EU har inlett utbildningsoperation i Moçambique – Finland deltar

Norra Moçambique har i drygt fyra års tid utsatts för angrepp av islamistiska rebeller. Finlands ambassadör i Moçambique, Anna-Kaisa Heikkinen, svarar på några frågor om vad som pågår i provinsen Cabo Delgado och varför det är viktigt att Finland deltar i EU:s utbildningsoperation.

Två soldater under EU-skylten i Mosambi.
Syftet med EU:s utbildningsuppdrag är att stödja de moçambikiska väpnade styrkorna så att de kan återställa fred och säkerhet i Cabo Delgado. Bild: EUTM

 

I konflikten i Cabo Delgado har fler än 5 000 människor dött sedan oktober 2017 och det finns cirka 750 000 internflyktingar. Hurdan är situationen i provinsen nu med tanke på striderna? Har de internationella trupperna lyckats återställa lugnet?

De trupper från Rwanda och SADC-länderna som sattes in i stridsverksamheten i Cabo Delgado för några månader sedan hjälpte Moçambiques regeringstrupper att ytterst fort få kontroll över de islamistiska rebellernas centrala baser. Som en följd av dessa attacker har de islamistiska rebellerna dock splittrats över området, i skogar och byar, och de har fortsatt med sina enskilda angrepp i Cabo Delgado. Under de senaste två veckorna har de första enskilda attackerna rapporterats även i Cabo Delgados grannprovins Niassa. Niassa är ett glest bebott område med mycket skog, vilket kommer att försvåra spårandet av rebellerna.

Vilka är rebellerna? Har man upprättat en dialog med dem?

Rebellerna kallas islamister eftersom de har sina ideologiska rötter i radikal islam, och de har även uppgett att de samarbetar med ISIS. USA har på sin terroristförteckning registrerat de islamistiska rebellerna i Cabo Delgado och vissa av deras namngivna ledare under namnet ISIS-Moçambique. Även om rebellerna har sina ideologiska rötter i radikal islam deltar de flesta av kombattanterna av andra än religiösa orsaker; den djupliggande ojämlikheten i samhället – fattigdom, arbetslöshet och dåliga framtidsutsikter – är ett stort problem i Cabo Delgado. Alla rebeller är inte heller muslimer utan det är känt att det även finns kristna bland dem. De första ideologerna bland rebellerna antas komma från utlandet – bland annat Tanzania – men de flesta av kombattanterna är ändå lokala. De är till största delen unga män. Enligt uppskattningarna finns det mellan tusen och tre tusen rebeller.    

Rebellerna kommunicerar i offentligheten endast via sociala medier – delvis även via ISIS-influerade konton. Ingen har trätt fram som rebellernas talesman i offentligheten även om man har lyckats identifiera vissa ledarfigurer.

EU:s utbildningsoperation (EUTM) inledde sin verksamhet i början av november 2021. Hur har samarbetet med säkerhetsstyrkorna i Moçambique kommit i gång?

EUTM har organiserat sig snabbt och är redo att genomföra utbildningsoperationen på planerat sätt. Moçambiques regering har mottagit EUTM mycket bra och visat samarbetsvilja.

Från Finland deltar i operationen högst fem stabsofficerare i utbildnings- och rådgivningsuppgifter. Varför lönar det sig för Finland att delta?

Det handlar om stabiliteten och framtiden i ett av Finlands långvariga partnerländer. Vi har redan en längre tid satsat på utvecklingen i Moçambique med hjälp av utvecklingssamarbete. Det är naturligt att vi nu deltar för att säkerställa att inte flera års biståndsinsatser går till spillo. Situationen i Cabo Delgado handlar i allra högsta grad även om den regionala stabiliteten i södra Afrika; den afrikanska kontinenten är granne och partner till Europa och det är viktigt för oss att läget där är stabilt.

Säkerhetsstyrkorna i Moçambique får utbildningsstöd även bland annat från USA och Storbritannien samt från Rwanda och SADC-länderna som deltar i stridsverksamheten, och Moçambique köper tjänster för att utveckla sin kapacitet även av sydafrikanska Paramount. Klarar Moçambique av att leda helheten?

När många aktörer är involverade är samordningen naturligtvis en betydande utmaning. Här behövs dels ägarskap och ledarskap från Moçambiques sida, dels en gemensam vilja av alla involverade att dela information och arbeta mot samma mål. Moçambique har tagit sig an uppgiften med stort allvar och vill hitta lösningar med gemensamma krafter.

Nainen kantaa säkkiä päänsä päällä. Taustalla näkyy ihmisjoukko ja avustusjärjestön laatikoita.
Internationella trupper har hjälpt till att verkställa humanitärt bistånd. Bild: WFP

Både rebellerna och Moçambiques armé har gjort sig skyldiga till kränkningar av mänskliga rättigheter. Hur har detta hanterats i Moçambique?

Frivilligorganisationerna och forskningsanstalterna i Moçambique har lagt fram grundade fakta om bägge parternas människorättskränkningar. De kränkningar som begåtts av rebellerna har ställvis varit exceptionellt brutala. Men även säkerhetsstyrkorna har bevisligen gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, även gentemot den lokala befolkningen. Det förs en offentlig debatt om detta, men det är klart att säkerhetsstyrkornas människorättskränkningar är ett känsligt ämne för Moçambiques regering. Det är viktigt att inkludera människorättsperspektivet i säkerhetsstyrkornas arbete även i EUTM-utbildningsoperationen.

Hur ser den humanitära situationen i området ut nu, når hjälpen fram?

De humanitära leveranserna har underlättats något efter att de internationella trupperna – i synnerhet Rwanda – trädde in. Dessvärre är dock finansieringen av det humanitära biståndet otillräcklig och till exempel WFP har tvingats halvera det livsmedelsbistånd som erbjuds internflyktingarna. Behovet är stort. Det finns cirka 750 000 internflyktingar, största delen av dem i Cabo Delgado, och sammanlagt uppskattas cirka 950 000 människor ha drabbats av konflikten i de fyra provinserna i landets norra del (Cabo Delgado, Niassa, Nampula, Zambezia).

Cabo Delgado hör till de mest underutvecklade provinserna i Moçambique. Vilka planer finns på att utveckla provinsen?

Problemen i Cabo Delgado grundar sig på en social ojämlikhet som vuxit och fördjupats under flera årtionden. För att lösa den pågående konflikten krävs åtgärder som riktar sig till samhällets grundläggande strukturer. Det är positivt att Moçambiques regering har insett det och nu jobbar på att ta fram en mångårig utvecklingsplan för norra Moçambique (förutom Cabo Delgado även grannprovinserna Niassa och Nampula) tillsammans med de internationella biståndsgivarna. Planeringsarbetet är således klart, men nu behövs finansiering och framför allt effektiv implementering.  

Om lugnet i Cabo Delgado återställs, kan de interna flyktingarna då återvända till sina hem?

Regeringen i Moçambique har utarbetat en återuppbyggnadsplan för Cabo Delgado som stöds av den internationella gemenskapen. Regeringen har redan inlett återuppbyggnaden av bland annat den förstörda infrastrukturen – allra först elektriciteten och telekommunikationen. En omfattande återflyttning är dock inte möjlig innan säkerheten i området kan garanteras.