Vad innebär Internationella domstolens beslut för rohingya-minoriteten i Myanmar?
Förra veckan fattade Internationella domstolen beslut i målet mot Myanmar som väckts av Gambia. Gambia anklagar Myanmar för att ha brutit mot folkmordskonventionen i sin behandling av rohingya-minoriteten.
I sitt beslut ålägger domstolen Myanmar att vidta fyra åtgärder. Myanmar måste förhindra att rohingyer dödas, sluta försvåra deras levnadsvillkor och se till att bevismaterial inte förstörs. Landet ska rapportera till domstolen fyra månader efter att beslutet sätts i kraft.
År 2017 blev 700 000 rohingyer tvungna att fly undan etnisk utrensning från delstaten Rakhine i Myanmar till grannlandet Bangladesh. Närmare en miljon rohingyer lever fortfarande i flyktingläger under mycket svåra förhållanden i Bangladesh.
Tarja Långström, som är tf. chef för utrikesministeriets enhet för internationell rätt, förklarar beslutets juridiska betydelse:
Vad får domstolens beslut för direkta följder?
Den första följden är att behandlingen av ärendet fortsätter i domstolen. Beslutet förra veckan gäller endast tillfälliga åtgärder och domstolen måste ännu avgöra frågan om sin behörighet innan den kan inleda behandlingen av den egentliga frågan. Det kan ännu ta flera år.
Vilken betydelse har detta beslut för det internationella samfundet, för Myanmar och för rohingya-flyktingarna?
Domstolens enhälliga beslut kan ses som en liten seger för rohingyerna, för Gambia och kampen mot straffrihet i allmänhet.
Det är värt att notera att domstolen godtog tanken att Gambia kan väcka talan mot Myanmar utifrån folkmordskonventionen, trots att gärningarna Myanmar anklagas för inte riktats mot Gambia utan mot landets egen befolkning.
Genom sitt utvecklingssamarbete stöder Finland Myanmars rättsstats- och demokratiutveckling. Finlands ambassadör i Myanmar Riikka Laatu berättar om Finlands verksamhet:
Vad har Finland gjort för att påverka Myanmars ledning så att rohingyernas ställning ska förbättras och flyktingarna ska kunna återvända till sina hem?
Finland för en dialog med Myanmars regering bilateralt och som en del av EU. EU för varje år systematiska samtal om de mänskliga rättigheterna med Myanmar, och EU-länderna har regelbundet gjort uttalanden om rohingyernas ställning. EU har infört sanktioner angående 14 personer.
Det internationella samfundet vill inkludera och binda Myanmar till det internationella regelbaserade systemet. Detta görs både med hjälp av utvecklingssamarbete och genom utrikespolitiskt påverkansarbete. Finland utför detta arbete i EU och med olika intressegrupper.
Vad gör Finland i Rakhine för att förbättra människornas levnadsförhållanden?
Finland stöder utvecklingen i Rakhine genom flera projekt. I de projekt som finansieras av Finland förbättras barns möjligheter att gå i skola i Rakhine, kvinnors och flickors rättigheter, i synnerhet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Genom projekten gynnas både rohingyer och andra etniska grupper. Rakhine är Myanmars näst fattigaste region. I enlighet med FN:s rekommendationer anser vi att det är viktigt att stödja utvecklingen av hela regionen, förutom att de diskriminerade rohingyerna får särskilt stöd.
Finlands humanitära bistånd till Myanmar och Bangladesh var 1,5 miljoner euro 2019 och 2,2 miljoner euro 2018.
Hur går det nu för Rakhine och Myanmar?
Norra delen av Rakhine, där den största delen av rohingyerna har bott, är för närvarande till stor del obebodd och åkrarna står obrukade. I området bor emellertid en del rohingyer. Myanmar begränsar kraftigt internationella organisationers tillträde till regionen och till och med det humanitära biståndet begränsas.
Säkerhetsläget i norra Rakhine har också försämrats, främst på grund av att en etnisk väpnad grupp som huvudsakligen består av Rakhines majoritetsbefolkning, buddhistiska Arakan Army, har aktiverat sig i regionen och strider mot Myanmars armé.
Inbördeskriget som pågått i 70 år är inte slut än och fredsprocessen har stött på svårigheter, fastän den nu haltande går vidare. Den demokratiska regim som valdes 2015 kontrollerar fortfarande endast delvis landet på grund av arméns starka ställning, som härstammar militärregimens tid.
Hanna Päivärinta
Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning