Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnaris syn på coronapandemins följder

Utvecklings- och utrikeshandelsministern säger att regeringen satsar på att trygga de normala godstransporterna. Utvecklingsländerna får stöd bland annat genom humanitärt bistånd.

1. Hur påverkas Finlands utrikeshandel av att flera länder stänger sina gränser? I vilka branscher orsakar detta mest problem?

Att coronaviruset brett ut sig till en pandemi har redan påverkat handeln negativt, bland annat genom minskad efterfrågan och störningar i produktionskedjorna. Vi får mer precisa uppgifter när tullstatistiken för början av året blir klar.

Att gränser stängts har tillsvidare främst påverkat privatpersoner, och endast få av de vidtagna åtgärderna har direkt påverkat varuhandeln. Men eftersom den internationella handeln i stor utsträckning grundar sig på interaktion mellan människor avspeglar sig reserestriktionerna också på handeln.

Dessutom finns många kopplingar mellan gods- och persontransporter. Med passagerarplan transporteras ofta också gods, och när flygningar ställs in påverkar det varornas rörlighet. Det samma gäller sjöfarten: bilfärjorna transporterar både passagerare och gods. Det första som drabbats är flygtrafiken och därmed både godstransporterna och turismen, som är en växande del av vår tjänstehandel. Nu minskar också passagerarfartygstrafiken.

Vi försöker trygga de normala godstransporterna, men reserestriktionerna minskar utrikeshandeln. När situationen blir långvarig är det få branscher som inte påverkas av coronapandemin. Men än så länge är det för tidigt att bedöma effekterna på olika branscher.

2. Vad gör regeringen för att hjälpa företagen?

Regeringen har fattat beslut om betydande åtgärder för att stödja företag och näringslivet under coronakrisen. Stödpaketet går på totalt 15 miljarder euro. Den största delen består av en höjning av låne- och borgensfullmakterna. Syftet är att hjälpa företag att klara sig igenom krisen och att trygga arbetstillfällen. 

Regeringen har redan fattat beslut om flera stödåtgärder. Åtgärderna ska bland annat tillfälligt stärka företagares och frilansares utkomstskydd och minska arbetsgivarnas åtaganden vad gäller samarbetsförhandlingar, pensionsavgifter och skatter. Vi ska också förbättra rådgivningstjänsterna för företagare.

Finnveras kapacitet att svara mot det ökade behovet av finansiering ska höjas från 4,2 miljarder till 12 miljarder euro. Tanken är att Finnvera ska gå i borgen för företagens banklån. Vi höjer också Business Finlands finansiering för åtgärder som stöder företag med 150 miljoner euro i stället för 30 miljoner euro, som vi tidigare meddelat.
 

3. Coronapandemins spridning försvårar humanitära kriser – vad kan Finland göra?

Coronapandemin har allvarliga humanitära följder. Den försvårar redan nu överallt i världen arbetet med att få fram nödhjälp som räddar liv. Det förekommer störningar i logistikkedjorna och tillgången till livsmedel och andra nödvändiga varor, såsom tält, filtar och läkemedel, har försämrats. Viruset har nu spridits till mer än 50 länder där det pågick en kris redan innan pandemin. I dessa länder lever 168 miljoner människor i behov av nödhjälp.

Situationen är allvarligast i bräckliga stater och länder som lider av utdragna konflikter, som Syrien, Jemen och Sydsudan. Deras sjukvårdssystem är svagt och där finns enorma mängder utsatta människor. Människor som lever i flyktingläger eller i förhållanden som påminner om läger drabbas värst. Att utföra test eller att isolera insjuknade personer är i praktiken omöjligt i många områden.

Den största delen av Finland humanitära finansiering är flerårig, föregripande allmän finansiering. Den gör det möjligt för de humanitära organisationerna att reagera mycket snabbt på plötsliga kriser, som coronapandemin.  FN:s flyktingorganisation UNHCR har redan sammanställt anvisningar för hur epidemin ska förebyggas och bromsas i flyktingläger. Många av lösningarna är enkla: en prioritering är att se till att det finns rent vatten och tvål för alla. Jag undertecknade nyligen årets stödbeslut till det humanitära biståndet. På grund av denna farliga pandemi kommer det emellertid att behövas mer finansiering.

 

4. Hurudana långsiktiga effekter kan man redan nu anta att coronapandemin kommer att ha i utvecklingsländer? Hur förbereder sig det internationella samfundet på dessa?

Utvecklingsländernas ekonomier är synnerligen sårbara för kriser, och deras bärkraft kommer att utsättas för hård press. Därför behöver vi globala tilläggsåtgärder för att stärka beredskapen, den förebyggande verksamheten och hanteringen av viruset.

Vi är också bekymrade över epidemins negativa följder för kvinnor. Epidemin har olika ekonomiska och samhälleliga konsekvenser för män och kvinnor. Det här gäller till exempel flickors skolgång och kvinnliga företagares utkomst. I ljuset av tidigare erfarenheter av epidemier kan överbelastade hälsovårdssystem inte erbjuda tillräckliga tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Åtgärderna för att förebygga pandemin begränsar tillgången till dessa tjänster i ett läge då kvinnor och flickor behöver dessa tjänster mer än någonsin.

Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till tilläggsbudget med avsikt att finansiera Världshälsoorganisationen WHO:s verksamhet. Också utvecklingsbankerna, till exempel Världsbanksgruppen och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, har fattar betydande finansieringsbeslut för att stödja utvecklingsländernas hälsovårdssystem och upprätthålla deras ekonomiska verksamhet.

Vi ska inte heller glömma de finländska organisationer som utför värdefullt utvecklingssamarbete, ofta inriktat på de mest utsatta befolkningsgrupperna. Organisationerna arbetar på gräsrotsnivån och arbetar konkret enligt principen leave no one behind. Många organisationer och deras lokala partner befinner sig på platsen i de minst utvecklade länderna och har beredskap att anpassa sig till förändrade villkor. Också genom organisationerna kan vi tackla utvecklingsländernas svårigheter och bära vårt ansvar för dem som har det allra sämst ställt. Nu är det särskilt viktigt att vi säkerställer organisationernas fortsatta arbete.