Niger, ett av EU:s största partnerländer inom utvecklingssamarbetet, utvecklas trots utmaningarna

Europeiska unionen är tillsammans med sina medlemsländer den största finansiären av offentligt utvecklingssamarbete i världen. I den tredje artikeln i serien om EU:s utvecklingssamarbete berättar ledaren för EU-delegationens politiska avdelning Olai Voionmaa om EU:s verksamhet i Niger.

Niger, som ligger i Sahelregionen, kan utan tvekan betraktas som ett utvecklingsland: FN:s utvecklingsorganisation UNDP har under tio års tid i sitt årliga utvecklingsindex inkluderat Niger bland de minst utvecklade länderna i världen.

”Det finns mycket att göra”, säger Olai Voionmaa, som leder teamet för EU-delegationens politiska sektor och är ställföreträdande ambassadör i Nigers huvudstad Niamey.

Voionmaa arbetar inte själv med egentligt utvecklingssamarbete, men eftersom det politiska läget i Niger är nära kopplat till förutsättningarna för landets utveckling, har hans uppdrag en klar förbindelse till utvecklingsfrågor. Staten Niger har stora ekonomiska, sociala, politiska och säkerhetsrelaterade utmaningar.

”Inom alla dessa sektorer är EU Nigers främsta partner. Niger är ett av de största, om inte det allra största, mottagarlandet för utvecklingsbistånd från EU”, säger Voionmaa.

EU:s budget för utvecklingssamarbetet i Niger 2014–2020 var cirka 1,5 miljarder.

I Niger mobiliserar EU alla tillgängliga instrument, och av finansieringen är över 50 procent – beroende på räknesätt upp till över 80 procent – direkt budgetstöd till Niger. Dessutom genomför EU omfattande projekt i landet med fokus på utveckling av invandringen och säkerheten. Samarbete bedrivs med olika förvaltningsområden och det nigeriska civila samhället, i fråga om säkerhetsutvecklingen förutom med nationella aktörer också med säkerhetsaktörer i EU-länder.

Inom EU ligger ansvaret för verksamheten hos fyra utvecklingssamarbetsteam som kan ha budgetar på flera hundra miljoner euro. En del av teamen har bara en halv personal eftersom det är svårt att rekrytera anställda till de tuffa fältförhållandena.

”Här ligger en möjlighet också för unga finländska experter”, tipsar Voionmaa.

”I Niger får man arbeta med många frågor, till exempel inrätta program till stöd för polisväsendet eller hälsosektorn. En bra sak ur partnersynvinkel är också att landets regering vet vad den vill och inte svarar ja till allting.”

Befolkningstillväxten utmanar utvecklingen

Olai Voionmaa anser att de ungas svaga framtidsutsikter är den största utmaningen för Niger. Landet har ett stort antal unga eftersom befolkningstillväxten är mycket snabb.

”Med dagens takt fördubblas befolkningen vart 16:e år. Det har en dramatisk inverkan på utbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna, tillgången till rent vatten och befolkningens framtidsutsikter. Därför måste vi som företrädare för EU arbeta hårt med den frågan, så att vi kan erbjuda människorna kunskap, hälsovård och utbildning.”

Enligt Voionmaa är arbete det nigerierna önskar sig allra mest. Att skapa arbetstillfällen i Niger är också ett av EU:s mål, och det eftersträvas genom samarbete med den privata sektorn.

”Svagheterna i businessklimatet är en stor utmaning, men om vi utnyttjar alla tillgängliga metoder kan vi vända kursen mot det bättre. Även under så här svåra omständigheter görs det tekniska innovationer och det finns potential för tillväxt”, säger Voionmaa.

Väsentligt för Nigers framtid är också hur landet kan svara på klimatförändringen. Genom EU:s utvecklingssamarbete strävar man bl.a. efter att förse byar med elektricitet och utveckla smart jordbruk, eftersom Niger fortfarande är ett jordbruksdominerat land.

Att läget inte försämras är en seger i sig

Vad har man då åstadkommit i Niger med EU:s stöd? Voionmaa funderar över resultaten och konstaterar att det kan betraktas som en seger i sig att Niger trots alla utmaningar och en svår säkerhetspolitisk omgivning har stått på sig.

”Säkerhetsläget har varit svårt i flera år – i väst har vi Mali, i norr Libyen, i öst området kring Tchadsjön. Hoten har huvudsakligen kunnat hållas utanför gränserna och de statliga strukturerna i Niger fungerar. Det är förstås regeringens och nigeriernas förtjänst, men EU har utbildat säkerhetstrupper och stött regeringen ekonomiskt, politiskt och på andra sätt. Den senaste tidens attacker utgör ändå en stor utmaning och vi behöver noga följa hur konflikten ändrar karaktär.”

EU har också lyckats dämpa migrationen. Tidigare färdades över 90 procent av de migranter som korsar Medelhavet för att ta sig till Europa via Libyen genom Niger. I samarbete med EU har Niger på eget initiativ skärpt sin lagstiftning, och EU har stött nya näringar och småföretagande i Agadezregionen, där transport av migranter över gränsen till Libyen har varit den viktigaste näringen. Till följd av detta har migranterna minskat i antal med 80–90 procent i jämförelse med 2014–2015. Detta har också medfört nya utmaningar som behöver lösas. 

Våren 2020 hjälpte EU Niger att hantera coronakrisen. När pandemin bröt ut fanns det tio respiratorer i landet – och inga garantier för att de fungerade.

”Vi lyckades i snabb takt rikta in finansiering och åtgärder för arbetet mot coronan genom att allokera nästan 100 miljoner euro på nytt. På det viset kunde vi få in andningsskydd, respiratorer och annan utrustning i landet och stödja landets hälso- och sjukvård. Mycket av det här gjordes i samarbete med medlemsländer och olika aktörer. Det visar vad EU-länderna kan åstadkomma tillsammans i TeamEurope-anda”, säger Voionmaa.