Över 300 miljoner människor är i behov av humanitärt bistånd

På några år har antalet hjälpbehövande mer än fördubblats. Finland hjälper de nödställda både finansiellt och genom att utveckla hjälpformer inom det humanitära arbetet.

Den 19 augusti firar vi internationella dagen för humanitärt arbete. Syftet med humanitärt bistånd är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och upprätthålla människovärdet under kriser. Enligt de humanitära principerna ska hjälp ges där den behövs.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har fört en humanitär kris nära oss och öppnat allt fler finländares ögon för humanitära frågor. Över 17 miljoner människor är i behov av akut hjälp i Ukraina och dess grannländer. Ett av de mest akuta behoven är mathjälp, särskilt i landets södra och östra delar.

Vi står nu inför humanitära utmaningar som är bekanta från andra världskriser, såsom problemen med att få hjälpen fram, svårigheterna att nå de mest utsatta människorna, det ökade sexuella våldet, desinformation om biståndsorganisationerna och grannländernas betydelse när det gäller att ta emot personer som lämnar landet och att lindra krisen.

Ukraina och andra världskriser

Det är viktigt att vi bemöter Ukrainas humanitära behov. Samtidigt måste vi på globalt plan se till att vi också beaktar de andra kriserna. Detta är också ett bevis på att Rysslands påstående om att västerländska biståndsgivare ”glömt bort resten av världen” är fel. Även Finland har avsatt extra medel för Ukrainabiståndet för att hjälpen till andra humanitära kriser också ska kunna fortsätta.

Antalet människor som är i behov av humanitär hjälp har mer än fördubblats på bara några år. I början av 2019 var 132 miljoner människor i behov av hjälp, i augusti 2022 är antalet 306 miljoner. Största delen av de humanitära kriserna beror på väpnade konflikter, men också naturkatastrofer, klimatförändringar och covid-19-pandemin har ökat behovet av hjälp. 

Rysslands anfallskrig och krigets konsekvenser för livsmedelstryggheten har ökat de humanitära behoven som redan nu är stora i synnerhet i Somalia, Afghanistan och Jemen som är beroende av importerad spannmål och mathjälp. Därtill har de skapat en ny världspolitisk dimension i biståndsarbetet.  

Nya hjälpformer

De väldigt snabbt ökande behoven medför nya dimensioner och utmaningar även när det gäller att planera biståndet. När kriserna och behoven ökar är de humanitära organisationerna allt mer tvungna att göra prioriteringar. Samtidigt söker de febrilt sätt att effektivisera arbetet. Dagens trender är bland annat större kontantbistånd och att planeringen och implementeringen av biståndet sker allt mer på lokal nivå. 

Finland medverkar aktivt i att utveckla reformer bland annat i givarländernas grupp ”Good Humanitarian Donorship”, där vi för närvarande är ordförande tillsammans med Belgien. Huvudteman för det gemensamma ordförandeskapet är bland annat implementering av biståndet på lokalt plan, beaktande av människor med funktionsnedsättning och förebyggande av könsrelaterat våld. Vid prioriteringen av bistånd är det allt viktigare att se till att hjälpen når de allra mest utsatta. I allt humanitärt bistånd fokuserar Finland på att hjälpa personer med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor.

Finländare ställer sig positiva till humanitärt bistånd

Ofta är behovet av hjälp störst i de svåraste och farligaste områdena. Till exempel i Ukraina och Tigray i Etiopien har det funnits hjälp att få, men den har inte nått fram. Humanitär diplomati, det vill säga påverkansarbete bland konfliktparterna, är viktigare och nödvändigare än någonsin. 

Den växande skillnaden mellan behovet av hjälp och den tillgängliga finansieringen framhäver också vikten av samordning av olika åtgärder och aktörer inom humanitärt arbete, fredsarbete och utvecklingssamarbete som måste sikta till ett allt bättre samarbete och helhetsbetonad verksamhet. 

Finlands aktiva humanitära arbete är viktigt ur många synvinklar. Att tillgodose humanitära behov är nödvändigt när vi tänker på de mänskliga rättigheterna och respekten för människovärdet. Att följa och hålla de humanitära principerna på agendan innebär igen att man upprätthåller det internationella regelbaserade systemet.

Enligt den enkät som Taloustutkimus gjorde i juni är hela 77 procent av finländarna av den åsikten att Finlands humanitära bistånd är viktigt. Detta är ett bra underlag för oss att fortsätta och utveckla vårt aktiva humanitära arbete.

Lauratuulia Lehtinen

Chef för enheten för humanitärt bistånd