Livet bakom muren i Palestinska området

I det ockuperade Palestinska området bor över fem miljoner människor: tre miljoner på Västbanken och två miljoner i Gaza. Unga människor som bor i Palestinska området är frustrerade över både ockupationen och den egna förvaltningen.

Det har rört mig att palestinierna har en så stark nationell identitet och tro på utbildningen och framtiden, säger ambassadören Päivi Peltokoski. Bild: Finlands förbindelsekontor i Ramallah

Finlands ambassadör i Ramallah, Päivi Peltokoski, ser att syftet med Finlands utvecklingssamarbete är att upprätthålla hopp om en tvåstatslösning och en självständig palestinsk stat. För att bygga upp institutionerna inledde Finland utvecklingssamarbete i Palestina på 1990-talet.

Hur ser läget ut i Palestinska området just nu och vilka är de största utmaningarna?

De våldsamheter som bröt ut i våras pågår fortfarande. Israel fortsätter med sina razzior och de palestinska ungdomarna reagerar på dem med risk för sitt eget liv. Vissa forskare inom politiken ser att en tredje intifada, det vill säga ett tredje folkuppror, håller på att utvecklas, medan andra ser inget sådant eftersom motståndet inte har någon politisk ledning. 

Unga palestinska män är i synnerhet frustrerade över Israels ockupation, murarna och bristen på demokratiska möjligheter att påverka. Murarna gör att människor inte kan röra sig eller idka handel fritt. Arbetslösheten är stor.

Den palestinska ledningen har inte kunnat svara på de ungas förväntningar om demokrati och val.

Samtidigt har de israeliska kolonierna i Palestinska området dagligen gjort allt fler våldsamma attacker mot palestinierna. Våldet har ökat med 34 procent jämfört med i fjol och med 84 procent jämfört med 2020.

Enligt internationell rätt är kolonierna olagliga. I kolonierna bor 750 000 judar, och fler kolonier är under konstruktion. Just nu när det är skördetiden för oliver, riktas attackerna särskilt mot jordbrukare.  

Utvecklingssamarbetet på Västbanken har ett speciellt drag. Den israeliska armén förstör nämligen utländska biståndsobjekt. Israel har gett order om demolering av bland annat 23 skolor som till en del har finansierats med Finlands biståndsmedel. Detta hänger samman med att de israeliska myndigheterna inte beviljar några bygglov. I fjol avslog de 96 procent av palestiniernas bygglov i Västbankens område C.  

Hur hjälper Finland Palestinska området?

På samma sätt som många andra länder inrättade Finland ett förbindelsekontor i Ramallah på 1990-talet efter Oslokonventionen. Vårt mål är att hjälpa den palestinska förvaltningen att bygga fungerande institutioner för den blivande självständiga palestinska staten. Målet om två stater är fortfarande vår ledstjärna. 

Finland har drivit utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn med den palestinska förvaltningen sedan 1997. Utbildning är fortfarande vårt största samarbetsområde. För detta arbete är Finland välkänt.

Det andra prioriterade området handlar om att stödja palestinier i de sårbara områdena, det vill säga Gaza, östra Jerusalem och Västbankens område C. Finland är en av medlemmarna i konsortiet för skydd på Västbanken som hjälper dessa fattiga områden till exempel genom att bygga elementskolor i beduinbyar, vattenledningar, spannmålssilor och solpaneler. Till samarbetet hör också juridisk hjälp och politiskt inflytande när det gäller tvångsutvisningar och beslag och förstöring av egendom.

Det tredje prioriterade området är att bidra till statsbyggnaden och det civila samhället. Här stöds det bland annat den palestinska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (Independent Commission for Human Rights). Civilsamhällesorganisationerna är en viktig del av det palestinska samhället, och vi skulle gärna stöda deras verksamhet mer än vi gör i dag.

Hur ser Palestinas framtid ut?

Å ena sidan beror det på hur länge och i vilken form den israeliska ockupationen fortsätter och å andra sidan på i vilken omfattning den palestinska förvaltningen kan förnya sig inom dessa ramar. 

Ibland funderar vi på hur länge Palestinska området kommer att behöva utvecklingssamarbete om människorna fick resa och idka handel fritt. Att fritt få resa och skapa kontakter till den övriga världen innebär också nya intryck.

Fredsförhandlingarna mellan Israel och den palestinska förvaltningen har länge varit på paus. Största delen av palestinierna talar fortfarande för vapenfritt motstånd. Men vi träffar allt fler unga människor som säger att  väpnat motstånd är den enda vägen till självständighet. Att det är vanligt att använda vapen är ett skrämmande scenario.

Det som ger hopp är att det palestinska civila samhället är starkt och en stor del av ungdomarna är politiskt medvetna. Genom utvecklingssamarbetet bidrar vi till en fredlig lösning och stärker palestiniernas identitet samtidigt som vi fortsätter med stödet till att bygga självständiga institutioner.

Vad har överraskat dig mest i Palestinska området, och vad skulle vi kunna lära oss av de lokala människorna?

Det har rört mig att palestinierna har en så stark nationell identitet och tro på utbildningen och framtiden. Även om förhållandena är svåra vill människor utbilda sina barn så långt som möjligt. 

Människorna är smarta, hjärtliga och fördomsfria. Ungdomarna är innovativa. Palestinierna har ordet ”sumud” som motsvarar finsk ”sisu”, och jag tycker att också vi finländarna kan ta mer lärdom av denna sisu.  

I denna serie berättar finländska ambassadörer om de senaste nyheterna från sina stationeringsorter.

Text: Hanna Päivärinta