Klimatkonferensen i Egypten driver de fattiga ländernas sak

Finlands klimatambassadör Jan Wahlberg anser att klimatkonferensen COP-27, vars resultat har kritiserats, driver vidare de fattiga ländernas krav på ersättningar för klimatorsakade skador och förluster. De kommande partsmötena får besluta om fondens struktur och finansieringskällor.

Jan Wahlberg, Saana Ahonen och Saija Vuola (till vänster) på klimatkonferensen i Sharm el-Sheikh i Egypten.      

Den internationella klimatkonferensen hölls i Egypten. Jan Wahlberg, varför är konferensplatsen av betydelse?

Klimatförändringar är tyvärr ett faktum i många människors vardag, i synnerhet i Afrika. Det är bra att komma ihåg att trots att Afrika inte har orsakat klimatförändringarna, lider det nu mest av konsekvenserna.

Utsläppen på den afrikanska kontinenten är endast cirka fyra procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen. Samtidigt drabbas många afrikanska länder av hård torka och extrema väderhändelser som påverkar människornas vardag.

Förutom att vi bekämpar klimatförändringar och minskar utsläpp av växthusgaser behöver vi fort anpassningsåtgärder.

Konferensen i Sharm el-Sheikh var i huvudsak ett afrikanskt  ”anpassningsmöte”. Att inrätta en separat fond för att ersätta skador och förluster för de länder som är särskilt sårbara för klimatändringarnas negativa effekter var en av mötets viktigaste frågor. 

Fonden har i årtionden hört till de fattiga ländernas krav. Kravet stod också högt på Egyptens agenda som var värd för konferensen. Enligt de afrikanska länderna ska fonden vara en så kallad offentlig donation som inte kräver återbetalning. Så ska länderna som på grund av covid-19-pandemin redan kämpar med en dålig livsmedelstrygghet, kunna undvika överskuldsättning.

Det är viktigt för Finland och EU att även tillväxtekonomier, såsom Kina, deltar i att finansiera skadorna och förlusterna.

Hur agerar Finland för att garantera anpassningsfinansiering till de fattiga länderna?

Vid klimatmötet i Glasgow i fjol åtog sig industriländerna att fördubbla sin offentliga finansiering för anpassningsåtgärder i de fattiga länderna.

För att uppnå detta mål har länderna bildat en Championsgrupp där Finland har arbetat aktivt tillsammans med andra föregångsländer. Gruppen vill såväl fördubbla anpassningsfinansieringen som förbättra dess genomslagskraft.

Under de senaste åren har Finland ökat den internationella klimatfinansieringen avsevärt. År 2021 uppgick finansieringen till 175 miljoner euro.

Finland finansierar anpassning till klimatförändringar genom multilaterala miljö- och klimatfonder, bilateralt utvecklingssamarbete och interinstitutionellt samarbete.

Finland har också satsat på meteorologiska tjänster och väderprognoser som är våra starka kompetensområden. Väderprognoser är viktiga för att de fattiga länderna ska kunna förbereda sig för extrema väderhändelser, till exempel störtregn och översvämningar.

Vad säger du om förhandlingarnas resultat?

Vi visste redan på förhand att inrättandet av en fond för att ersätta skador och förluster kommer att vara en av de kvistigaste frågorna och att EU:s mål om minskade utsläpp inte får så stor uppmärksamhet.

EU och likasinnade länder fick jobba hårt för att åtagandet för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader överlag fastställdes.

Arbetet fortsätter och det är klart att Finland också genom sin egen verksamhet kan visa att ambitiösa klimatåtgärder har betydelse.

Som klimatambassadör tycker jag att det är viktigt att COP-förhandlingarna också främjar frågor som gäller förlust av biologisk mångfald och delaktighet. 

Finland hör till en koalition av likasinnade länder som driver en internationell skogsagenda. Denna koalition samlades till ett möte för att diskutera en färdplan om skogarnas minskande biodiversitet.