas arbete, den privata sektorns finansiella instrument, liksom med det bilaterala och multilaterala samarbetet, bidragit till uppkomsten av arbetsplatser inom den privata sektorn bland annat i Afrika. Det är en glädje att också ur jämställdhetssynpunkt få presentera resultatet av arbetet: kvinnornas andel av arbetsplatserna har varit minst hälften – i civilsamhällesorganisationernas projekt rentav 60 procent. 

Ärade talman

En grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle i utveckling är en utbildad befolkning. I Finlands partnerländer inom undervisningsområdet (Moçambique, Etiopien, Afghanistan, Nepal, Myanmar och det palestinska området) har antalet ungdomar som går i högstadiet i genomsnitt ökat till 38 procent av årsklassen. Samtidigt har skillnaden mellan flickor och pojkar i tillgången till skolgång nästan försvunnit.

Undervisning är ett utomordentligt exempel på resultattänkande: vi har lyckats med målet att få barnen till skolan, men ännu inte med de eftersträvade långsiktiga effekterna, högklassig utbildning och inlärning. Förekomsten av en inlärningskris erkänns globalt: inlärningsresultaten är mycket svaga och det kan till stor del hänföras till dåligt utbildade lärare. Finland som är känt för sin högklassiga lärarutbildning och undervisning är internationellt en väl sedd partner och kan framöver ha större inflytande inom undervisningssektorn än nu. Det arbetet vidareutvecklas som bäst tillsammans med utbildningssektorn.

Ärade talman

I utvecklingsländerna hotar klimatförändringen de positiva steg i utvecklingen man lyckats åstadkomma. Den riskerar också att urvattna de kommande årens resultat. De negativa effekterna av klimatförändringen är allra störst för dem som är allra fattigast och i mest sårbar ställning. Med utvecklingsbiståndsmedel stöder vi också bekämpningen av klimatförändringen och åtgärder för anpassning till oundvikliga förändringar.

Den fjärde prioriteringen i vår utvecklingspolitik, hållbar användning av naturresurser, anknyter egentligen till allt annat. Resultatrapporten redogör för klimatarbetets effekter: Finland har varit med om att ta fram världens största utsläppshandelssystem i Kina och om att genomföra en kolskatt i Sydafrika. När det gäller bistånd för en tryggad livsmedelsförsörjning och för småbrukare har över 2 miljoner människor haft nytta av samarbetet med civilsamhällesorganisationerna och nästan 2,5 miljoner människor av det bilaterala samarbetet. Över tre miljoner hektar naturresurser omfattas av hållbar användning, tack vare åtgärder av civilsamhällesorganisationerna, det bilaterala samarbetet (bl.a. Kenya, Laos, Tanzania och Zambia) och Finnfund.

En betydande del av vårt globala klimatarbete sker via Globala miljöfonden (GEF) och Gröna klimatfonden (GCF). En stor del av Finlands egna utvecklingspolitiska finansiella placeringar riktas till klimatåtgärder bl.a. via den klimatfond vi har inrättat under Världsbankens Internationella finansieringsbolag (IFC) och via Finnfund. Resultaten av de finansiella placeringarna kan presenteras för följande riksdag.

Klimatförändringen har emellertid fortfarande inte beaktats tillräckligt i utvecklingspolitiken. All verksamhet Finland finansierar ska vara klimatsäker –  minska utsläppen eller stödja anpassningen till förändringarna. Också i ljuset av iakttagelserna i rapporten måste vi allt noggrannare se till att så faktiskt sker.

Ärade talman

Den här rapporten kommer hit till salen för diskussion vid en mycket viktig tidpunkt. Inför en ny valperiod är det bra att ha tillförlitliga fakta till hands om vilka resultat vi har nått och en analys av bakgrundsfaktorerna till framgångarna och utmaningarna.

En viktig tankegång vid resultatorienterad styrning är att verksamheten ska styras utifrån det vi lär oss och kan iaktta när det gäller hur målen uppnås.

Av rapportens slutsatser beskriver de tre första utgående från framgångar viktiga recept för goda resultat:

- Det lönar sig att koncentrera resurserna på de viktigaste målen och den viktigaste tematiken. Det bästa sättet att åstadkomma något gott är att kombinera resurserna med sakkunskap och påverkan.

- Samhälleliga förändringar sker långsamt och vi når våra mål bäst genom att stödja dem på lång sikt.

- Det lönar sig att agera utifrån Finlands viktigaste värderingar: det finns bland annat alltför få som försvarar jämställdhet, rättigheter avseende sexuell och reproduktiv hälsa, delaktighet och icke-diskriminering. När vi bygger på värderingar får vi en roll och producerar mervärde – och den vägen genomslagskraft.

Tre av slutledningarna är viktiga områden för utveckling:

- Vi måste ta fram bättre metoder för att stödja bräckliga stater där konflikter, naturkatastrofer och klimatförändringen äventyrar resultaten. Detta behov av ett övergripande stöd och snabbare reaktioner gäller både det internationella samfundet i sin helhet, EU och oss i Finland. 

- Vi måste fortsätta utveckla genomförandet av utvecklingssamarbetet och utvecklingsfinansieringen. Vi måste satsa på hållbara resultat och stärkt resultatstyrning. De offentliga medlen kommer aldrig att räcka till för världens behov av utveckling. Också framöver lönar det sig att utnyttja innovativ utvecklingsfinansiering som kompletterar donationsstödet och sätter fart på den privata finansieringen.

- Vi måste agera övergripande. Vi arbetar för de hållbara utvecklingsmålen såväl genom Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, utvecklings-, klimat- och energipolitik som genom handelspolitiken. Synergin mellan de olika formerna av utvecklingssamarbete får också gärna stärkas.

Ärade talman

Jag hoppas att riksdagen uppmärksammar slutledningarna av den här rapporten. De bygger på en omfattande analys av vad vi får för resultat och på reflektioner över utvecklingspolitikens styrkor och utvecklingsbehov med tanke på effekterna.

Tack.