En utrikespolitik som stöder hållbar utveckling kräver åtgärder inom alla förvaltningsområden

Enligt den färska Polku 2030-utredningen är biståndsmedel viktiga för att främja hållbar utveckling. Att uppnå målen för Agenda 2030 bör enligt rapporten utgöra grunden för nästa regeringsprogram.

Finland ligger i världstoppen mätt enligt många mått på mänskligt välmående: så vi om några kan ha möjlighet att nå FN:s alla 17 globala mål för hållbar utveckling före 2030. Finland skulle globalt sett kunna ha en ännu starkare roll som vägvisare.

Detta framförs i rapporten Polku 2030 som gjorts av Demos Helsinki, Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet och som bedömer hur väl Finland har lyckats främja det 2015 antagna åtgärdsprogrammet Agenda 2030. Den externa utredningen har beställts av statsrådets kansli och omfattar utöver nationella åtgärder också utrikespolitiken.

Handel, investeringar och beskattning ska involveras i högre grad

På global nivå stöder Finland en hållbar utveckling främst genom utvecklingspolitiken. I den övriga utrikespolitiken har Agenda 2030 fortfarande en i praktiken begränsad inverkan, även om dess betydelse framhävs i olika riktlinjer.

Finlands påverkningsmöjligheter har dock begränsats av nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete och av personalminskningar: den minskade grundfinansieringen till FN-organisationerna har t.ex. lett till att Finland klart fallit utanför den nordiska referensramen och till att finländska experter inte fullt ut kan delta i internationella forum och diskussioner där Finland skulle kunna bidra.

Rapporten lyfter fram behovet av konsekvens och samarbete mellan olika ministerier och förvaltningsområden. Tanken om hållbar utveckling bör få större synlighet t.ex. i riktlinjer och påverkansarbete som gäller handelsavtal och internationell beskattning.

Företagens roll ökar

Målen för hållbar utveckling utgör en helhet som stöder varandra, men t.ex. den ekonomiska tillväxten kan lätt stå i ett motsatsförhållande till de övriga målen. Den privata sektorns betydelse för genomförandet av åtgärdsprogrammet Agenda 2030 ökar, men företag har inte automatiskt en färdighet att beakta inte bara den miljömässiga hållbarheten utan också hur affärsverksamheten påverkar de mänskliga rättigheterna. När det gäller t.ex. de instrument för utvecklingssamarbete som finns inom den privata sektorn har det dock gjorts framsteg under de senaste åren, konstateras det i rapporten.

Rapportens rekommendationer i fråga om Finlands utrikespolitik omfattar bl.a. ett övergripande sätt att främja hållbar utveckling över ministeriegränserna och ett förslag om en vägkarta för att höja utvecklingssamarbetets anslag till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. En rekommendation är också att det utarbetas en påverkansplan för den multilaterala utvecklings- och utrikespolitiken och att det säkerställs att Finlands EU-påverkan ligger i linje med målen för en hållbar utveckling.

Läs mer om resultaten av Polku 2030.

​​​​​​​