I Kirgizistan är brudrov både brott och tradition
I Kirgizistan kan brudrov antingen vara en traditionell handling som förälskade ungdomar kommit överens om, eller ett människokränkande brott. Det senare försöker man få stopp på genom skärpta lagar – och tävlingar i dramatik.
När man nämner ordet brudrov i Kirgizistan handlar de första reaktionerna om den traditionella seden. Många flickor väntar med spänning på att bli bortrövade, för att inte tala om deras mammor och svärmödrar.
Men brudrov betyder helt olika saker för olika människor.
I bästa fall handlar det om en handling som familjerna eller ett förälskat ungt par har kommit överens om, ett sätt att slippa dyrbara bröllopsarrangemang. Om samförstånd finns kan man kalla det en kirgisisk tradition.
Men flickor och unga kvinnor rövas dess värre också bort mot sin vilja, och hamnar i okända familjer där de sedan fungerar som gratis arbetskraft.
Många kidnappade flickor blir våldtagna, och efter det har de sällan möjligheter att återvända till sina barndomshem. Många av dem accepterar sitt öde i efterhand – det finns sällan andra alternativ.
Straffen skärps
Statistiken över brudroven är inte tillförlitlig eftersom så många faktorer kan spela in.
Men de siffror som forskningsinstitut tar fram är hårresande – så många som 11 800 flickor och kvinnor rövas bort varje år i ett land som inte är större än Finland. Även om brudroven delvis skulle ha skett i samförstånd, är siffrorna över dem som förts bort mot sin vilja upprörande.
I januari 2013 undertecknade president Atambajev en lag som skärper straffen för brudrov anmärkningsvärt.
Baktygul Bozgorpoeva är ordförande i organisationen Kyrgyz Family Planning Alliance och han kämpar mot brudrov på heltid.
Organisationens högkvarter ligger i huvudstaden Bisjkek, men Bozgorpoeva flyger ofta en timme till landets södra delar där brudrov förekommer allmänt.
Där, vid gränserna till Uzbekistan och Tadzjikistan, får han hjälp av ett nätverk på över trettio fältarbetare: det är lärare, studerande, redaktörer, sjukvårdare och ordförande för lokala bykommittéer, och alla ordnar infotillfällen för sina egna referensgrupper.
Belöningar sporrar till förändring
Finlands ambassad i Kazakstan stödjer med hjälp av utvecklingsmedel organisationens projekt för att förhindra brudrov och att äktenskap ingås i alltför unga år i Kirgizistan.
Organisationen motarbetar brudrov särskilt genom att sprida information om fenomenets olaglighet samt om tidiga äktenskaps risker för den reproduktiva hälsan.
Dessutom försöker man påverka den allmänna opinionen genom att arbeta med religiösa ledare.
Vid mötena kan man identifiera potentiella offer och personer som redan har rövats bort, och erbjuda dem psykologiskt, medicinskt eller juridiskt stöd efter behov.
Förutom möten ordnar organisationen stora kampanjer och festivaler. En av de största målgrupperna är tonåringarna och dem har man fått med genom att ordna tävlingar för skolelever. Lag från olika skolor tävlar med teaterpjäser, sånger och dikter som alla handlar om brudrov.
Tonåringarna har själva fått föreslå priserna. I trakten står belöningar högt i kurs, och tävlingar används ofta för att lyfta fram viktiga saker.
Under ett år deltog 5 000 ungdomar och 10 000 vuxna i de 500 tillställningar som organisationen arrangerade.
Lång väg till trygghet
Bland de största frågorna organisationen har stött på är vad man ska göra med offer som vill fly och ta med sig sina barn, eller offer som har förvisats från sina hem.
En stor del kan inte återvända till barndomshemmet, och den höga arbetslösheten i landet gör att man noga måste beakta sin försörjning.
I staden Osh finns södra Kirgizistans enda skyddshus. Det upprätthålls med donationer.
Men få kvinnor är beredda att ge sig iväg långa sträckor längs dåliga transportleder från en bekant omgivning, i synnerhet inte om de redan befinner sig i ett traumatiskt tillstånd.
Hanna Vuokko
Skribenten tjänstgör som sakkunnig inom utvecklingssamarbete vid Finlands ambassad i Kazakstan.