Utvärdering: Finlands humanitära bistånd hjälper där nöden är som störst
Enligt den oberoende utvärdering som just kommit ut svarar Finlands humanitära bistånd mot behoven hos de människorna i nödsituationer. Finland har också kunnat bidra till jämställdheten mellan kvinnor och män och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Kritik framförs bland annat mot knappa personalresurser och administrativ stelhet.
Finland får också beröm för att Finland kunnat bidra till jämställdheten mellan kvinnor och män och till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i strategierna för de organisationer som Finland finansierat. På landsnivå visar sig resultaten dock ofta som en anhopning av enskilda resultat och inte som klara helheter.
Utvärderingen visar dock konkreta resultat också på landsnivå: Med hjälp av Finlands finansiering har man kunnat minska könsrelaterat våld och mödradödlighet, förbättra möjligheterna för flickor och kvinnor att få utbildning och utkomst i nödsituationer. De särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning har beaktats bland annat genom att erbjuda rehabilitering och hjälpmedel.
Finland medverkar starkt till samordning av biståndet på internationellt plan
Enligt utvärderingen är Finland starkt engagerat i det internationella samordnade biståndsarbetet. Finland har spelat en viktig roll bland annat som ledare för samordningsforumen. Målet om ett effektivt och samordnat internationellt bistånd underbyggs också av finansieringen av biståndet genom FN-organen och andra multilaterala kanaler. Allmän finansiering som inte reserverats för ett visst ändamål ger organisationerna en möjlighet att smidigt rikta hjälpen till människor och områden där behovet är störst.
Nackdelen men den allmänna finansieringen är dock att Finlands humanitära bistånd inte är riktigt känt ens i de länder där Finland har en relativt stark närvaro. Utvärderingen rekommenderar att stöd också ska styras till FN:s landspecifika fonder, vilket ger Finland bättre möjligheter att påverka det humanitära arbetet även på lokal nivå.
Ministeriets förvaltningsstruktur och användningen av lokala resurser kräver förbättring
Tunga processer och det faktum att de som sköter humanitärt bistånd vid ministeriet är för få, försvårar Finlands biståndsarbete. Den gällande förvaltningsstrukturen stöder inte Finlands förmåga att reagera på föränderliga situationer. Därför har också Finlands partner lidit av att besluten har dröjt. De knappa personalresurserna inverkar också på Finlands kapacitet att följa upp det humanitära biståndets resultat.
Finland har inte heller nämnvärt satsat på att förankra det humanitära biståndet lokalt.
För att förbättra biståndet rekommenderar utvärderingen bland annat att man kanaliserar finansieringen till en mer avgränsad partnergrupp, utvecklar ett mer strategiskt grepp när det gäller internationell påverkan och samarbete med civilsamhället.
Behovet av humanitärt bistånd i världen har ökat massivt
Covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina har försämrat världens dåliga humanitära läge ytterligare. Antalet människor som är i behov av humanitär hjälp har mer än fördubblats på bara några år. I början av 2019 behövde 132 miljoner människor hjälp, vilket var fler än någonsin tidigare. Fram till augusti 2022 har antalet ökat till 306 miljoner.
Finländarna är väldigt positiva till det humanitära biståndet: enligt den enkät som Taloustutkimus gjorde i juni är 77 procent av finländarna av den åsikten att Finlands humanitära bistånd är viktigt.
Den färska utvärderingen behandlar Finlands humanitära bistånd från 2016 fram till mars 2022. Utvärderingarna som är oberoende och självständiga analyser av utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet ligger till underlag för utvecklingen av verksamhetens kvalitet.